IP/03/857
Bryssel den 18 juni 2003
Hårda tider för oseriösa företag: Kommissionen föreslår EU-förbud mot otillbörliga affärsmetoder
Europeiska kommissionen antog idag ett förslag till direktiv om otillbörliga affärsmetoder. Konsumenternas rättigheter ska bli tydligare, och det ska bli enklare att handla från andra länder tack vare detta direktiv som innebär ett enda, gemensamt, generellt förbud mot otillbörliga affärsmetoder som snedvrider konsumenternas ekonomiska beteende. Dessa regler kommer att ersätta de skilda nationella bestämmelser och domstolsbeslut om affärsmetoder som finns idag. Konsumenterna kommer att få samma skydd mot oseriösa metoder och företag oavsett om de handlar i butiken runt hörnet eller via nätet från en annan medlemsstat. Det finns två huvudsakliga typer av otillbörliga metoder: vilseledande och aggressiva. Oberoende ekonomiska studier visar att direktivet kommer att öka konsumenternas valmöjligheter, stimulera konkurrensen och göra det enklare för små och medelstora företag att expandera i andra EU-länder. Kommissionens förslag kommer efter flera års samråd med konsumentgrupper, företag och regeringar, och det åtföljs av en omfattande konsekvensanalys. Förslaget ska nu vidarebefordras till Europaparlamentet och rådet för att antas genom medbeslutande, och kan träda i kraft i början av 2005.
"Detta direktiv skapar en situation där alla är vinnare: konsumenterna, företagen och Europas ekonomi. Det finns studier som visar att den regellabyrint, med olika bestämmelser i olika medlemsstater, som vi har idag hindrar handeln över gränserna. Konsumenterna är osäkra på vad de har för rättigheter. Företagen, särskilt de mindre, skräms av tanken på att behöva följa de många bestämmelser och riktlinjer som finns. Båda hindras från att fullt ut dra nytta av de ekonomiska möjligheter på den inre marknaden som euron har medfört. Otillbörliga affärsmetoder är ett problem i alla EU-länder, och de skadar såväl konsumenterna som de seriösa företagen. De påverkar också förtroendet för marknaderna. Med detta förslag gör vi ett försök att undanröja dem på ett enklare och effektivare sätt" sade kommissionsledamot David Byrne, ansvarig för hälsa och konsumentskydd.
I Cardiff-rapporten från 2001 betonas det faktum att det genomsnittliga detaljhandelspriset för en produkt i en medlemsstat kan vara upp till 40 % högre eller lägre än genomsnittet inom EU, jämfört med en variation på cirka 5 % runt det nationella genomsnittet inom en medlemsstat. Trots stora skillnader i priset på konsumentvaror i medlemsstaterna har försäljningen från företag till konsumenter i andra EU-länder stagnerat sedan 1991. Konsumenterna tvekar inför att utnyttja den inre marknadens potentiella fördelar så länge de inte känner sig trygga med att handla från andra länder. Flera undersökningar bekräftar att otillbörliga affärsmetoder undergräver konsumenternas förtroende om de inte åtgärdas genom ett effektivt konsumentskydd (se t.ex. Eurobarometer 57.2 och Flash Eurobarometer 128).
European Advertising Standards Alliance drog i sin årsrapport för 2002 slutsatsen att klagomål i samband med gränsöverskridande handel till allra största del gäller verksamhet som bedrivs av mindre seriösa näringsidkare som medvetet utnyttjar kryphål mellan olika nationella system. Samtidigt angav nästan ett av två företag (47 %) att skyldigheten att följa olika nationella regler om affärsmetoder, reklam och andra konsumentskyddsbestämmelser är viktiga hinder för dem när det gäller att göra reklam och marknadsföra sig över gränserna (se Eurobarometer 57.2). Reklam är ett av de områden som täcks av förslaget till direktiv, andra är marknadsföring och kundservice.
För att överkomma dessa hinder på den inre marknaden, och för att få samma höga konsumentskydd i hela EU, har kommissionen idag antagit ett förslag till direktiv om otillbörliga affärsmetoder.
Förslaget till direktiv
I direktivet fastställs regler för att avgöra när en affärsmetod är otillbörlig. Syftet är att definiera exakt vilka metoder som ska vara förbjudna i hela EU, vilket också lämnar utrymme för företagen att utveckla nya, tillåtna metoder.
Eftersom direktivet säkerställer att skyddet är detsamma i alla EU-länder behöver företagen bara följa bestämmelserna i sitt ursprungsland när de säljer till konsumenter inom hela EU. Direktivet förhindrar att andra medlemsstater ställer ytterligare krav på dem.
Det blir en skyldighet för medlemsstaterna att se till att bestämmelserna om otillbörliga affärsmetoder efterlevs, och att de näringsidkare som bryter mot dem bestraffas. Skyldigheten att jaga mindre seriösa näringsidkare gäller oavsett var i EU den konsument som drabbas bor.
Generellt förbud mot otillbörliga affärsmetoder
I direktivet fastställs två allmänna kriterier som ska användas för att avgöra om en metod är otillbörlig:
- Metoden strider mot god yrkessed.
Den "genomsnittskonsument" som man ska använda för att avgöra vad en metod får för konsekvenser är en genomsnittlig europeisk konsument som är "normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst"(1). Om en metod riktar sig till en särskild grupp konsumenter (t.ex. barn eller ungdom) är det de egenskaper som kännetecknar den genomsnittliga medlemmen av den gruppen som ska beaktas när man bedömer metodens påverkan.
Begreppet god yrkessed finns i de flesta medlemsstaters rättsliga system. Med god yrkessed avses den aktsamhet och fackmässighet som en god näringsidkare visar i enlighet med allmänt vedertagna normer för den bransch han eller hon är verksam inom. Detta begrepp är nödvändigt för att säkerställa att affärsmetoder som följer normalt bruk, t.ex. reklam som grundar sig på att konsumenten känner igen ett varumärke, eller produktplacering, inte hamnar inom direktivets tillämpningsområde även om sådana metoder kan påverka konsumenternas ekonomiska beteende.
Vilseledande och aggressiva affärsmetoder
Två typer av otillbörliga affärsmetoder definieras närmare: "vilseledande" och "aggressiva" metoder.
En affärsmetod kan vara vilseledande antingen genom handling eller genom underlåtenhet att utföra en handling. Bestämmelserna är inte något försök att sammanställa en uttömmande förteckning över information som konsumenten alltid måste få. Företagets skyldighet är snarare att inte utelämna "viktig" information som genomsnittskonsumenten behöver för att kunna fatta ett välgrundat affärsbeslut om denna information inte är uppenbar från sammanhanget.
I direktivet fastställs viss grundläggande information som anses vara "viktig" information som konsumenten behöver för att kunna fatta beslut om att köpa en vara. Hit hör produktens egenskaper, priset inklusive skatter och eventuella leveransavgifter samt information om ångerrätt om sådan finns. Om denna information inte är uppenbar av sammanhanget är näringsidkaren skyldig att ge den till konsumenten.
Bestämmelserna i det nuvarande direktivet om vilseledande reklam har inarbetats i det nya förslaget, där de tillämpas på andra affärsmetoder, bland annat kundservice.
I direktivet beskrivs tre sätt på vilka en affärsmetod kan vara aggressiv, nämligen trakasseri, tvång eller otillbörlig påverkan. Det fastställs kriterier som ska tillämpas för att skilja mellan aggressiva metoder och laglig marknadsföring.
Otillbörliga metoder som förbjuds genom direktivet
Till direktivet hör en bilaga med en förteckning över vissa typer av affärsmetoder som under alla omständigheter ska vara förbjudna:
- Påstå sig ha undertecknat en uppförandekod när så inte är fallet.
- Påstå att en uppförandekod har godkänts av ett offentligt eller annat organ när så inte är fallet.
- Otillbörliga lockerbjudanden, dvs. att marknadsföra en produkt som "särskilt erbjudande" utan att faktiskt ha den i lager, eller bara ha ett mycket begränsat lager.
- Använda uttrycket "utförsäljning" eller liknande om man inte har för avsikt att upphöra med verksamheten.
- Ange att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet.
- Använda annonser i redaktionell form för att göra reklam för en produkt utan att tydligt ange att det rör sig om en annons, dvs. ge intryck av att det rör sig om faktiskt redaktionellt material.
- Felaktigt hävda att konsumenten eller dennes familjs personliga säkerhet riskeras om konsumenten inte köper produkten.
- Inrätta, driva eller göra reklam för pyramidspel.
- Ge intryck av att konsumenten inte kan lämna platsen innan denne skrivit under ett avtal eller betalat.
- Göra utdragna och/eller upprepade personliga besök i konsumentens hem och ignorera dennes protester mot detta.
- Ta upprepade och oönskade kontakter per telefon, fax, e-post eller annat medium.
- Inrikta sig på konsumenter som nyligen drabbats av förlust eller allvarlig sjukdom i familjen i syfte att sälja en produkt med direkt koppling till detta.
- Göra reklam som riktar sig till barn på ett sådant sätt att de får intrycket att deras föräldrar måste köpa en viss produkt för att barnet ska accepteras av sina kamrater.
- Kräva betalning för produkter som näringsidkaren tillhandahållit men som konsumenten inte beställt (leverans utan föregående beställning).
Vilseledande metoder
Aggressiva metoder
Ytterligare information
Det förslag till direktiv om otillbörliga affärsmetoder som kommissionen antagit idag följer på kommissionens grönbok om konsumentskyddet inom EU från oktober 2001 (se MEMO/01/307) och meddelandet om uppföljning av grönboken från 2002 (se IP/02/842, IP/02/1683 och MEMO/02/135). Vid detta samråd, som även omfattat en utvidgad konsekvensanalys, kom man fram till att ett direktiv som innebär harmonisering av EU-ländernas bestämmelser om otillbörliga affärsmetoder vore det bästa alternativet.
Vid ett informellt ministermöte om konsumentskydd inom EU, som hölls under det grekiska ordförandeskapet, uttryckte deltagarna sitt starka stöd för ett direktiv. Kommissionen har utarbetat ett dokument med "frågor och svar" om direktivet om otillbörliga affärsmetoder (se MEMO/03/135). Mer information, även texten till förslaget till direktiv, finns på följande webbadress:
http://ec.europa.eu/consumers/cons_int/safe_shop/fair_bus_pract/index_en.htm
(1)I direktivet används den definition av "genomsnittskonsument" som fastställts av EG-domstolen (se målen C-315/92 och C-210/96).
