Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE ES NL IT PT FI EL

ip/03/1005

Bryssel den 14 juli 2003

Inre marknaden: Kommissionen vidtar åtgärder mot 13 medlemsstater som inte införlivat EU-lagstiftning

Europeiska kommissionen har beslutat att inleda överträdelseförfaranden mot 13 medlemsstater som antingen inte alls eller på ett felaktigt sätt i sin nationella rätt införlivat olika direktiv om den inre marknaden och skyldigheter enligt EG-fördraget. Kommissionen kommer att formellt uppmana Belgien, Tyskland, Spanien, Grekland, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Förenade kungariket att snabbt genomföra nödvändig lagstiftning i sammanlagt 16 fall som omfattar direktiv om upphovsrätt och utbyte av information om värdepappersmarknaderna, samt det andra direktivet om posttjänster. Kommissionen har också beslutat att begära att Grekland ändrar sin lagstiftning för att korrekt införliva det första direktivet om posttjänster. Dessa uppmaningar kommer att ske i form av ”motiverade yttranden”, som är den andra etappen i överträdelseförfarandet enligt artikel 226 i EG-fördraget. Om en medlemsstat som mottagit ett motiverat yttrande inte lämnar något tillfredsställande svar på det inom fastställd tid (vanligen två månader) kan kommissionen överlämna frågan till EG-domstolen. Dessutom har kommissionen i enlighet med artikel 228 i fördraget beslutat att skicka ytterligare motiverade yttranden i vilka man kräver att Frankrike och Irland omedelbart tillämpar domar från EG-domstolen, att Frankrike införlivar EU-lagstiftningen om produktansvar och att Irland ratificerar Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (Parisakten, 1971). Om de berörda länderna inte följer dessa uppmaningar kan kommissionen be domstolen att utdöma böter.

”Det är medborgarna och företagen som påverkas negativt av förseningarna i genomförandet av bestämmelserna om den inre marknaden i form av alternativkostnaden för mindre valmöjligheter, minskad konkurrens och stängda marknader”, kommenterade Frits Bolkestein, kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden. ”Det är medlemsstaterna själva som satt tidsgränserna för att införliva de här direktiven det minsta man kan begära är att de uppfyller de mål de själva satt upp”.

Enligt kommissionens senaste resultattavla för den inre marknaden, som offentliggjordes i maj 2003 (se IP/03/621), har antalet direktiv som inte införlivas i tid av medlemsstaterna börjat växa igen. ”Genomförandeunderskottet” ökade från 1,8 % per medlemsstat i maj 2002 till 2,4 % i år. Underskottet visar hur stor procentandel av EU:s direktiv om den inre marknaden som inte införts i nationell rätt sedan tidsfristen för införlivandet löpt ut. Den nya ökningen följer på tio års konstant förbättring, då underskottet sjunkit från det genomsnitt på 21,4 % per medlemsstat som konstaterades 1992.

Upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Direktivet om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (se IP/01/528) antogs av Europaparlamentet och rådet i maj 2001. Medlemsstaterna enades om att införliva det inom 18 månader, dvs. före den 22 december 2002.

Direktivet är Europeiska unionens reaktion på en alltmer digitaliserad omgivning, och utgör en uppdatering av upphovsrätten i förhållande till den tekniska utvecklingen. Det syftar till att stimulera kreativitet och innovation genom att se till att allt upphovsrättsligt skyddat material, inbegripet böcker, filmer och musik, får ett lämpligt skydd. Direktivet skapar en säker miljö för handel över gränserna med upphovsrättsligt skyddade varor och tjänster, och kommer att underlätta framväxten av e-handel med nya och multimediala varor och tjänster.

Genom direktivet harmoniseras de viktigaste rättigheterna för upphovsmän och andra rättsinnehavare. Vidare föreskrivs vissa undantag från upphovsrätten, skydd av åtgärder för att hindra kringgående av lagstiftningen samt skydd av information för rättighetsförvaltning.

Direktivet är dessutom Europeiska unionens och medlemsstaternas sätt att genomföra de två ”Internetfördrag” som upprättades inom WIPO (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) 1996, nämligen WIPO-fördraget om upphovsrätt och WIPO-fördraget om framföranden och fonogram, som anpassar det upphovsrättsliga skyddet till digital teknik. Detta gör införlivandet ännu mer brådskande.

Grekland och Danmark införlivade direktivet i tid, före den 22 december 2002. Italien och Österrike införlivade direktivet i april respektive juni 2003. Kommissionen har nu beslutat att sända motiverade yttranden till övriga elva medlemsstater (Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Finland, Sverige och Förenade kungariket), där införlivandet fortfarande pågår. De flesta av dessa medlemsstater har uppgett av de kommer att införliva direktivet under 2003. Tyskland kommer att göra det under juli månad. Kommissionen kommer dock, för att fullgöra sitt uppdrag som fördragens väktare och för att se till att EU:s medborgare och företag kan dra fördel av direktivet så snart som möjligt, att vidta överträdelseförfaranden fram till dess att alla medlemsstater har genomfört direktivet i sin nationella rätt.

Bernkonventionen för skydd för litterära och konstnärliga verk (Parisakten)

För att säkerställa att medborgare i ett land också kan få skydd för sina verk i andra länder har ett antal internationella konventioner slutits. Den viktigaste internationella konventionen för upphovsmän är Bernkonventionen för skydd för litterära och konstnärliga verk (1886). Denna konvention uppdaterades senast 1971 (Parisakten).

Europeiska unionen och EES-länderna åtog sig att ansluta sig till Parisakten före den 1 januari 1995. Irland gjorde det dock inte, varför kommissionen väckte talan inför EG-domstolen.

Den 19 mars 2002 faststlog domstolen att Irland genom att inte ansluta sig till konventionen före den 1 januari 1995 underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget. Irland har fortfarande inte anslutit sig till Parisakten, och har således inte följt domstolens dom. Därför har Europeiska kommissionen beslutat att skicka ett motiverat yttrande till Irland enligt artikel 228 i fördraget. Om Irland inte uppfyller sina skyldigheter inom föreskriven tidsfrist kan kommissionen åter vända sig till domstolen och be den besluta om böter.

Utbyte av information om värdepappersmarknaderna

Genom direktiv 2000/64/EG gällande utbyte av information om värdepappersmarknaderna ändras bestämmelserna i flera tidigare direktiv om finansiella tjänster i fråga om samarbetet mellan tillsynsmyndigheter för finansiella tjänster. Enligt direktivet får medlemsstaterna sluta samarbetsavtal med tillsynsmyndigheter i tredje land endast om de sekretessbestämmelser som tillämpas på personalen vid tillsynsmyndigheterna också omfattas av sådana avtal.

När medlemsstaterna godkände direktivet i rådet åtog de sig att anpassa sin nationella lagstiftning till det senast den 17 november 2002. Finland och Grekland har ännu inte informerat kommissionen om att de vidtagit några åtgärder för detta. Därför har kommissionen beslutat att skicka motiverade yttranden till dessa två medlemsstater.

Posttjänster

Kommissionen skickar motiverade yttranden till Österrike, Frankrike och Grekland, som inte införlivat det andra postdirektivet (2002/39/EG) som överenskommet senast den 31 december 2002. Direktivet antogs av Europaparlamentet och rådet i juni 2002 (se IP/02/671, IP/02/406 och IP/01/1420).

Så länge som den nationella lagstiftningen inte ändrats för att uppfylla de skyldigheter som medlemsstaterna åtog sig när de antog direktivet kommer företagen inte att fullt ut kunna tillhandahålla ett antal posttjänster på områden som genom direktivet öppnas för konkurrensen. Detta kan innebära att medborgare och företag inte kan dra de fördelar som förväntas av liberaliseringen i fråga om priser och kvalitet.

Syftet med direktivet är att successivt utsätta posttjänster för konkurrens i allt högre grad på ett kontrollerat sätt, samtidigt som man garanterar samhällsomfattande tjänster av god kvalitet (dvs. de tjänster som måste tillhandahållas för allmänheten till ett överkomligt pris). Enligt de viktigaste bestämmelserna i direktivet ska medlemsstaterna öppna vissa delar av marknaden för konkurrens under 2003 och 2006.

I januari 2003 skickade kommissionen formella underrättelser den första etappen i överträdelseförfarandet till de åtta medlemsstater som inte införlivat direktivet i tid. Sedan dess har fem medlemsstater (Danmark, Spanien, Irland, Luxemburg och Portugal) meddelat kommissionen att de har införlivat direktivet i nationell rätt.

Österrike, Frankrike och Grekland har också påbörjat arbetet med införlivandet. Österrike och Frankrike har vidtagit vissa administrativa åtgärder för att delvis avhjälpa konsekvenserna av förseningen. Eftersom införlivandet redan försenats med mer än sex månader kommer kommissionen att fortsätta det formella överträdelseförfarandet mot Österrike, Frankrike och Grekland för att bidra till att den ytterligare förseningen blir så liten som möjligt.

Kommissionen har också beslutat att skicka ett motiverat yttrande där man uppmanar Grekland att anpassa sin lagstiftning till det första postdirektivet (97/67/EG). Syftet med detta direktiv är att införa gemensamma regler för utvecklingen av den inre marknaden för posttjänster och för förbättrad tjänstekvalitet, inbegripet garantier för samhällsomfattande posttjänster.

Genom direktivet hindras medlemsstaterna från att kräva att företagen måste ha ett uttryckligt beslut av myndigheterna innan de får börja tillhandahålla ”icke samhällsomfattande” posttjänster, även om förfaranden för registrering eller deklarering kan tillämpas. Grekland kräver fortfarande ett sådant uttryckligt beslut, vilket kommissionen anser utgör ett omotiverat hinder för tillhandahållande av posttjänster.

Vidare fastställs i direktivet enligt vilka villkor medlemsstaterna kan inrätta en kompensationsfond för att kompensera den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster för den ekonomiska belastning som detta uppdrag kan medföra. Syftet med kompensationsfonderna är att säkra finansiell hållbarhet för tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänster. Kommissionen har begärt att Grekland ska ändra de villkor enligt vilka företag som driver icke samhällsomfattande tjänster kan åläggas att bidra till en kompensationsfond, så att de överensstämmer med direktivet.

Produkter med säkerhetsbrister

Kommissionen har beslutat att skicka ett motiverat yttrande till Frankrike, sedan man konstaterat att Frankrike fortfarande inte tillämpat en dom från 2002, trots att kommissionen skickat en formell underrättelse i april 2003 (se IP/03/581). I domen fastslog domstolen att den franska lagstiftningen om införlivande av direktivet om ansvar för produkter med säkerhetsbrister inte stämde överens med direktivet.

Syftet med det berörda direktivet är att garantera konsumenterna en lämplig skyddsnivå i hela Europeiska unionen, samt att undanröja hindren för att den inre marknaden ska fungera väl och undvika snedvridning av konkurrensen på grund av skillnader mellan nationella bestämmelser på området. Sådana skillnader kan motverka försäljning av vissa varor i vissa medlemsstater och därmed begränsa konsumenternas valmöjligheter. Konsumenterna riskerar också att därigenom få betala ett högre pris än nödvändigt för de berörda varorna. I direktivet ges således en gemensam ram för principen om strikt ansvar.

Den senaste informationen om överträdelseförfaranden gentemot samtliga medlemsstater finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/secretariat_general/sgb/droit_com/index_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website