Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/02/1882

Bryssel/Köpenhamn den 13 december 2002

Utvidgningen och jordbruket: Toppmötet antar ett rättvist och skräddarsytt åtgärdspaket till förmån för jordbrukarna i kandidatländerna

Stats- och regeringscheferna i EU och de tio kandidatländerna nådde en överenskommelse om hur EU skall utvidgas till att omfatta tio nya medlemsstater från och med 2004. Efter beslut på toppmötet i Köpenhamn får Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern gå med i EU den 1 maj 2004. Överenskommelsen ser ut som följer: De nya medlemsstaterna kommer att få ett åtgärdspaket för landsbygdsutveckling som är särskilt anpassat till deras krav och som har mer förmånliga villkor än vad som gäller för EU:s nuvarande medlemsstater. Det belopp som kommer att bli tillgängligt för de tio kandidatländerna fastställdes till 5,1 miljarder euro för 20042006. Direktstöden till de nya medlemsstaterna kommer att fasas in under en tioårsperiod. De kommer på så sätt att få 25 % av stödsatsen för EU under 2004, 30 % under 2005 och 35 % under 2006. Detta stöd får kompletteras med 30% till 55% 2004, 60% 2005 och 65% 2006. Till 2006 kan de kompletterande betalningarna medfinansieras upp till 40% från deras landsbygdsutvecklingsfonder. Från 2007 får de nya medlemsstaterna fortsätta att komplettera direktstödet från EU med högst 30 % över den tillämpliga infasningsnivån under året i fråga men finansierat helt via nationella medel. Beslut om särskilda bestämmelser har fattats för Cypern och Slovenien för att ta hänsyn till de interna stödsystem som gäller i de länderna före anslutningen. Jordbrukarna från de nya medlemsstaterna kommer omedelbart att ha fullständig tillgång till marknadsåtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som exportbidrag, och spannmåls-, skummjölkspulver- eller smörintervention, vilket kommer att bidra till att stabilisera deras priser och inkomster.

Franz Fischler, EU:s kommissionsledamot med ansvar för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske, välkomnade besluten från toppmötet med orden: "Detta är en stor dag för Europa för EU, för kandidatländerna och för deras jordbrukare. Kandidatländernas ledare kan med stolthet återvända hem. De har nått fram till ett åtgärdspaket för jordbruket som är helt godtagbart för jordbrukarna. Överenskommelsen är rättvis, långsiktig och skräddarsydd för behoven i jordbrukssektorerna i de tio nya medlemsstaterna. EU-medlemsskapet kommer att gynna jordbrukssektorn i samtliga nya medlemsstater. Producenter och bearbetningsföretag kommer att få tillträde till en stor och utvidgad inre marknad med 500 miljoner konsumenter. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kommer jordbrukarna att få stabilare priser, vilket kommer att leda till stabilare jordbruksinkomster. Jordbrukarna och landsbygdssektorn kommer dessutom att få ökat stöd för landsbygdsutveckling som kommer att hjälpa dem att omstrukturera och modernisera. Anslutningen kommer att ge de nya medlemsstaterna en plats vid det bord där många beslut om Europa fattas. Genom att gå med i Europeiska unionen kommer länderna att få rätt att delta i beslut om hur EU skall styras."

Köpenhamnsbesluten i detalj

    En förbättrad landsbygdsutveckling för att främja förändring

    För att tackla de strukturella problemen i landsbygdsområdena i de nya medlemsstaterna enades toppmötet om att stärka strategin för landsbygdsutveckling till ett värde av 5,1 miljarder euro för åren 2004-2006, breddar dess inriktning och ger den ökade ekonomiska resurser i jämförelse med anslagen för de befintliga EU-länderna. Från den första anslutningsdagen kommer ett stort antal åtgärder för landsbygdens utveckling att delfinansieras av EU med upp till 80 %.

    Stödberättigande åtgärder för landsbygdsutvecklingen (högst 80 % EU-stöd)

      - Förtidspensionering av jordbrukare.

      - Stöd till mindre gynnade områden eller områden med miljömässiga begränsningar.

      - Miljöprogram inom jordbruket.

      - Beskogning av jordbruksmark.

      - Särskilda åtgärder för jordbruk som delvis är självhushållsjordbruk.

      - Inrättande av producentsammanslutningar.

      - Tekniskt stöd.

      - Särskilt stöd för att uppfylla EU:s normer.

    Ytterligare åtgärder för landsbygdsutvecklingen kommer att finansieras genom strukturfonderna (utvecklingssektionen vid EUGFJ).

    En särskild åtgärd för att göra de jordbruk som delvis producerar för husbehov livskraftiga

    I kandidatländerna finns det många självhushållsjordbruk som saluför en del av sin produktion. För att hjälpa dessa att bli kommersiellt livskraftiga enheter och för att bidra med ytterligare inkomststöd under det att jordbruket moderniseras, erbjuds en särskild åtgärd.

    Gradvis ökning av de direkta betalningarna

    Om hundraprocentiga direktbetalningar infördes omedelbart skulle detta innebära att befintliga strukturer skulle bli kvar, vilket skulle utgöra ett hinder för modernisering. Därför kom EU:s ledare överens om att rikta in sig på åtgärder för landsbygdsutveckling och på att gradvis införa direktstöd under en övergångsperiod på tio år. Startnivån för 2004 har fastställts till 25 % av det nuvarande systemet i EU, 30 % under 2005 och 35 % under 2006. I en andra fas efter 2006 skall de direkta betalningarna ökas stegvis så att de nya medlemsstaterna 2013 kommer upp till den stödnivå som då gäller. Denna betalning får kompletteras med medel för landsbygdsutveckling eller nationella anslag (se nedan).

    Möjligheten att komplettera direktbetalningen

    De nya medlemsstaterna erbjuds möjligheten att komplettera direktstödet till en jordbrukare inom ramen för en ordning inom den gemensamma jordbrukspolitiken, under förutsättning att kommissionen ger sitt tillstånd:

      Med 30 % som finansieras genom kandidatländernas landsbygdsutvecklingsfonder och nationella fonder upp till 55% 2004, 60% 2005 och 65% 2006. Från 2007 får de nya medlemsstaterna forsätta att komplettera direktstödet från EU med högst 30 % över den tillämpliga infasningsnivån under året i fråga, men i detta fall sker finansieringen helt med nationella medel.

    Eller:

      Upp till den totala nivån för det direktstöd som jordbrukaren skulle ha fått, produkt för produkt, i kandidatlandet före anslutningen (2003) inom ramen för ett motsvarande nationellt system ökat med 10 %, och med särskilda bestämmelser för Cypern och Slovenien.

    Det totala direkta stöd som jordbrukare kan få efter anslutningen inom ramen för ett visst EU-system, inbegripet alla kompletterande nationella direktstöd, får under inga omständigheter överskrida den nivå på direktstöd som jordbrukaren skulle ha rätt till i det systemet i dagens EU.

    Förenklat genomförande av direktstödet

    Inom ramen för det förenklade systemet bör de nya medlemsstaterna ha möjlighet att bevilja direkta betalningar under en begränsad tid i form av ett fristående arealstöd för hela jordbruksarealen. På grundval av de totala direkta stöden och den utnyttjade jordbruksarealen, bör en genomsnittlig arealersättning beräknas för varje land. Alla typer av jordbruksmark skall vara stödberättigande för denna ersättning. Detta system är frivilligt och tillämpas under en övergångsperiod. Det förenklade systemet skall finnas under tre år och kan förnyas två gånger med ett år i taget.

    Kontroller av betalningarna skall göras genom en enkel fysisk kontroll av mark, i princip med hjälp av det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS). I slutet av övergångsperioden skall de nya medlemsstaterna ingå i det vanliga systemet för direkt inkomststöd enligt de regler som då gäller.

    Produktionskvoter baserade på tidigare referensperioder

    Rådet enades om produktionskvoter på grundval av de senaste referensperioder för vilka det finns uppgifter. Dessutom måste särskilda problem beaktas, som krisen i Ryssland eller den framtida omställningen från att konsumera mjölken inom jordbruksföretaget till att saluföra mjölken.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website