Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/00/79

Bryssel den 26 januari 2000

Institutionella reformer en förutsättning för utvidgningen: Kommissionens yttrande om reformen av Europeiska unionens institutioner

Romano Prodi, ordförande i Europeiska kommissionen, och Michel Barnier, kommissionsledamot med särskilt ansvar för regeringskonferensen, presenterade idag kommissionens yttrande om den förestående revideringen av fördragen. Det dokument som antogs idag på morgonen kompletterar det bidrag som kommissionen antog den 10 november förra året inför Europeiska rådets möte i Helsingfors. Kommissionen uttalar sig för en genomgripande reform av sammansättningen av institutionerna och beslutsprocessen i Europeiska unionen i syfte att göra denna mer effektiv. Europeiska unionen måste förbereda sig på att välkomna ett stort antal nya medlemsstater. Reformen av institutionerna är ett absolut nödvändigt villkor för utvidgningen.

Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10 och 11 december förra året beslutades att inleda förhandlingar om anslutning med sex nya kandidatländer och att bekräfta Turkiets möjligheter till anslutning. Unionen förbereder sig således inför den största utvidgningen i sin historia. I enlighet med artikel 48 i Unionsfördraget är kommissionens yttrande nödvändigt före varje reform av institutionerna. Detta dokument består av två delar: den ena om institutionernas arbetssätt i en utvidgad union och den andra om effektiviteten i beslutsförfarandena. I dokumentet finns vidare förslag till nya artiklar i fördraget i syfte att på ett konkret plan bidra till regeringskonferensens arbete. Det innehåller också bilagor.

Roll, arbetssätt och sammansättning för Europeiska unionens institutioner och organ

I enlighet med det mandat för revideringen av fördragen som godkändes av Europeiska rådet i Helsingfors, är regeringskonferensens uppgift inte att förändra institutionernas roll och befogenheter, utan att anpassa deras arbetssätt till de krav som ställs i ett utvidgat EU.

Kommissionen föreslår att antalet ledamöter i Europaparlamentet även i fortsättningen skall vara högst 700, och att dessa delvis skulle kunna väljas på gemensamma listor för hela EU. I yttrandet presenteras också två valmöjligheter i fråga om kommissionens sammansättning. I den ena rekommenderas att antalet kommissionsledamöter begränsas till tjugo i syfte att bevara den kollegiala karaktären av kommissionens arbetssätt, oavsett antalet nya medlemsstater, och att det i fördraget införs regler om ett rotationssystem grundat på principen om jämställdhet mellan medlemsstaterna.

Den andra valmöjligheten är en kommission bestående av en ledamot från varje medlemsstat, vilket förutsätter en betydande förändring av dess organisation och arbetssätt. Under alla förhållanden bör de åtaganden som varje kommissionsledamot gjort om att avgå om ordföranden skulle begära det formaliseras i fördraget.

Kommissionen föreslår att unionens system för rättsskipning kompletteras, dels för att förbättra EG-domstolens arbetssätt och dels för att införa rättsskipande befogenheter i fråga om bekämpandet av bedrägerier som riktas mot gemenskapens budget. Europeiska unionens övriga institutioner och organ bör också reformeras före utvidgningen. Antalet ledamöter i revisionsrätten bör begränsas. Ekonomiska och sociala kommittén bör bli mer representativ för det civila samhället och antalet ledamöter bör hållas på nuvarande nivå. Regionkommitténs sammansättning bör också bibehållas på nuvarande nivå.

En effektiv beslutsprocess

För att kunna bevara effektiviteten i beslutsprocessen efter utvidgningen är det väsentligt att inte använda beslutsförfaranden som kräver enhällighet utom när det finns allvarliga och varaktiga skäl som motiverar detta. Generellt sett måste omröstning med kvalificerad majoritet ersätta kravet på enhällighet. I yttrandet urskiljs fem kategorier av bestämmelser som kräver enhälligt godkännande av medlemsstaterna: beslut som måste ratificeras i medlemsstaterna, beslut som rör EU-institutionernas arbetssätt och jämvikten mellan institutionerna, beslut på skatte- och socialförsäkringsområdet som inte hänför sig till den inre marknadens funktion, ingående av internationella avtal på områden där rådet fortfarande beslutar med enhällighet samt undantagen från de gemensamma reglerna i fördraget.

I yttrandet föreslås vidare att beslutsförfarandena i unionen görs enklare, effektivare och mer sammanhängande. Kommissionen lämnar följande fyra förslag: att i fråga om lagstiftningsförslag stärka kopplingen mellan medbeslutandeförfarandet och omröstning med kvalificerad majoritet, att utsträcka tillämpningsområdet för den gemensamma handelspolitiken till att omfatta samtliga tjänster, investeringar och immateriella rättigheter, att stärka Europaparlamentets behörighet på handelsområdet samt att slopa samarbetsförfarandet.

Beträffande omröstningssystemet i rådet rekommenderar kommissionen, samtidigt som den understryker förtjänsterna med en omfördelning av rösterna, att ett tydligt och demokratiskt system med dubbel enkel majoritet antas som innebär att ett beslut med kvalificerad majoritet skulle kunna säkras i och med att förslaget stöds av en enkel majoritet av medlemsstaterna och en enkel majoritet av den utvidgade unionens totala befolkning.

Kommissionen anser att unionen inte bara måste bibehålla den integrationsnivå som nu uppnåtts, utan måste ges utökade möjligheter att fördjupa integrationsprocessen. Eftersom den utvidgade unionen kommer att bli mindre homogen, är det lämpligt att ge vissa medlemsstater möjlighet att samarbeta sinsemellan och gå längre än den idag uppnådda gemensamma integrationsnivån. Två villkor för detta är att integrationsprocessen som helhet inte får försvagas och att minst en tredjedel av samtliga medlemsstater deltar.

Detta är skälet till att kommissionen rekommenderar att det görs en översyn av de nuvarande bestämmelserna i fördraget om förstärkt samarbete och att de på vissa villkor, som skall fastställas senare, utsträcks till att också omfatta unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Fördragsartiklar och bilagor

I yttrandet lämnar kommissionen förslag till fördragsartiklar för vissa ämnesområden för att konkretisera de ändringar den förordar. Den anser att regeringskonferensen om revidering av fördragen bör arbeta så konkret och handlingsinriktat som möjligt. Kommissionen kommer under de närmaste månaderna att presentera andra bidrag, exempelvis i fråga om omorganisationen av fördragen. Kommissionen påminner om att den har givit Europauniversitetet i Florens i uppdrag att utarbeta en studie över omorganisationen av fördragen vars slutsatser kommer att meddelas konferensen. Europeiska rådet måste senare besluta om införandet av vissa ämnesområden i det nya fördraget, särskilt avseende utvecklingen av den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken och stadgan om de grundläggande rättigheterna i unionen.

I yttrandet ingår slutligen tre bilagor. Den första bilagan innehåller en förteckning över de beslut som av allvarliga och varaktiga skäl även i fortsättningen kommer att kräva enhälligt godkännande av samtliga medlemsstater. I den andra bilagan anges de bestämmelser som hädanefter skulle kunna fastställas genom beslutsfattande med kvalificerad majoritet. I den sista bilagan visas hur de nya medlemsstaterna skulle bli representerade i unionens institutioner, genom en extrapolering med utgångspunkt från det nuvarande systemet.


Side Bar