IP/03/621

Bryssel den 5 maj 2003

Resultattavlan för den inre marknaden visar att medlemsstaterna har blivit sämre på att genomföra EU-lagstiftningen

Den senaste resultattavlan för den inre marknaden visar att underskottet i genomförandet av inre marknadens direktiv nu uppgår till i genomsnitt 2,4% per medlemsstat jämfört med 1,8 % förra året. Genomförandeunderskottet definieras som andelen direktiv som inte har införlivats i nationell rätt före angiven sista genomförandedag. Nu uppfyller bara fem medlemsstater (Danmark, Sverige, Finland, Spanien och Förenade kungariket) Europeiska rådets förseningsmål på 1,5 % eller mindre. Italien har det sämsta resultatet, tätt följt av Portugal och Irland. Antalet pågående överträdelseärenden har också ökat med 6 % jämfört med föregående år. I den här resultattavlan redovisas även uppgifter om priser i de framtida medlemsstaterna. De ligger i genomsnitt nästan 50 % under genomsnittet för EU-15. Tjänster är i allmänhet betydligt billigare i de blivande medlemsstaterna, medan priserna på konsumentelektronik t.ex. ligger närmare genomsnittet för EU-15. Tidigare utvidgningar har initierat en priskonvergens och det är mycket möjligt att detta kommer att ske nu också.

Kommissionsledamoten med ansvar för inre marknaden Frits Bolkestein sade att "de medlemsstater som inte genomför direktiven i tid kränker de åtaganden som de har gjort. Vad värre är, de skapar onödiga hinder för den europeiska ekonomin att uppnå sin fulla potential och bromsar våra företag och medborgare. De förstör även möjligheterna till en smidig utvidgningsprocess. Regeringscheferna har vid flera av Europeiska rådets möten upprepade gånger understrukit vikten av att få ner genomförandeunderskottet. Jag uppmanar därför nu regeringscheferna att låta dessa ord följas av handling genom att låta respekten för EU:s lagstiftning bli ett av deras personliga mål för detta år."

Genomförande av inremarknadsdirektiv

Efter många år av oavbruten framgång har trenden mot ett minskande genomförandeunderskott nu vänts till en betydande försämring. För 12 månader sedan var det 1,8 % nu är det 2,4 %. De åtta medlemsstater som under förra året misslyckades med att nå det av Europeiska rådet uppsatta 1,5 %-målet, men som ändå i vissa fall inte var så långt borta, har nu alla underskott som överstiger 3 %.

Ett mått på det dåliga resultatet är att Frankrike, som låg i bottenskiktet förra året, nu har klättrat upp fem placeringar, trots att landets underskott förvärrats något under perioden, från 3,1 % till 3,3 %. Endast fem medlemsstater klarar 1,5 %-målet (Danmark, Sverige, Finland, Spanien och Förenade kungariket)

Antal direktiv som medlemsstaterna inte genomfört (genomförandeunderskottet) per den 15 april 2003 (i procent)
I	P	IRL	A	EL	F	L	D	NL	B	UK	E	FIN	S	DK
3,9	3,7	3,5	3,4	3,3	3,3	3,2	3,0	2,0	1,8	1,5	1,2	1,0	1,0	0,6

Italien, som snart tar över ordförandeskapet i Europeiska unionen, befinner sig nu på sista plats. Det är resultatet av en långsam men ständig tillbakagång i tabellen sedan 2001. Kommissionen kommer att begära att de italienska myndigheterna undersöker orsakerna till denna oroande utveckling och att de hittar sätt för att påskynda landets genomförandeprocess.

Endast fyra medlemsstater (Frankrike, Spanien, Belgien och Danmark) har färre direktiv som inte genomförts nu än för sex månader sedan.

Förändringar i antalet icke genomförda direktiv sedan 1 oktober 2002
I	IRL	L	NL	P	A	S	FIN	D	EL	UK	DK	B	E	F
21	16	15	12	11	10	10	7	6	3	2	-1	-3	-5	-6

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 beslutades också om "nolltolerans" för direktiv som har dröjt två år eller mer efter sista genomförandedag. I dessa fall är orsaken till förseningen vanligen inte bristande planering, utan går ofta djupare: Det kan vara ett symptom på allvarliga politiska svårigheter eller endast ren ovilja att genomföra direktivet. Bara fyra medlemsstater klarade det här målet (Danmark, Finland, Portugal och Förenade kungariket).

Antal icke genomförda direktiv med sista genomförandedag före den 1 mars 2001
F	L	B	IRL	D	EL	A	I	E	NL	S	DK	FIN	P	UK
9	6	5	5	4	4	3	3	1	1	1	0	0	0	0

Överträdelseförfaranden och alternativa lösningar på problemen

Tyvärr har antalet pågående överträdelseförfaranden också ökat med 6 %, från 1505 i resultattavlan för november 2002 till 1598 idag. Fördelningen av fallen har knappast ändrats under de senaste två åren. Frankrike och Italien fortsätter att stå för nästan 30 % av alla överträdelser.

Pågående överträdelseförfaranden per medlemsstat per den 28 februari 2003
F	I	E	EL	B	D	IRL	UK	A	NL	P	FIN	DK	L	S
220	200	153	144	138	136	132	121	79	68	57	47	36	34	32

Överträdelseförfarandet är kommissionens "klassiska" medel för att garantera att EU:s lagstiftning följs. Emellertid har antalet överträdelseförfaranden ökat markant under det senaste decenniet och handläggningen av dem låser betydande resurser såväl i kommissionen som i medlemsstaten i fråga. I och med utvidgningen kan antalet överträdelser öka ytterligare. Huvuddelen av överträdelsefallen tar mer än två år för att lösa.

I det nyligen utgivna meddelandet Bättre övervakning av EG-rättens tillämpning (KOM(2002) 725 slutlig), har kommissionen valt ett annat tillvägagångssätt för att handlägga klagomål. Mot bakgrund av allvaret i en påstådd kränkning av gemenskapsrätten beslutar kommissionen från fall till fall om huruvida en alternativ metod skall ges en chans att lösa problemet eller om den formella rättsliga processen skall inledas direkt. Den bakomliggande filosofin är att, om möjligt, söka finna snabbare lösningar (som överensstämmer med EU-rätten) på de problem som klaganden mött. Medlemsstaterna förblir dock fullt ansvariga för att EU-rätten genomförs korrekt och i tid och kommissionen förbehåller sig alltid rätten att vid varje tidpunkt inleda ett överträdelseförfarande.

Bland de kompletterande åtgärder som skulle kunna användas finns "paketmöten" och SOLVIT.

"Paketmöten" för överträdelser

Paketmöten innebär att experter från medlemsstaterna och kommissionen träffas för att diskutera ett "paket" med fall som undersöks av kommissionen med avseende på om de utgör ett brott mot EU-lagstiftningen. Avsikten med mötena, som har ägt rum sedan 1987 men ökat i omfattning under senare år, är att lösa fallen utan att ytterligare rättsliga åtgärder behöver vidtas. Nära hälften av de fall som behandlas vid mötena har kunnat lösas, eller kan anses vara på väg att lösas, vanligen beroende på att medlemsstaten i fråga har åtagit sig att ändra sin lagstiftning.

SOLVIT

SOLVIT har fungerat sedan juli 2002. Förfarandet används vid fall av felaktig tillämpning av inre marknadens regler från nationella eller lokala myndigheters sida. Det kan röra sig om en vägran att erkänna ett giltigt examensbevis eller att ge marknadstillträde för en produkt som uppfyller kraven i ett EU-direktiv. Den som drabbats av en felaktig tillämpning kan via en webbplats eller per telefon vända sig med sitt fall till SOLVIT-centralen i sin medlemsstat. Centralen tar sedan upp fallet med sin motpart i den stat där den felaktiga tillämpningen har skett. SOLVIT:s största fördel är att det går fort: Här är målet att lösa ett problem på tio veckor och man har lyckats finna lösningar i mer än 70 % av fallen.

Genomsnittlig tid (i dagar) för att lösa ett SOLVIT-fall per den 15 april 2003
I	DK	IRL	FIN	S	UK	E	NL	EL	L	P	F	D	B	ISL	Genom-snitt
101	100	93	83	77	73	62	61	58	57	56	48	45	40	37	64

SOLVIT används i mycket varierande grad. Tyskland, Portugal och Nederländerna är de länder som mest har använt sig av SOLVIT på sina företags och medborgares vägnar.

Inkommande fall till SOLVIT-central i hemlandet per den 15 april 2003
D	P	NL	S	F	B	EL	DK	A	UK	E	IRL	NOR	LIE	FIN	I	ISL	L
21	17	13	9	8	7	7	6	5	5	3	3	3	2	1	1	0	0

Ytterligare uppgifter om SOLVIT och adress till nationell SOLVIT-central finns på: IP/02/1110 och :

http://ec.europa.eu/internal_market/solvit/index_en.htm

Mycket lägre priser i de nya medlemsstaterna

I de flesta länder som snart kommer att ansluta sig till EU är prisnivåerna mycket lägre än i de nuvarande medlemsländerna. Vid Portugals och Spaniens anslutning 1985 var deras prisnivåer 60 % respektive 72 % av EU-12-genomsnittet. Hälften av de nya medlemsstaterna har en prisnivå som ligger under 50 % av genomsnittet för EU-15.

Prisnivå för varor och tjänster (privat slutkonsumtion) i procent av genomsnittet för EU-15 ( =100)
Malta	Cypern	Slovenien	Polen	Lettland	Litauen	Estland	Tjeckien	Ungern	Slovakien
87	82	66	55	54	47	46	46	46	41

Den låga aggregerade prisnivån i de framtida medlemsländerna förefaller till största delen kunna förklaras av ländernas relativt låga löner och hyror. Produkter som består av en hög andel lokalt arbete och som tillverkats i en framtida medlemsstat (t.ex. hårklippning, bröd) har därför betydligt lägre priser, medan produktgrupper med importerade varor (läskedrycker, tvättmaskiner, torktumlare) visar en prisnivå nära den i det befintliga EU.

Uppföljningen av priskonvergensen över nuvarande och framtida medlemsstater ger en värdefull indikation på i vilken grad marknaderna verkligen integreras. Det finns all anledning att tro att denna utvidgning kommer att följa i samma fotspår som tidigare utvidgningar och leda till priskonvergens. För de tio nya medlemsstater som kommer nästa år, förefaller faktiskt priskonvergensen redan ha börjat. Det är dock för tidigt att dra några säkra slutsatser från de uppgifter som nu finns tillgängliga. Från 1999 till 2001 har emellertid prisspridningen i EU-25 reducerats från 27,2 % till 25,6 %. Under samma period har prisspridningen i EU-15 varit stabil. Att klyftan minskat förefaller därför vara ett resultat av att konvergensprocessen har startat i de nya medlemsstaterna.

Så snart dessa länder blivit en del av EU kommer de att fortsätta närma sig levnadsstandarden i EU-15. Löner och inkomster kommer att öka allteftersom länderna blir rikare och det kommer att smitta av sig på priserna, särskilt på varor och tjänster som inte kan handlas över gränserna. Den stora skillnaden i prisnivån på tjänster mellan nya och gamla medlemsstater kommer därför troligen att minska med tiden.

Utvidgningen kan emellertid medföra en prispress nedåt i de nya medlemsstaterna på vissa sådana varor och tjänster som kan handlas över gränserna. En effektivare ekonomisk struktur i de nya medlemsstaterna kan leda till lägre priser inom vissa sektorer. Erfarenheterna från avregleringen av telekommunikationssektorn i EU-15 visar att konkurrens kan leda till lägre priser för konsumenterna. I det sammanhanget spelar den inre marknaden en viktig roll inte bara genom att konkurrensen stimuleras, utan också genom att gränsöverskridande investeringar och utbyte av know-how underlättas.

Skattehinder inom den inre marknaden

Årets resultattavla visar också hur olika nivåer, beräkningsgrund och system vid beskattning av företag, mervärdesskatt (VAT), motorfordon och tjänstepensioner hindrar att den inre marknaden låter sig utnyttjas till sin fulla potential.

Ytterligare information och den kompletta texten för resultattavlan finns på kommissionens webbsida:

http://ec.europa.eu/internal_market/en/update/score/index.htm