Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/00/673

Bryssel den 28 juni, 2000

Europeiska kommissionen antar en ny socialpolitisk dagordning

Europeiska kommissionen har idag antagit en ny socialpolitisk dagordning som skall gälla fram till år 2005. Dagordningen visar på olika sätt att modernisera den europeiska sociala modellen, skapa fler och bättre arbetstillfällen och omvandla de politiska åtagandena från Europeiska råden i Lissabon och Feira till konkreta åtgärder. Ett huvudbudskap är att tillväxt inte är ett mål i sig, utan ett sätt att uppnå bättre levnadsstandard och livskvalitet för alla. Socialpolitiken understödjer den ekonomiska politiken och sysselsättningen har inte bara ett ekonomiskt värde utan också ett socialt. Dagordningen kommer att bli av avgörande betydelse för det franska ordförandeskapets arbetsprogram och för det europeiska toppmötet i Nice i december. Den kommer också att bli ett viktigt bidrag till den årliga sammanfattande rapport som skall lämnas till Europeiska rådets vårmöte, som för första gången kommer att äga rum i Stockholm 2001.

När Anna Diamontopoulou, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och socialpolitik, kommenterade antagandet av den nya politiska dagordningen, sade hon att "syftet med dagordningen är att anta de nya sociala utmaningar som är ett resultat av den radikala omvandlingen av den europeiska ekonomin och det europeiska samhället och i synnerhet de förändringar som följer av den nya kunskapsbaserade ekonomin. Vi försöker inte att harmonisera socialpolitiken i de olika länderna. Syftet är i stället att sträva mot gemensamma europeiska målsättningar för att uppnå det strategiska mål man enades om i Lissabon att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning."

Europa med sina välutvecklade socialpolitiska system har stått sig väl och står sig fortfarande väl i konkurrensen med resten av världen såväl högteknologiska länder som låglöneländer. Socialpolitiken har i det förflutna gjort det möjligt för Europeiska unionen att hantera strukturomvandlingar samtidigt som man har minimerat de negativa sociala konsekvenserna. Om man i framtiden skall kunna bevara europeiska sociala värderingar som solidaritet och rättvisa och samtidigt göra ekonomiska framsteg, är det av avgörande betydelse att man lyckas modernisera den europeiska sociala modellen genom att investera i mänskliga resurser och bygga upp en aktiv välfärdsstat.

Europeiska unionen måste även fortsättningsvis kombinera goda sociala villkor med hög produktivitet och hög kvalitet på varor och tjänster. Detta är ett utmärkande drag i den europeiska sociala modellen. Fler och bättre arbetstillfällen i en dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi stärker den ekonomiska sammanhållningen. Att arbetsmarknadens parter visar återhållsamhet i fråga om lönekrav är också viktigt för att bibehålla en gynnsam makroekonomisk miljö.

Dagordningen behandlar de utmaningar och möjligheter vi står inför, särskilt när det gäller sysselsättningen, den kunskapsbaserade ekonomin, den sociala situationen, utvidgningen och internationaliseringen/globaliseringen. Dagordningens övergripande inriktning är att främja kvalitet som drivkraft för en blomstrande ekonomi, fler och bättre arbetstillfällen och ett samhälle som står öppet för alla.

I dagordningen ingår ett brett spektrum av åtgärder:

  • Vissa är inriktade på att förverkliga Europas möjligheter till full sysselsättning genom att skapa fler och bättre arbetstillfällen, att styra förändringarna och anpassa sig till den nya arbetsmiljön att utnyttja möjligheterna i den kunskapsbaserade ekonomin och att främja rörlighet.

  • Andra åtgärder är inriktade på att modernisera och förbättra den sociala tryggheten, motverka social utslagning, stärka jämställdheten och de grundläggande rättigheterna samt bekämpa diskriminering.

  • Det finns även initiativ som ägnas åt förberedelserna inför utvidgningen och främjandet av internationellt samarbete och åt att låta den sociala dialogen bidra till att uppnå de olika målen.

I den nya dagordningen finns riktlinjer för ett handlingsprogram, där alla berörda parter kan spela en roll, samtidigt som man respekterar mångfalden i de olika systemen och de politiska insatserna i Europeiska unionens länder. Kommissionen kommer att använda sig av sin initiativrätt för att lägga fram relevanta förslag. Dessutom kommer den att fungera som en katalysator och stödja medlemsstaternas och andra aktörers handlingsprogram med alla medel som står till dess förfogande. Ministerrådet och Europaparlamentet måste ta sin del av ansvaret för lagstiftningen. Inom medlemsstaterna bör man på nationell, regional och lokal nivå utarbeta egna handlingsprogram för att genomföra denna dagordning. Arbetsmarknadens parter på alla nivåer bör spela sin roll fullt ut, vilket särskilt innebär att de skall förhandla fram avtal, modernisera och anpassa arbetsförhållandena samt bidra till en sund makroekonomisk politik. Frivilligorganisationerna kommer att vara nära knutna till insatser som gäller lika möjligheter för alla.

För att uppnå dessa mål kommer alla befintliga medel att tas i bruk. Det rör sig framförallt om den sociala dialogen, lagstiftning, strukturfonderna (särskilt Europeiska socialfonden), handlingsprogram, rapporterings- och utvärderingsinstrument samt integrering. Dessutom kommer den öppna samarbetsmetoden, som hittills varit begränsad till sysselsättningsområdet, nu även att tillämpas på det sociala området. Detta kommer att garantera mer kvalitativa, och i tillämpliga fall även kvantitativa, uppföljningar av överenskomna mål.

Genomförandet av dagordningen kommer inte att kräva några ytterligare ekonomiska medel. De offentliga utgifterna kommer istället att omfördelas så att man får en förbättrad effektivitet och en investering i mänskliga resurser, enligt vad man kom överens om vid toppmötet i Lissabon. Dagordningen omfattar perioden fram till 2005. Tonvikten kommer att läggas vid de första tre åren och 2003 kommer en halvtidsutvärdering att göras som en förberedelse för fler insatser.

SÄRSKILDA FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN

(2000 2005)

På väg mot fler och bättre arbetstillfällen

  • Årlig presentation av sysselsättningspaketet.

  • Uppmaning till arbetsmarknadens parter 2000 att

    • bidra till och samarbeta mer systematiskt inom sysselsättningsstrategin,

    • skapa dialog och inleda förhandlingar på alla berörda nivåer, i syfte att gynna sysselsättningen (särskilt genom livslångt lärande),

  • På europeisk nivå påbörja utarbetandet av gemensamma målsättningar som skall tjäna som referens för åtgärder som vidtas av arbetsmarknadens parter på nationell nivå och på grundval av sysselsättningsriktlinjerna.

  • Att stödja den regionala och lokala dimensionen av sysselsättningsstrategin (meddelanden om lokal utveckling 2000 och 2001).

  • Ingående granska och utvärdera effekten av Luxemburg-processen (2002).

Att förutse och hantera förändringar samt anpassa sig till den nya arbetsmiljön

  • Lägga fram ett meddelande om de sociala aspekterna på den offentliga upphandlingen (2000).

  • Upprätta samråd mellan arbetsmarknadens parter på grundval av artikel 138 i fördraget om modernisering och förbättring av arbetsmarknadsrelationerna (2000).

  • Följa upp förhandlingarna om tillfälligt arbete (2001).

  • Meddelande och konferens om företagens sociala ansvar ("triple bottom-line" en modell för hållbar utveckling) (2001).

  • Samråda med arbetsmarknadens parter om behovet av att på europeisk nivå skapa frivilliga förliknings-, medlings- och samrådsmekanismer för lösande av konflikter.

  • Lägga fram en kommunikations- och handlingsplan rörande arbetstagarnas ekonomiska deltagande (2001).

  • Komplettera och kodifiera gemenskapslagstiftningen om arbetstid (2002).

  • Kodifiera och förenkla lagstiftningen om hälsa och säkerhet (2002).

  • Anta ett meddelande om en gemenskapsstrategi om hälsa och säkerhet i arbetet (2002).

Att utforska möjligheterna i den kunskapsbaserade ekonomin

  • Uppmana arbetsmarknadens parter att inrikta sina diskussioner på livslångt lärande och nya arbetsformer kopplade till informationsteknik (2000).

Främja rörlighet

  • Anta ett direktiv från kommissionen om att skapa ett pensionsforum för att behandla frågan om tilläggspensioner och rörlighet med alla berörda parter (2000).

  • Efter diskussioner i forumet inrätta ett instrument om pensioners överförbarhet (2002).

  • Ställa samman ett meddelande om återstående problem med fri rörlighet inom den offentliga sektorn (2002).

  • Granska bestämmelserna för Eures (2002).

  • Vidta särskilda åtgärder för att undanröja hinder för rörligheten för forskare, studenter, praktikanter och lärare.

Modernisera och förbättra social trygghet

  • Ställa samman ett meddelande om framtiden för social trygghet på medellång och lång sikt med särskild tyngdvikt på pensioner (2000).

Bekämpa social utslagning

  • Samråda på grundval av artikel 137.2 i fördraget med alla berörda aktörer om integrering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden. Samrådet skall ses mot bakgrund av rådets rekommendation 92/441/EEG av den 24 juni 1992 om gemensamma kriterier för tillräckliga resurser och förmåner i de sociala trygghetssystemen (2001).

  • Utvärdera effekten av Europeiska socialfonden, inbegripet gemenskapsinitiativet Equal, när det gäller att främja social integration (2003).

Främja jämställdhet

  • Ytterligare stärka jämställdheten genom att utnyttja fördraget fullt ut: förslag om ett direktiv om lika behandling på andra områden än sysselsättning och yrke på grundval av artikel 13 (2002).

Stärka grundläggande rättigheter och bekämpa diskriminering

  • Ställa samman en rapport om hur det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet fungerar (2001).

  • Övervaka genomförandet av meddelandet "För ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning" och förbereda en genomföranderapport för 2003.

  • Föreslå ett Europeiskt år för funktionshindrade 2003 (2001).

  • Inleda samråd med arbetsmarknadens parter om uppgiftsskydd på grundval av artikel 138 i fördraget (2001).

Främja kvaliteten i arbetsmarknadsrelationerna

  • Starta en diskussionsgrupp om framtiden för arbetsmarknadsrelationerna (2000).

  • Samråda med arbetsmarknadens parter i syfte att kartlägga gemensamma intresseområden, inbegripet de som erbjuder bäst möjligheter till kollektivförhandlingar (2001).

  • Tillsammans med arbetsmarknadens parter anordna en konferens om hur den sociala dialogens strukturer fungerar (både tvärindustriellt och branschvis och vid behov föreslå förbättringar) (2002: anordnande av en konferens med arbetsmarknadens parter i detta syfte).

Förberedelser inför utvidgningen

  • Fortsätta och intensifiera övervakningen av genomförandet av EU:s regelverk på det sociala området och sysselsättningsområdet i kandidatländerna (från 2000 och framåt).

  • Fortsätta arbetet med att utveckla utvärderingar av sysselsättningspolitiken (som leder till gemensamma bedömningar) med samtliga kandidatländer (2000-2001).

  • Som en del av anslutningsförberedelserna garantera att kandidatländerna framgångsrikt kan delta i gemenskapens handlingsprogram på det sociala området. (2000-2001).

Främja internationellt samarbete

  • Föreslå en rekommendation om att ratificera ILO-konventionen om barnarbete (2001).

  • Anordna en konferens om den sociala dimensionen av Europeiska unionens yttre förbindelser (2001).

Side Bar