Navigation path

Left navigation

Additional tools

Resultattavlan för den inre marknaden visar att framsteg gjorts, men fortfarande finns det handelshinder

European Commission - IP/02/722   16/05/2002

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/02/722

Bryssel den 16 maj 2002

Resultattavlan för den inre marknaden visar att framsteg gjorts, men fortfarande finns det handelshinder

Enligt den senaste resultattavlan för den inre marknaden är förseningarna betydande då det gäller medlemsstaternas genomförande av stora delar av den EU-lagstiftning som godkänts av medlemsstaternas ministrar i rådet och av Europaparlamentet. För närvarande är det bara sju medlemsstater (Sverige, Danmark, Finland, Storbritannien Nederländerna, Belgien och Spanien) som klarar det mål som sattes upp av stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte i Stockholm våren 2001. Målet är att andelen direktiv som inte genomförts ska vara mindre än 1,5 %, dvs. minst 98,5 % av den inre marknadens direktiv ska ha införlivats med nationell lag. Storbritannien och Belgien har under det senaste halvåret gjort särskilt stora framsteg för att nå målet, medan Frankrike, Grekland, Tyskland och Irland har längst kvar. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att vinnlägga sig mer om att praktiskt tillämpa den inre marknadens regler, så att de praktiska problemen minskar för företag och medborgare som försöker utnyttja sina rättigheter på den inre marknaden. I resultattavlan framhålls i första hand tekniska hinder för den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Undersökningen visar att på de områden där hindren finns kvar (t.ex. byggprodukter) blir de sammanlagda ekonomiska resultaten sämre. En undersökning av priserna på dagligvaror och hushållsartiklar visar att skillnaderna är mycket stora mellan olika länder i Europa. För en och samma produkt får konsumenterna i vissa medlemsstater betala mer än dubbelt så mycket som i andra.

Kommissionsledamoten Frits Bolkestein med ansvar för den inre marknaden kommenterar: "Det är en besvikelse att bara sju medlemsstater för närvarande klarar Europeiska rådets mål att minska andelen icke-genomförda direktiv till mindre än 1,5 %. Europas ledare hade därför inget annat val i Barcelona än att förlänga tidsfristen för att uppnå målet till våren 2003. I klartext: det finns ingen ursäkt för att inte respektera tidsgränserna för att genomföra viktiga åtgärder som medlemsstaterna själva har beslutat. Nu är det dags för de medlemsstater som inte har fullgjort sina juridiska och politiska skyldigheter. Dessutom satte Europeiska rådet i Barcelona upp ett nollprocentsmål för direktiv som skulle ha genomförts för minst två år sedan. Om man så uppenbart låter bli att agera uppstår det betydande luckor i den inre marknadens system, vilket går ut över våra medborgare och företag."

Den inre marknaden spelar en viktig roll om EU ska nå målet att bli den mest dynamiska ekonomin i världen till 2010. Den ger EU-medborgarna ett större urval av produkter och tjänster av god kvalitet, större frihet att resa, arbeta, studera och bo i andra EU-länder. Den bidrar till en effektivare resursfördelning och ökar företagens möjligheter att bedriva handel. Men den inre marknaden kan bara nå sin fulla potential om antagna direktiv genomförs och tillämpas effektivt av medlemsstaterna.

Resultattavlan för den inre marknaden gör att medlemsstaterna har press på sig genom att den visar hur de relativt sett klarar av att genomföra lagstiftningen. Det här systemet har fungerat bra: den genomsnittliga andelen icke-genomförda direktiv har stadigt minskat från 6,3 % år 1997 till 1,8 % för närvarande.

Bland medlemsstaterna tycks det nu finnas en ledargrupp som har uppnått målet på 1,5 % vid flera tillfällen och som har vidtagit åtgärder som tyder på att de tänker fortsätta på samma väg i framtiden. Det är en utmaning för de andra medlemsstaterna att hinna i fatt ledargruppen. Framför allt Frankrike och Tyskland tycks emellertid har kört fast. De har inte gjort några märkbara framsteg under vare sig de senaste sex eller tolv månaderna (Frankrike har halkat efter sedan november i fjol).

Genomförande av den inre marknadens direktiv

Andel direktiv som medlemsstaterna inte genomfört per den 15 april 2002 (i procent)

FELDIRLLAPIBEUKNLFINDKS
3,12,72,42,42,32,12,11,71,51,51,51,30,90,70,7

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon (mars 2000) fastslogs det att ekonomiska reformer som stöd till den inre marknaden skulle prioriteras högt, vilket har understrukits vid Europeiska rådets senare möten. Det innebär att nya direktiv ofta antas. Om dessa nya direktiv ska införlivas med nationell lagstiftning i tid krävs det ständigt arbete. Om en medlemsstat slår av på takten hamnar den lätt på efterkälken. Det betyder att även de medlemsstater som för närvarande har nått målet på 1,5 % måste arbeta hårt även i fortsättningen. Flera medlemsstater har kunnat konstatera att de har hamnat ytterligare efter med ett eller flera direktiv sedan resultattavlan i november 2001.

Förändringar i antalet icke-genomförda direktiv sedan den 15 oktober 2001

FINLEFIRLINLDKDELSPABUK
+4+4+3+2+100-1-2-3-3-5-11-11-20

Nästa tabell är en komihåg-lista för medlemsstaterna med sikte på Europeiska rådets möte våren 2003. Den första raden visar antalet direktiv som medlemsstaterna skall ha genomfört för att (fortsatt) klara Europeiska rådets mål på 1,5 %. Den andra raden visar antalet direktiv som ska ha genomförts senast våren 2003 för att uppnå målet på 0 % för direktiv som är mer än två år gamla. Att genomföra dessa äldre direktiv kommer säkert att bli speciellt svårt. Om de redan har blivit försenade med mer än ett år är förklaringen sannolikt inte bara slapp administration eller problem med tiden i de nationella parlamenten.

Antal direktiv som ska genomföras senast våren 2003 för att uppnå Europeiska rådets mål

ELFIRLADLPUKBEINLFINSDK
Målet på 1,5 % 818077747370695958585754525249
Målet på 0 %1318117151665101257122

Överträdelser

Antalet överträdelseförfaranden som gäller genomförande och tillämpning av den inre marknadens regler har stigit med 2 % sedan resultattavlan i november 2001 och uppgår nu till mer än 1 500 fall. Frankrike och Italien svarar ännu för nästan 30 % av alla överträdelserna.

Pågående överträdelseförfaranden per medlemsstat

FIDIRLEBELUKANLPDKFINSL
20519313813813712912310880575340383732

I Översynen av strategin för den inre marknaden 2002 (se IP/02/541) uppställs ett nytt mål, nämligen att senast våren 2003 ha minskat antalet överträdelseförfaranden för felaktig tillämpning av den inre marknadens lagstiftning med minst 10 %. Irland (100) och Spanien (96) svarar för det största antalet sådana överträdelser. Egentligen är det fall som borde kunna lösas utan formella förfaranden.

Att täppa till luckor i lagstiftningen

I resultattavlan redovisas också hur medlemsstaterna lyckas med att genomföra åtgärder för att den inre marknaden ska fungera bättre. Dock har bara omkring hälften av de initiativ som föreslås i strategin för den inre marknaden fullgjorts i tid. Under tiden fram till årets slut måste tretton åtgärder avslutas. Det handlar bl.a. om att anta förslag för att modernisera och förenkla reglerna för offentlig upphandling inom EU, utarbeta ett EU-patent och vidta åtgärder på områden som finansiella tjänster, energi, transport och konkurrenspolitik.

Om de finansiella marknaderna vore helt integrerade, skulle de kunna ge ett extra årligt tillskott på 43 miljarder euro till unionens BNP. Arbetet med handlingsplanen för finansiella tjänster har varit framgångsrikt: 27 av 42 åtgärder har hittills genomförts.

Fri rörlighet för varor

Vid Europeiska rådet i Barcelona uppmanades kommissionen att redovisa tekniska handelshinder i resultattavlan. Den första rapporten innehåller resultaten av fyra korta branschundersökningar (teleterminalutrustning, byggvaror, cyklar och öl), som riktar uppmärksamheten på en del betydande flaskhalsar som finns kvar, men också på framsteg som har gjorts.

Ungefär hälften av handeln med varor inom EU omfattas av EU:s harmoniserade lagstiftning, vilket underlättar den fria rörligheten för varor. Inom den här "harmoniserade sektorn" är teleterminalutrustning (t.ex. mobiltelefoner, modem och fjärrkontroller) ett av de bästa exemplen på framgång. Nyckeln till framgång var att både affärsmän och politiker insåg inte bara hur viktig sektorn skulle bli utan också att det skulle behövas europeiska lösningar för att avveckla de stora tekniska hindren. Branschen står nu inför en större utmaning, nämligen att klara kostnaderna för introduktionen av den tredje generationen av UMTS-standard. Harmoniseringsarbetet inom EU kommer att fortsätta för att ge stöd åt näringslivet i dess ansträngningar att ge kunderna verkliga fördelar.

Däremot har harmoniseringsarbetet hittills varit mindre framgångsrikt då det gäller byggprodukter. Trots ansenliga ansträngningar under den senaste tioårsperioden finns det bara ett fåtal harmoniserade EU-standarder och handeln med byggprodukter ligger under genomsnittet. Situationen förvärras av att det fortfarande finns komplexa tekniska hinder i form av nationella byggbestämmelser. Horisonten börjar emellertid att ljusna och nya EU-standarder kommer tätt nu. Resultattavlan kommer att fortsätta att bevaka utvecklingen inom den här viktiga sektorn.

De tekniska bestämmelserna för cyklar har inte harmoniserats och nationella tekniska hinder förorsakar fortfarande onödiga kostnader för de små och medelstora företagen som dominerar branschen inom EU. På initiativ av cykelindustrin håller den europeiska standardiseringsorganisationen CEN på att utarbeta en ny europeisk standard för cyklar. När den har antagits av CEN kommer alla nationella standarder att försvinna. Därigenom minskar de tekniska handelshindren markant.

Sedan åtskilliga problem lösts under de senaste femton åren tycks nu principen om ömsesidigt erkännande fungera bra för den europeiska ölindustrin. Särskilda tekniska hinder stoppar inte längre det fria flödet av öl över gränserna. Det finns emellertid stora skillnader i fråga om skatter och acciser som snedvrider konkurrensen kraftigt och förhindrar att den inre marknaden fungerar friktionsfritt.

Acciser och mervärdesskatt i euro per liter öl

DELFELPINLBADKSUKIRLFIN
Acciser0.100.100.100.130.140.150.180.210.210.260.460.860.990.991.43
Moms0.020.020.020.030.030.030.040.040.040.050.120.220.170.210.31
TOTALT0.120.120.120.160.170.180.220.250.250.310.581.081.161.201.74

Priser på dagligvaror i EU

I en stor undersökning som fått finansiellt stöd av kommissionen visar det sig att det fortfarande finns betydande prisskillnader i Europa på dagligvaror och hushållsartiklar. Exempelvis är priset på ett Marschoklad dubbelt så högt i det dyraste landet (Danmark) som i det billigaste (Belgien). Likaså är en flaska Coca-Cola dubbelt så dyr i Danmark som i Tyskland.

Prisskillnader på produkter av ett bestämt märke i medlemsstaterna (genomsnitt = 100)

Produkt Högsta prisLägsta prisFörhållandet billigast:dyrast
Evian mineralvattenFinland 189Frankrike  444,3
Barilla spaghettiSverige 138Italien 592,3
Heinz ketchup Italien 138Tyskland 662,1
Kellogg's cornflakesGrekland 152Storbritannien 712,1
Mars chokladDanmark  143Belgien 732,0
Coca-ColaDanmark 139Tyskland 731,9
FantaSverige 146Nederländerna 771,9
Nivea raklödderStorbritannien  142Frankrike 811,8
Colgate tandkrämStorbritannien 126Portugal/Spanien 761,7
Elvital schampoIrland 126Spanien 761,7
NescaféItalien  133Grekland 771,7

Det finns inte en ensam faktor som ger hela förklaringen till prisskillnaderna, men det faktum att det råder olika konkurrensförhållanden mellan olika produkter och olika länder tycks spela en stor roll liksom kulturella faktorer, klimat, lokala preferenser och transportkostnader.

De verkligt stora prisskillnaderna mellan vissa enstaka produkter tycks visa att en del producenter utnyttjar en splittrad marknad genom att tillämpa olika priser på olika nationella marknader. Mycket mer kan göras för att minska prisskillnaderna. Vissa bestämmelser tycks motverka prissänkningar genom att de hindrar detaljhandlarnas försök till reklam, marknadsföring och försäljning över gränserna liksom deras idéer om strategier som täcker hela EU. Som exempel kan nämnas olika regler för reklam, stadsplanering, slag av produkter som får säljas och franchising-avtal. Allt sådant kan göra det svårare för detaljhandlarna att ta sig in på nya marknader och konkurrera med de redan etablerade aktörerna.

Den senaste resultattavlan för den inre marknaden återfinns i sin helhet på webbsidan

http://ec.europa.eu/internal_market/en/update/score/index.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website