Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/03/182

Bryssel den 5 februari 2003

Kommissionen föreslår nya foder- och livsmedelskontroller som biter

Europeiska kommissionen har idag antagit sitt förslag till förordning om offentlig foder- och livsmedelskontroll. Den föreslagna förordningen kommer att rationalisera och förstärka det nuvarande kontrollsystemet genom att ge det ytterligare sting och göra verkställighetsmekanismerna strängare. Förslaget syftar till att avhjälpa brister i den nuvarande lagstiftningen genom att effektivisera både medlemsstaternas och kommissionens kontroll. I förordningen föreskrivs strängare verkställighetsåtgärder, inklusive straffrättsliga påföljder. Förslaget skapar också en ram som hjälper utvecklingsländer att uppfylla EU:s importkrav samtidigt som det utgör en finansiell ram för organisation av verksamhet som ökar foder- och livsmedelssäkerheten.

David Byrne, som är EU:s kommissionsledamot för hälsa och konsumentskydd, underströk hur viktigt förslaget är när han sade: "Förordningen om offentlig foder- och livsmedelskontroll är ett av de huvudmål som jag lovade att förve(1)rkliga. Den kommer att rationalisera tidigare svaga och spridda kontroller och att stärka konsumentskyddet genom att ge både medlemsstaterna och kommissionen verkställighetsverktyg med större genomslagskraft. I sista hand kommer förordningen att avsevärt förbättra vår förmåga att styra foder- och livsmedelskedjan och göra det möjligt att tillhandahålla EU:s konsumenter ännu säkrare livsmedel."

Av en nyligen gjord Eurobarometer-undersökning framgick det att 90 % av EU:s konsumenter vill att kommissionen ska se till att jordbruksprodukter är hälsosamma och säkra. Förslaget till foder- och livsmedelskontroll, som är en av de centrala uppföljningsåtgärder som tillkännagavs i vitboken om livsmedelssäkerhet, är ett steg mot detta mål.

Harmoniserade kontroller i EU:s medlemsstater granskas av kommissionen

Foder- och livsmedelskontroller är och kommer att vara huvudsakligen medlemsstaternas uppgift. Genom att införa resultatkriterier för behöriga myndigheter och en harmoniserad strategi i hela EU för utformningen och utvecklingen av kontrollsystem i medlemsstaterna, kommer den föreslagna förordningen att stärka kontrollen av att foder- och livsmedelslagstiftningen följs i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Detta inbegriper införande av administrativa principer (dokumenterade kontrollförfaranden och interna granskningar) och strängare bestämmelser om ackreditering av laboratorier.

Det kommer att bli nödvändigt att upprätta nationella kontrollplaner med specifika operativa kriterier för t.ex. personal, utbildning och dokumenterade kontrollförfaranden. Med utgångspunkt i dessa kontrollplaner kommer kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor att bedöma efterlevnaden. Utöver de nuvarande kraven för beredskapsplaner inom foder- och veterinärområdet, måste beredskapsplaner för livsmedelskriser också upprättas. Dessutom måste det finnas personal med lämplig utbildning för att genomföra dessa planer.

Förslaget inför ett gemensamt kontrollsystem för foder- och livsmedelsimport, vars kontrollfrekvens bygger på risken. Detta betyder att för produkter med en känd särskild risk, såsom aflatoxiner i vissa nötter, kan provtagningsfrekvensen vid import vara högre än för produkter med en lägre riskprofil. För närvarande finns det enhetliga importförfaranden närmast för foder och livsmedel av animaliskt ursprung.

Förslaget ger också möjlighet att delegera särskilt definierade kontrolluppgifter till icke statliga kontrollorgan, som t.ex. att delegera undersökningen av offentliga prov till utsedda och godkända laboratorier. Kriterier för analys och ackreditering av officiella laboratorier finns för närvarande endast för foder och livsmedel. Genom förslaget inbegrips också veterinärområdet.

Om resultaten av offentliga kontroller kräver att fler än en av EU:s medlemsstater vidtar åtgärder, föreskrivs i förordningen att de berörda behöriga myndigheterna ska hjälpa och samarbeta med varandra.

Enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att det finns tillräckliga ekonomiska resurser för offentliga kontroller. Hur detta krav uppfylls får i enlighet med subsidiaritetsprincipen medlemsstaterna själva bestämma.

EU:s roll kommer också i fortsättningen att bestå av inspektioner som Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor utför för att kontrollera hur effektiva medlemsstaternas kontrollsystem är och för att granska om lagstiftningen och kontrollsystemen i länder utanför EU stämmer överens med eller motsvarar EU:s bestämmelser. Den största förändringen i Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågors roll kommer att vara att det inte längre ska fokusera på enskilda produktionsanläggningar utan bedöma hur nationella kontrollsystem fungerar rent allmänt. Om det uppstår särskilda problem, kommer Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor att ta itu med dessa vid sidan av allmän inspektion, såsom det gör för närvarande. Genom förslaget stärks Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågors roll i länder utanför EU, så att inspektioner inom livsmedels- och växtskyddsområdet kan utföras utöver de nuvarande inspektionerna inom foder- och veterinärområdet.

Verkställighetsåtgärder

I förslaget föreskrivs administrativa verkställighetsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att ta itu med särskilda problem orsakade av att bestämmelserna inte följs. Förslaget inför straffrättsliga påföljder vid grova överträdelser mot EU:s foder- och livsmedelslagstiftning som begås uppsåtligen eller på grund av grov oaktsamhet. En förteckning över överträdelser är bifogad. Till exempel olaglig hantering eller olagligt utsläppande på marknaden av specificerat riskmaterial skulle ses som straffbara överträdelser.

Förslaget innehåller också verkställighetsåtgärder på EU-nivå. Om kommissionen har bevis på att en medlemsstats kontrollsystem är bristfälligt, tillåter förordningen att kommissionen vidtar tillfälliga åtgärder för att säkerställa skyddet av människors och djurs hälsa, djurs välbefinnande och miljön. Dessa åtgärder skulle vidtas i samarbete med medlemsstaterna i den ständiga kommittén, eller i allvarliga fall på kommissionens eget initiativ. Åtgärderna skulle omfatta indragning av rätten att släppa ut foder och livsmedel på marknaden.

Hjälp till utvecklingsländer

Länder utanför EU måste redan nu lägga fram garantier för att de produkter som exporteras till EU:s medlemsstater uppfyller EU-normerna. I förslaget fastställs en rad åtgärder, särskilt utbildning och vänortsprojekt, för att göra det lättare för utvecklingsländer att tillämpa EU:s bestämmelser om foder- och livsmedelskontroll. Åtgärderna kommer att organiseras inom ramen för externa stödprogram och kommer i första hand att rikta sig till de länder som förtecknats av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC).

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget innehåller en rad åtgärder som kräver ekonomiskt stöd från EU. Dessa inbegriper utnämning av EU:s referenslaboratorier, anordnande av workshopar, nationella experters medverkan i Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågors inspektioner samt standardisering av analysmetoderna.

Dessutom krävs det finansiering för att inrätta EU:s utbildningsinfrastruktur för kontrollpersonal i både medlemsstaterna och länder utanför EU, för att hjälpa utvecklingsländer och för att genomföra undersökningar, anordna konferenser och utarbeta publikationer om foder- och livsmedelssäkerhet. För närvarande uppgår anslagen för kontroll av foder- och livsmedelssäkerheten till cirka 3 miljoner euro i EU:s årliga budget. Genomförandet av alla föreslagna åtgärder skulle öka detta belopp till ungefär 16 miljoner euro per år.

Bakgrund: Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågors nuvarande kontrollsystem

Kontrollerna på EU-nivå sköts huvudsakligen av kommissionens kontor för livsmedels och veterinärfrågor, som är ett av direktoraten vid Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. I dagsläget har kommissionen framförallt tre instrument för att säkerställa att EU-lagstiftningen genomförs och tillämpas korrekt. Kontoret kontrollerar införlivandet av EU:s lagstiftning i nationell lagstiftning och det analyserar rapporter från medlemsstaterna och länder utanför EU om hur de tillämpar EU:s lagstiftning, till exempel genom nationella program för mätning av resthalter eller genom foderkontroller. Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor utför också inspektioner i medlemsstaterna och i länder utanför EU för att kontrollera hur de behöriga myndigheterna i dessa länder genomför och tillämpar EU:s lagstiftning.

Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågors huvuduppgift är att utföra inspektioner på platsen för att bedöma de nationella myndigheternas kontrollsystem och följa upp områden där det måste vidtas åtgärder. Under de senaste åren har Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor utvecklat sina arbetsmetoder och övergått från att fokusera på standarder i enskilda produktionsanläggningar till att bedöma hur nationella kontrollsystem fungerar rent allmänt. Detta tillvägagångssätt kommer att stärkas, allteftersom nationella kontrollprogram utvecklas inom ramen för offentliga foder- och livsmedelskontroller.

Nästa steg

Förslaget antas genom ett samrådsförfarande. Det kommer nu att lämnas över till Europaparlamentet och rådet för godkännande. Eftersom det berör viktiga konsumentskyddsfrågor, hoppas man att det kommer att antas snabbt.

Flera gällande direktiv kommer att upphävas eller ersättas genom bestämmelserna i den nya förordningen:


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website