Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/03/144

Bryssel den 30 januari 2003

Immaterialrätt: Kommissionen lägger direktivförslag i kampen mot piratkopiering och varumärkesförfalskning

Europeiska kommissionen har lagt ett förslag till direktiv om att stärka försvaret av immaterialrätter. Förslagets målsättningar är att harmonisera nationell lag om försvar av immaterialrätter och ange en ram för informationsutbyte mellan behöriga nationella myndigheter. Det föreslagna direktivet ska ge rättshavarna i EU rättvisa spelregler, stärka insatserna mot brottslingar och därmed ha tillbakahållande verkan på dem som ägnar sig åt varumärkesförfalskning och piratkopiering. Förslaget går nu vidare till Europaparlamentet och EU:s ministerråd för behandling och beslut enligt det s.k. medbeslutandeförfarandet. Förslaget kompletterar ett nytt förslag till förordning om att ge tullen bättre möjligheter att beslagta varumärkesförfalskade varor från länder utanför EU (se IP/03/75).

"Piratkopierare och varumärkesförfalskare stjäl egentligen rättshavarnas rättmätiga ersättning för det arbete de lagt ner. Om vi inte sätter stopp för det, blir incitamenten för att uppfinna industritillämpningar eller skapa kulturella verk allt svagare. Detta är ett hot mot EU:s konkurrenskraft och mot vår kulturella mångfald och dynamism. Så vi måste agera tufft mot piratkopierare och varumärkesförfalskare och se till att det inte finns någon fristad för dem i EU. Ju snabbare förslaget genomförs, desto bättre rustade är vi mot piratkopiering. Jag hoppas alltså att Europaparlamentet och rådet arbetar tillsammans med oss på att få förslaget antaget så snabbt som möjligt", sa Frits Bolkestein, kommissionsledamot för inre marknaden

Vad innehåller direktivet?

Direktivförslaget gäller alla intrång i sådana immaterialrätter (såväl upphovsrätter som patent, varumärken och formgivningar) som har harmoniserats i EU.

Eftersom det är särskilt viktigt att ingripa kraftfullt mot "stora" intrångsgörare, fokuserar förslaget på intrång som är inriktade på affärsverksamhet eller som leder till en väsentlig skada för rättshavarna. Tanken bakom förslaget är dock att det både ska bidra till att bekämpa olaglig verksamhet och främja såväl laglig affärsverksamhet som sund IT-utveckling.

Direktivförslaget bygger på exempel på bra lösningar ur medlemsstaternas lagstiftning. Enligt förslaget måste alla medlemsstater införa sådana åtgärder som t.ex. förbud mot att sälja varumärkesförfalskade eller piratkopierade varor, skyddsåtgärder som t.ex. frysning av misstänkta intrångsgörares bankkonton, särskilda befogenheter för rättsliga myndigheter när det gäller bevisupptagning samt möjlighet för rättshavaren att kräva intrångsgöraren på skadestånd som kompenserar inkomstbortfall. Medlemsstaterna måste också se till att alla allvarliga intrång i immaterialrätter (dvs. gjorda avsiktligt och i affärssyfte), samt även försök, medhjälp eller uppmuntran till intrång, brottsrubriceras och medför påföljd, även fängelse.

Förslaget tillämpar en infallsvinkel som skulle kunna kallas för "TRIPS plus" (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter). TRIPS-avtalet, som slutits inom WTO (Världshandelsorganisationen), innehåller minimikrav på brottsbekämpningen i alla EU-länder.

Det föreslagna direktivet går längre än dessa minimikrav och lägger till följande:

  • Förbud mot utrustning som används till att förfalska äkthetsmärkning och därmed till att lura konsumenterna att tro att varor är äkta som inte är det.

  • Rätt för intresseorganisationer (även för rättshavare) att väcka talan.

  • Befogenhet för rättsliga myndigheter att tvinga dem som säljer piratkopierade eller varumärkesförfalskade varor att lämna information om var varorna kommer ifrån, hur mycket som tillverkats, levererats och beställts, om priser och ange vilka personer som är inblandade i tillverkning och distribution.

  • Publicering av domar.

  • Insamling av intrångsgörande varor som släppts på marknaden på intrångsgörarens bekostnad.

Skadliga effekter av varumärkesförfalskning och piratkopiering

Allt större skador kan noteras i näringslivet (lägre investeringsnivå, nedläggningar av småföretag), samhället (förlorade arbetstillfällen, konsumentskydd, hot mot nyskapande) och statsförvaltningen (skattebortfall) på grund av att varumärkesförfalskning och piratkopiering ökar.

Enligt en oberoende undersökning(1) går över 17 000 riktiga jobb förlorade varje år på grund av piratkopiering och varumärkesförfalskning i EU. I vissa branscher är problemet särskilt allvarligt. I programvaruindustrin uppskattar man t.ex. att 37 % av de programvaror som används i EU är piratkopierade och detta innebär ett inkomstbortfall på 2,9 miljarder euro(2). Musikbranschen uppvisade en genomgående nedgång i försäljningen i EU på 7,5 % under 2001(3). Piratkopierade och varumärkesförfalskade varor utgör 22 % av försäljningen av skor och kläder(4).

Läget, särskilt i kulturell verksamhet (musik, film, video CD och DVD) och programvaruindustri, har förvärrats genom att det är så lätt att nå ut på globala marknader via Internet. Det finns också tecken på att piratkopiering och varumärkesförfalskning kopplas allt mer till organiserad brottslighet och terrorism, eftersom förtjänsten är god och riskerna att bli upptäckt och straffad, än så länge, förhållandevis små.

Varför agera på EU-nivå?

För närvarande finns det viktiga skillnaderna mellan medlemsstaternas lagar när det gäller försvar för immaterialrätter. Piratkopierare och varumärkesförfalskare drar fördel av dessa skillnader och bedriver sin olagliga verksamhet i medlemsstater där brottsbekämpningen är mindre kännbar. Genom att åstadkomma större samordning mellan lagarna i EU och få medlemsstaterna att införa strängare straff och bättre försvarsmetoder mot intrång bör det föreslagna direktivet kunna nedbringa varumärkesförfalskning och piratkopiering.

För att få en tydlig bild av situationen i EU drog Europeiska kommissionen i oktober 1998 igång ett brett rådslag genom grönboken om att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning på den inre marknaden. Som uppföljning till reaktionerna på grönboken la kommissionen fram en ambitiös handlingsplan den 30 november 2000 (se IP/00/1385). Där fanns även tanken på ett förslag till direktiv om försvar för immaterialrätter.

Både Europaparlamentet (i en resolution från maj 2000) och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (yttrande från maj 2001) stödjer kommissionens infallsvinkel.

Hela texten i kommissionens senaste förslag finns på

http://ec.europa.eu/internal_market/en/intprop/news/index.htm

Se även MEMO/03/20.

(1) Economic Impact of Counterfeiting in Europe, Global Anti-Counterfeiting Group, juni 2000.

(2) 6th Global Report, Business Software Alliance, juni 2002.

(3) Uppgift från IFPI (International Federation of the Phonogram Industry).

(4) The Economic Impact of Trademark, Counterfeiting and Infringement, International Trademark Association 1998.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website