Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/00/96

Bryssel den 2 februari 2000

Kommissionen antar ett meddelande om försiktighetsprincipen

Europeiska kommissionen har idag antagit ett meddelande om användningen av försiktighetsprincipen. Målet är att informera samtliga berörda parter om hur kommissionen avser att tillämpa principen och att fastställa riktlinjer för tillämpningen. Syftet är även att bidra till den pågående debatten i denna fråga både inom EU och internationellt. I meddelandet betonas det att försiktighetsprincipen utgör en del av ett strukturerat tillvägagångssätt för riskanalys samt är relevant för riskhantering. Den omfattar de fall när vetenskapliga belägg är ofullständiga eller osäkra och preliminär vetenskaplig bedömning ger vid handen att möjliga effekter på miljö och människors, djurs och växters hälsa kan vara oacceptabla och inte stå i överensstämmelse med den höga skyddsnivå som valts för EU. Dagens meddelande är ett komplement till den nyligen antagna vitboken om livsmedelssäkerhet och det avtal om Cartagenaprotokollet om biosäkerhet som undertecknades i Montreal förra veckoslutet.

I meddelandet fastställs även de åtgärder som kan vidtas enligt försiktighetsprincipen. Om en insats bedöms nödvändig, bör åtgärderna vara proportionella i förhållande till skyddsnivån, icke-diskriminerande vid tillämpningen och stämma överens med liknande åtgärder som redan vidtagits. De bör dessutom grunda sig på undersökning av de potentiella fördelarna och kostnaderna för en insats eller brist på insats samt vara föremål för granskning mot bakgrund av nya vetenskapliga uppgifter, och därmed bibehållas så länge den vetenskapliga informationen är ofullständig, inexakt eller inkonklusiv och så länge som risken anses för hög för att samhället skall utsättas för den. Slutligen kan de överföra ansvaret eller bevisbördan för att tillhandahålla de vetenskapliga belägg som krävs för en mer övergripande riskbedömning. Dessa riktlinjer skyddar mot onödigt åberopande av försiktighetsprincipen som en dold form av protektionism.

Dagens meddelande lades fram för kommissionen av Erkki Liikanen, kommissionsledamot med ansvar för företagspolitik och informationssamhället, David Byrne, kommissionsledamot med ansvar för hälsa och konsumentskydd, och Margot Wallström, kommissionsledamot med ansvar för miljön. Meddelandet är en uppföljning av ordföranden Romano Prodis tal till Europaparlamentet den 5 oktober 1999.

Meddelandet påminner om att det på senare tid inträffat flera händelser som har undergrävt allmänhetens och konsumenternas förtroende då beslutsfattandet inte stödde sig på fullständiga vetenskapliga belägg och det sålunda var tvivelaktigt om besluten var berättigade.

Kommissionen har konsekvent strävat efter att uppnå en hög skyddsnivå, bl.a. vad gäller miljön och människors, djurs och växters hälsa. Kommissionen har som policy att fatta beslut som syftar till att uppnå denna höga skyddsnivå på solid och tillräcklig vetenskaplig grund. Men när det finns tecken på välgrundad anledning att oroa sig för att de potentiella riskerna skulle kunna påverka människors, djurs och växters hälsa, men att tillgängliga uppgifter inte medger en detaljerad riskbedömning, har försiktighetsprincipen accepterats politiskt som en strategi för att hantera risker på flera områden. Även om det endast är på miljöområdet som försiktighetsprincipen uttryckligen nämns i fördraget, anser kommissionen att principens tillämpningsområde är vidare och att det även omfattar människors, djurs och växters hälsa.

I meddelandet klargörs att försiktighetsprincipen varken handlar om att politisera vetenskapen eller acceptera en nollrisknivå, utan att den utgör utgångspunkt för åtgärder när vetenskapen inte kan ge tydliga svar. I meddelandet klargörs dessutom att det är ett politiskt ansvar att bedöma vad som är en acceptabel risknivå för EU. I meddelandet ges en motiverad och strukturerad ram för åtgärder även då det råder osäkerhet inom vetenskapen, och det påvisas att försiktighetsprincipen inte rättfärdigar att vetenskapliga belägg ignoreras och protektionistiska beslut fattas.

De övergripande riktlinjer som fastställs i meddelandet kommer att utgöra ett användbart verktyg för framtida politiskt beslutsfattande och att bidra till att välgrundade beslut fattas när vetenskapen är ur stånd att bedöma risken snarare än beslut som grundar sig på irrationell oro eller irrationella uppfattningar. Ett av syftena med meddelandet är sålunda att klargöra de situationer då försiktighetsprincipen kan tillämpas och bestämma vilka åtgärder som skall vidtas. Det kommer därmed att bidra till att säkerställa både en väl fungerande inre marknad och en hög skyddsnivå och förutsägbarhet för konsumenter och ekonomiska aktörer både inom och utanför EU.

Annex

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION

on the precautionary principle

SUMMARY

    The issue of when and how to use the precautionary principle, both within the European Union and internationally, is giving rise to much debate, and to mixed, and sometimes contradictory views. Thus, decision-makers are constantly faced with the dilemma of balancing the freedom and rights of individuals, industry and organisations with the need to reduce the risk of adverse effects to the environment, human, animal or plant health. Therefore, finding the correct balance so that the proportionate, non-discriminatory, transparent and coherent actions can be taken, requires a structured decision-making process with detailed scientific and other objective information.

    The Communication's fourfold aim is to:

  • outline the Commission's approach to using the precautionary principle,

  • establish Commission guidelines for applying it,

  • build a common understanding of how to assess, appraise, manage and communicate risks that science is not yet able to evaluate fully, and

  • avoid unwarranted recourse to the precautionary principle, as a disguised form of protectionism.

  • It also seeks to provide an input to the ongoing debate on this issue, both within the Community and internationally.

      3.  The precautionary principle is not defined in the Treaty, which prescribes it only once - to protect the environment. But in practice, its scope is much wider, and specifically where preliminary objective scientific evaluation, indicates that there are reasonable grounds for concern that the potentially dangerous effects on the environment, human, animal or plant health may be inconsistent with the high level of protection chosen for the Community.

      The Commission considers that the Community, like other WTO members, has the right to establish the level of protection - particularly of the environment, human, animal and plant health, - that it deems appropriate. Applying the precautionary principle is a key tenet of its policy, and the choices it makes to this end will continue to affect the views it defends internationally, on how this principle should be applied.

      4.  The precautionary principle should be considered within a structured approach to the analysis of risk which comprises three elements: risk assessment, risk management, risk communication. The precautionary principle is particularly relevant to the management of risk.

      The precautionary principle, which is essentially used by decision-makers in the management of risk, should not be confused with the element of caution that scientists apply in their assessment of scientific data.

      Recourse to the precautionary principle presupposes that potentially dangerous effects deriving from a phenomenon, product or process have been identified, and that scientific evaluation does not allow the risk to be determined with sufficient certainty.

      The implementation of an approach based on the precautionary principle should start with a scientific evaluation, as complete as possible, and where possible, identifying at each stage the degree of scientific uncertainty.

      5.  Decision-makers need to be aware of the degree of uncertainty attached to the results of the evaluation of the available scientific information. Judging what is an "acceptable" level of risk for society is an eminently political responsibility. Decision-makers faced with an unacceptable risk, scientific uncertainty and public concerns have a duty to find answers. Therefore, all these factors have to be taken into consideration.

      In some cases, the right answer may be not to act or at least not to introduce a binding legal measure. A wide range of initiatives is available in the case of action, going from a legally binding measure to a research project or a recommendation.

      The decision-making procedure should be transparent and should involve as early as possible and to the extent reasonably possible all interested parties.

      6.  Where action is deemed necessary, measures based on the precautionary principle should be, inter alia:

  • proportional to the chosen level of protection,

  • non-discriminatory in their application,

  • consistent with similar measures already taken,

  • based on an examination of the potential benefits and costs of action or lack of action (including, where appropriate and feasible, an economic cost/benefit analysis),

  • subject to review, in the light of new scientific data, and

  • capable of assigning responsibility for producing the scientific evidence necessary for a more comprehensive risk assessment.

      Proportionality means tailoring measures to the chosen level of protection. Risk can rarely be reduced to zero, but incomplete risk assessments may greatly reduce the range of options open to risk managers. A total ban may not be a proportional response to a potential risk in all cases. However, in certain cases, it is the sole possible response to a given risk.

      Non-discrimination means that comparable situations should not be treated differently, and that different situations should not be treated in the same way, unless there are objective grounds for doing so.

      Consistency means that measures should be of comparable scope and nature to those already taken in equivalent areas in which all scientific data are available.

      Examining costs and benefits entails comparing the overall cost to the Community of action and lack of action, in both the short and long term. This is not simply an economic cost-benefit analysis:

      its scope is much broader, and includes non-economic considerations, such as the efficacy of possible options and their acceptability to the public. In the conduct of such an examination, account should be taken of the general principle and the case law of the Court that the protection of health takes precedence over economic considerations.

      Subject to review in the light of new scientific data, means measures based on the precautionary principle should be maintained so long as scientific information is incomplete or inconclusive, and the risk is still considered too high to be imposed on society, in view of chosen level of protection. Measures should be periodically reviewed in the light of scientific progress, and amended as necessary.

      Assigning responsibility for producing scientific evidence is already a common consequence of these measures. Countries that impose a prior approval (marketing authorisation) requirement on products that they deem dangerous a priori reverse the burden of proving injury, by treating them as dangerous unless and until businesses do the scientific work necessary to demonstrate that they are safe.

      Where there is no prior authorisation procedure, it may be up to the user or to public authorities to demonstrate the nature of a danger and the level of risk of a product or process. In such cases, a specific precautionary measure might be taken to place the burden of proof upon the producer, manufacturer or importer, but this cannot be made a general rule.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website