Navigation path

Left navigation

Additional tools

Kommissionen godkänner ytterligare skyddsåtgärder mot BSE

European Commission - IP/01/174   07/02/2001

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/01/174

Bryssel, 7 Februari 2001

Kommissionen godkänner ytterligare skyddsåtgärder mot BSE

Europeiska kommissionen har i dag antagit tre förslag till beslut i syfte att ytterligare motverka alla risker att exponeras för BSE. Enligt det första beslutet skall det bli obligatoriskt att avlägsna kotpelaren från alla nötkreatur som är äldre än 12 månader. Dessutom skall mekaniskt rekombinerat kött från alla ben av idisslare förbjudas. Det andra beslutet gäller nya krav på att utsmält animaliskt fett från idisslare avsett som foder eller livsmedel skall bearbetas genom tryckkokning. Det tredje beslutet tillåter användning av en del hydrolyserat protein från fisk och fjädrar. Kommissionen har i förslagen beaktat Vetenskapliga styrkommitténs yttrande av den 12 januari och följt den politiska linje som antogs i rådet (jordbruk) den 29 januari. Förslagen kommer att överlämnas till Ständiga veterinärkommittén i dag.

"De förslag som läggs fram i dag ger konsumenterna ett ännu bättre skydd" sade David Byrne, som är Europeiska kommissionens ledamot för hälsa och konsumentskydd. "Det som nu är av största vikt i vår strävan efter att motverka BSE är att medlemsstaterna är vaksamma och ser till att alla gällande skyddsbestämmelser tillämpas som de ska. Om förbudet mot att använda kött- och benmjöl från däggdjur i foder till idisslare följs till fullo, specifierat riskmaterial helt och hållet avlägsnas från slaktkroppar och förstörs och om övervakning med hjälp av testning utförs effektivt kan BSE-faran bevisligen hållas under kontroll."

    1. Avlägsnande av kotpelaren från nötkreatur

Vissa smärre residualrisker hör samman med kotpelaren hos nötkreatur som kanske inkuberar BSE, huvudsakligen på grund av förekomsten av dorsalrotsganglier. Åldersstrukturen hos de bekräftade BSE-fallen minskar dock ytterligare risken hos djur som är yngre än 30 månader. Tidigare erfarenhet har visat att djuret var äldre än 30 månader i 99,95 % av de över 180 000 BSE-fallen i Europa. Enligt Vetenskapliga styrkommitténs yttrande bör kotpelaren därför avlägsnas hos nötkreatur som är äldre än 12 månader i de fall där man kan ifrågasätta hur effektivt förbudet mot att använda kött- och benmjöl i foder är och "i alla de fall där det inte kan påvisas att det är osannolikt att djuret inkuberar BSE...". Det föreslås därför att kotpelaren skall definieras som specificerat riskmaterial som skall avlägsnas och förstöras när det gäller nötkreatur som är äldre än 12 månader. Kotpelaren kan avlägsnas på den plats där köttet säljs till konsumenten.

Om man tydligt kan påvisa att de befintliga kontrollåtgärderna (förbud mot kött- och benmjöl från däggdjur, avlägsnande av specificerat riskmaterial och effektiv övervakning) är effektiva föreslås det att vissa medlemsstater skall beviljas undantag från detta krav. Detta betyder att Sverige, Finland och Österrike kan beviljas undantag eftersom man i dessa länder hittills inte har upptäckt några inhemska BSE-fall och man därför kan anse det vara osannolikt att det finns BSE i dessa länder. Denna grund har redan använts för att bevilja dessa medlemsstaterna undantag från kravet på att BSE-testa samtliga nötkreatur som är äldre än 30 månader, förutom om de skall exporteras.

Storbritannien kommer att beviljas undantag på grundval av Vetenskapliga styrkommitténs yttrande av den 12 januari och av ett ytterligare testprogram (se nedan). Vetenskapliga styrkommittén rekommenderar i sitt yttrande att kotpelaren skall avlägsnas, men konstaterar att kontrollåtgärderna i Storbritannien, särskilt förbudet mot alla nötkreatur som är äldre än 30 månader i foderkedjan, garanterar att antalet djur som eventuellt skulle kunna bära på smitta är väldigt litet och dessutom minskar hela tiden. Vetenskapliga styrkommittén beräknar att antalet sådana djur 2001 kommer att vara 0,8 djur av samtliga nötkreatur yngre än 30 månader. Detta undantag kommer dock inte att leda till att nötkött med ben exporteras från Storbritannien, utan sådan export kommer fortsättningsvis att vara förbjuden i enlighet med den datumbaserade exportordningen. Den praktiska verkan av undantaget kommer därmed att bli att konsumtionen av nötkött med ben inom Storbritannien får fortsätta.

Det undantag som beviljats Portugal grundar sig, liksom när det gäller Storbritannien, på en utvärdering av de nationella åtgärder som vidtagits för att utrota BSE och på ett ytterligare testningsprogram som gäller alla självdöda djur. Efter flera inspektioner utförda av Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor har kommissionen dragit slutsatsen att Portugal från och med den 1 juli 1999 har haft ett effektivt förbud mot kött- och benmjöl. Undantaget skall endast gälla nötkreatur som fötts efter detta datum och som är yngre än 30 månader. Om inte eller tills dess kommissionen lägger fram ett särskilt förslag om att upphäva det gällande förbudet mot export av nötkött och nötköttsprodukter, skall undantaget emellertid endast gälla nötkött som konsumeras inom det landet.

Alla de undantag som anges ovan skall gälla under förutsättning att övervakningen av BSE fortsätter och förbättras. Därför kommer man att kräva ökad testning av vissa djurkategorier i alla dessa medlemsstater i syfte att få ytterligare bekräftelse på att BSE-situationen inte förändras. När det gäller Storbritannien kommer man att kräva testning av uppskattningsvis 65 000 nötkreatur som är födda året efter det att utfordringsförbudet trädde i kraft (från den 1 augusti 1996 till den 1 augusti 1997). Trots att dessa djur inte kommer att ingå i livsmedelskedjan på grund av att det är förbjudet att använda djur som är äldre än 30 månader i livsmedel kommer testen att ge ovärderlig epidemiologisk information.

För Sverige, Finland och Österrike kommer det att krävas att man testar samtliga nötkreatur äldre än 30 månader som skall användas i livsmedel och samtliga nötkreatur som dött på anläggningen. För närvarande är dessa länder endast skyldiga att testa nötkreatur äldre än 30 månader som hör till en riskkategori (nödslaktade djur eller djur med neurologiska symptom), djur vars kött exporteras som livsmedel och en viss procentandel av de djur som dött på anläggningen.

Slutligen föreskrivs att även andra medlemsstater kan ansöka om undantag med hänvisning till den epidemiologiska situationen i landet när det gäller BSE och särskilt till hur effektivt förbudet mot att använda kött- och benmjöl i foder till idisslare är.

Detta förslag skall genomföras genom en ändring av kommissionens beslut 2000/418/EG (som gäller specifierat riskmaterial) och är avsett att träda i kraft den 31 mars 2001.

    2. Förbud mot mekaniskt rekombinerat kött från ben av nötkreatur

Det finns redan ett förbud mot mekaniskt rekombinerat kött från skalle och kotpelare från nötkreatur. Med beaktande av omständigheterna föreslås det nu att förbudet skall utvidgas till att gälla mekaniskt rekombinerat kött från alla ben av nötkreatur, får och getter. Vetenskapliga styrkommitténs yttrande stöder detta. Åtgärden har också konsumenternas och köttbearbetningsindustrins stöd.

Detta förslag skall genomföras genom en teknisk ändring av kommissionens beslut 200/418/EG (som gäller specificerat riskmaterial) och är avsett att träda i kraft den 31 mars 2001.

    3. Värmebehandling av utsmält fett från idisslare (talg) som används i foder till idisslare

Talg som används i foder filtreras för närvarande för att avlägsna proteiner och föroreningar. Vetenskapliga styrkommittén rekommenderar emellertid att talgen också skall värmebehandlas i enlighet med samma normer som gäller för kött- och benmjöl från idisslare (upp till 133 grader i 20 minuter vid 3 bar). Vetenskapliga styrkommittén rekommenderar dessutom också att talg som används i mjölkersättning till kalvar endast bör härröra från diskret fettvävnad (dvs. inte från ben). Kommissionen föreslår att dessa krav skall tas med och att samma bestämmelser skall gälla även för talg som är avsett att användas i livsmedel. Talg är vanligt förekommande i livsmedel och det vore inte ändamålsenligt att tillämpa mindre stränga normer på livsmedel än de som tillämpas på foder.

En del medlemsstater skulle helst se ett totalt förbud mot allt animaliskt fett i foder eller mot allt fett från idisslare. De vetenskapliga fakta som man för närvarande har tillgång till motiverar dock inte en sådan åtgärd. Kommissionen kommer dock även i fortsättningen att övervaka att kontrollåtgärderna är tillräckliga för att garantera att det är säkert att använda fett från idisslare i foder som ges till idisslare. De vetenskapliga uppgifterna om hur säkert fett är ses också över kontinuerligt.

Detta förslag skall genomföras genom en ändring av rådets beslut 1999/534/EG om åtgärder för bearbetning av visst animaliskt avfall till skydd mot transmissibel spongiform encefalopati och är avsett att träda i kraft den 31 mars 2001.

    4. Hydrolyserat protein

Förbudet mot användning av vissa animaliska proteiner, närmast kött- och benmjöl, i foder från och med den 1 januari möjliggör vissa undantag. Till dessa hör bland annat hydrolyserat protein. Det behövdes emellertid ett klargörande från Vetenskapliga styrkommittén om de villkor som bör gälla för detta undantag. Detta förslag skall genomföras genom en teknisk ändring av rådets beslut 2001/9/EG. Därmed blir det tillåtet att använda hydrolyserat protein från fisk och fjädrar när det gäller andra djur än idisslare. Förslaget är avsett att träda i kraft den 31 mars 2001.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website