Chemin de navigation
Left navigation
Additional tools
IP/01/1326 Bryssel den 27 september 2001 Kommissionen antar ett meddelande om den europeiska branschen för biofilmer och audiovisuella produkter Den europeiska audiovisuella industrin är en strategisk bransch av stor kulturell betydelse genom de möjligheter den har att skapa välstånd och arbetstillfällen. Samtidigt finns det många faktorer inom branschen som hämmar spridningen av filmer och andra audiovisuella produktioner. I det meddelande som nyligen antagits på förslag från Viviane Reding kommissionsledamot med ansvar för kultur och audiovisuella frågor i samförstånd med Mario Monti kommissionsledamot med ansvar för konkurrenspolitik analyseras dessa problem samtidigt som åtgärder föreslås för att lösa dessa problem. Meddelandet innebär också ökad rättssäkerhet för filmindustrin genom att det redogörs för de kriterier som kommissionen beaktar vid granskningen av de nationella stödsystemen för biofilmer enligt bestämmelserna om statligt stöd i fördraget. "Den europeiska audiovisuella branschen visar prov på en utomordentlig kreativitet som avspeglar vår stora kulturella mångfald. Genom de nya möjligheter till produktion och spridning som den digitala tekniken ger våra verk vill kommissionen bidra till att undanröja de hinder som står i vägen för våra kulturskapare och företagare för att de fullt ut skall kunna dra nytta av gemenskapsdimensionen", sade Viviane Reding, och tillade följande: "Jag och min kollega Mario Monti vill ge branschen ökad rättssäkerhet och visa att den audiovisuella branschens kulturella dimension i full utsträckning beaktas i all gemenskapspolitik". I meddelandet, som beaktar resultaten av ett mycket omfattande samråd med medlemsstaterna och branschföreträdare, behandlas frågorna om utnyttjande av produktioner (rättigheter), e-bio, skattebestämmelser för branschen, klassificering av produktioner samt andra problem som påverkar spridningen av filmer och andra audiovisuella produktioner. Meddelandet påverkar inte arbetet med den kommande översynen av direktivet om "television utan gränser", men det syftar mot samma mål, dvs. att se till att en bransch som i så hög grad är öppen för internationell handel på ett bättre sätt kan dra nytta av gemenskapsdimensionen. Kommissionen stöder därför aktivt den europeiska audiovisuella branschen genom programmet Media Plus (400 miljoner euro under åren 20012005) och genom Europeiska investeringsbankens och kommissionens gemensamma initiativ "i2i Audiovisuel" (jfr IP/01/717, 18.5.2001), som bland annat bidrar till att ställa riskkapital till förfogande för branschen. I övrigt följer meddelandet de principer för gemenskapens politik på det audiovisuella området som anges i meddelandet från december 1999 (jfr IP/99/981, 14.12.1999). Diskussionerna om definitionen av termerna "europeisk produktion" och "oberoende producent", som inleddes vid samrådet med medlemsstaterna och branschföreträdarna, kommer att fördjupas i samband med översynen av direktivet "television utan gränser" under 2002. Undanröja hindren för utnyttjande av audiovisuella produktioner i Europa och för bevarande av kulturarvet
Främja e-bio Den digitala tekniken ger ökade möjligheter att sprida biofilmer i hela Europa och i världen. Med hänsyn till de kulturella och ekonomiska värden som står på spel måste européerna visa vägen när det gäller att fastställa standarder för e-bio och dess användning. Detta är i första hand näringslivets ansvar, och kommissionen välkomnar bildandet av det europeiska forumet för e-bio (European Digital Cinema Forum). Kommissionen stöder användningen av digital teknik inom ramen för programmet Media Plus och initiativet "i2i Audiovisuel". Syftet är bland annat att på grundval av öppna och internationellt godtagna standarder utveckla metoder för digital komprimering som ger god filmkvalitet samt att utveckla medlen för visning av produktionerna och krypteringsmetoderna. Granska beskattningen av audiovisuella produktioner Vid samrådet framhöll branschföreträdarna sitt krav på sänkt moms eller momsfrihet för kulturella varor och tjänster, vilket redan kan tillämpas på vissa kulturella varor och tjänster, t.ex. biobiljetter. När det gäller sådana tjänster på vilka momsen inte kan sänkas enligt det sjätte momsdirektivet, t.ex. videofilmer och online-tjänster, kommer kommissionen att efter 2002 undersöka möjligheten att inbegripa dessa i samband med översynen av den berörda bilagan till momsdirektivet. Vilka övriga hinder kan finnas för spridningen av audiovisuella produktioner?
I övrigt tillkännages i meddelandet att en expertgrupp skall bildas som skall arbeta vidare med frågor som rör den ekonomiska och tekniska utvecklingen i den audiovisuella branschen samt att man under 2002 skall inleda en undersökning av finansieringen inom filmindustrin (finansieringsnivå i de olika produktionsstadierna, förhållandet mellan investeringar och intäkter, etc.). Öka rättssäkerheten när det gäller statligt stöd till biofilmer Trots att kommissionen ännu inte fattat något beslut i negativ riktning när det gäller nationella system för stöd till biofilmer, fruktade ändå branschföreträdarna att gemenskapens konkurrensregler (statligt stöd) skulle kunna hindra medlemsstaterna eller de regionala förvaltningenheterna från att stödja den inhemska produktionen av biofilmer i en internationell miljö som präglas av hård konkurrens med andra världsdelar. I kommissionens meddelande förklaras klart och tydligt de kriterier som används vid bedömningen av systemen för statligt stöd till produktion av biofilmer och TV-program. Kommissionen granskar inte stödet till någon specifik film utan de nationella stödsystemen i sig. För det första kontrollerar kommissionen att villkoren för beviljande av statligt stöd inte strider mot EG-fördraget, bl.a. när det gäller diskriminering på grund av nationalitet (om stödet exempelvis endast beviljas det egna landets medborgare) och när det gäller iakttagande av bestämmelserna för den inre marknaden. För det andra kontrollerar kommissionen att de särskilda kriterierna för stöd till biofilmer och TV-program uppfylls enligt den beskrivning som ges i beslutet från juni 1998 om det statliga stödet i Frankrike. I samband med detta tillämpar kommissionen fördragsbestämmelserna om "kulturellt undantag", vilket innebär att kultursektorn får en positiv särbehandling, och finner en jämviktslösning mellan målen att skapa kultur, att utveckla den audiovisuella produktionen i Europeiska unionen och att iaktta gemenskapens regler för statligt stöd. De specifika kriterierna är följande:
Mot bakgrund av dessa kriterier har kommissionen redan undersökt och godkänt flera nationella stödsystem: Frankrike, Nederländerna, Tyskland (delstatsnivå och vissa delstater), Irland och Sverige. Kommissionen hoppas kunna slutföra granskningen av övriga nationella stödsystem under detta år. |
Side Bar