Navigation path

Left navigation

Additional tools

Efter den senaste resultattavlan för den inre marknaden slår kommissionen larm: Medlemsstaterna blir allt långsammare med att genomföra lagstiftning

European Commission - IP/00/498   22/05/2000

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/00/498

Bryssel den 22 maj 2000

Efter den senaste resultattavlan för den inre marknaden slår kommissionen larm: Medlemsstaterna blir allt långsammare med att genomföra lagstiftning

Under de två senaste åren har medlemsstaterna blivit allt bättre på att utarbeta nationella lagar och bestämmelser utifrån lagstiftningen om den inre marknaden. Men nu har utvecklingen vänt. Enligt den senaste resultattavlan för den inre marknaden har 13 % av alla de direktiv om den inre marknaden (194 av 1489) som var i kraft den 15 april 2000 fortfarande inte genomförts av samtliga medlemsstater. Fyra länder Grekland, Portugal, Frankrike och Luxemburg står för mer än 40 % av förseningarna. Som det ser ut nu ökar klyftan mellan de länder som intar topp- och bottenplaceringarna när det gäller att genomföra lagstiftningen. Kommissionen har som mål att medlemsstaterna skall ha högst 1,5 % av direktiven kvar att genomföra i slutet av året. I dag är det bara Sverige, Spanien och Finland som nått det målet, även om Italien, Luxemburg, Belgien, Österrike, Storbritannien och Spanien samtliga uppvisar förbättringar. Detta visar att det krävs krafttag om medlemsstaterna skall klara den utmaning som de antog vid rådets möte i Lissabon för att öka den ekonomiska reformtakten och skapa en helt fungerande inre marknad. Särskilt med tanke på informationssamhällets möjligheter är det oroande att inte ett enda av de fem direktiven om informationssamhällets tjänster fullt ut har genomförts i hela EU.

Frits Bolkestein, kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden, kommenterar: "Efter flera framgångsrika år är det en stor besvikelse att klyftan ökar mellan dem som genomför inremarknadsreglerna i tid och dem som är försenade. De medlemsstater som har kommit efter måste öka takten för att minska den här klyftan. Det är särskilt viktigt om vi skall kunna klara Lissabonmålet med att skapa 'den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen'. Utan en helt fungerande inre marknad tror jag inte att vi kan uppnå det målet."

Med den inre marknaden får EU-medborgarna ett större utbud av varor och tjänster av hög kvalitet och ökade möjligheter att resa, arbeta, studera och bo i andra EU-länder samtidigt som företagen får bättre handelsvillkor. Tidigare resultattavlor (den första kom i november 1997) har sporrat medlemsstaterna att tävla mot varandra genom att jämföra insatser och resultat när det gäller att tillämpa inremarknadsreglerna.

Genomförande

Den senaste resultattavlan ger en blandad bild av framstegen i fråga om införlivande. Klyftan ökar mellan de länder som genomför lagstiftningen om den inre marknaden i tid och de länder som släpar efter. I Sverige, Spanien och Finland (den absoluta mästaren när det gäller den inre marknaden) är det färre än 1,5 % av bestämmelserna som inte har införlivats; i fyra länder Grekland, Portugal, Frankrike och Luxemburg är det mer än 4 %. Särskilt Grekland har halkat ner till nivån från november 1997, när den första resultattavlan offentliggjordes.

Frankrike är det land som har längst förseningar, i genomsnitt 18 månader, vilket kan jämföras med Danmark som ligger bäst till med bara 6 månader. Luxemburg, Österrike, Italien och Belgien som tidigare har varit bland de sämsta har åtgärdat problemet och kan nu uppvisa bestående förbättringar.

De flesta förseningarna gäller genomförandet av direktiv av senare datum. Ca 60 % av de direktiv där genomförandefristen gick ut under 1998 har fortfarande inte genomförts fullt ut av samtliga medlemsstater; motsvarande siffra för 1999 är 90 %. Grekland, Frankrike, Portugal och Luxemburg står totalt för 44 % av alla förseningar (344 försenade åtgärder av 786). Luxemburg har emellertid bättrat sig i förhållande till november 1999.

Genomförande av direktiv om den inre marknaden

Maj 2000

Maj 1999Maj 1998
FIN1,41,31,2
E 1,51,83,3
S1,52,12
DK2,01,42,2
NL3,02,42,2
UK3,03,33,8
B3,13,57,1
D3,42,45,4
I3,45,56,4
A3,64,55,2
IRL4,03,95,4
L4,64,85,6
F5,24,85,6
P6,05,75,9
EL7,35,25,5

Problemen med att genomförandet av inremarknadsreglerna är ojämnt fördelat och släpar efter kommer att vara särskilt kännbara när det gäller informationssamhällets tjänster. Inget av direktiven om informationssamhällets tjänster som trätt i kraft på senare år har genomförts fullt av alla medlemsstaterna. Informationssamhällets tjänster känns inte vid några gränser och därför kan osäkerhet om vilka rättsregler som gäller hämma såväl företagens tillväxt som användningen av informationstjänster i allmänhet.

Överträdelser

Det ojämna genomförandet av lagstiftningen splittrar upp den inre marknaden och är en källa till många överträdelseärenden. Ett särskilt problem är den försenade tillämpningen av vissa äldre direktiv, där tidpunkten för genomförande inföll före januari 1998. Grekland, Frankrike och Irland står för mer än hälften av dessa överträdelser. Totalt sett minskar dock antalet överträdelseförfaranden.

Statistik över ärenden som rör förmodade överträdelser av inremarknadsregler

  Jämförelse mellan perioden 1.3.99-1.3.00 och perioden 1.3.98-1.3.99(1)

B

DKDEELFIRLILNLAPFINSUKEU
Formella underrättelser3.99-3.00268352517291725161027175910276
3.98-3.99305311727521543692821161321334
Motiverade yttranden3.99-3.00181191915341121921710167190
3.98-3.99253171512455317910192514219
Fall som hänskjutits till EG-domstolen3.99-9.009145320418111501174
3.98-3.99515291323123211252
Domar från EG-domstolen9.99-9.0040416835601000139
3.98-3.99404543331000500032

Fortsatta framsteg inom den europeiska standardiseringen

Resultattavlan visar att man gjort ytterligare framsteg när det gäller att ratificera nya europeiska standarder enligt direktiven om "den nya metoden". I dessa fastställs minimikrav på europeisk nivå samt att de europeiska standardiseringsorganen skall utarbeta tekniska standarder som garanterar att en produkt uppfyller vissa minimikrav. I slutet av 1999 hade 49 % av alla standarder som de europeiska standardiseringsorganen fått i uppdrag att utarbeta enligt denna "nya metod" ratificerats jämfört med endast 21 % år 1995. Det går också mycket snabbare att ta fram nya standarder.

Antalet nationella tekniska föreskrifter fortsatt stort

I de branscher där det inte finns några europeiska standarder fortsätter medlemsstaterna att fastställa särskilda produktkrav på egen hand. Antalet tekniska föreskrifter på nationell nivå är fortsatt stort. Tre länder Nederländerna, Tyskland och Österrike och fem branscher jordbruksprodukter och livsmedel, transporter, bygg- och anläggning, telekommunikationer och verkstadsindustriprodukter svarar för flertalet anmälningar av utkast till nya tekniska föreskrifter. Det är obligatoriskt att anmäla sådana utkast enligt direktiv 98/34/EG, där ett informationsförfarande för gemenskapen fastställs för att förebygga att nya tekniska föreskrifter blir hinder för den fria rörligheten för varor och informationssamhällets tjänster.

Medborgarnas intresse för den inre marknaden

En analys av de förfrågningar och anmälningar som kommit till kommissionen inom ramen för "Dialogen med medborgarna och företagen" visar att de flesta frågorna rör arbete, bosättning och studier i ett annat land. I allmänhet är medborgarna inte medvetna om sina rättigheter. Analysen pekar på behovet av att göra skillnad mellan problem med genomförandet och de problem som uppstår vid de nationella tjänstemännens tillämpning av inremarknadsreglerna.

Priskonvergens

Eurostats preliminära siffror över köpkraftspariteter (PPP) för 1998 bekräftar att priskonvergenstendenserna på den inre marknaden håller i sig. Jämförelser av prisnivåer i fråga om den privata konsumtionen i medlemsstaterna baserade på PPP visar att prisgapet fortfarande är stort mellan det billigaste och det dyraste landet (Danmark och Portugal). Relativpriserna har dock fortsatt att sjunka i Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Frankrike till följd av ökad konkurrens och bättre integration på den inre marknaden. De brittiska priserna ökade jämfört med de andra medlemsstaternas, mycket till följd av det starka pundet, och även i Irland ökade de i viss mån, pådrivna av den snabba och utdragna ekonomiska högkonjunkturen.

Den senaste resultattavlan finns tillgänglig i sin helhet på webbplatsen Europa: http://ec.europa.eu/internal_market

(1) Siffrorna i tabellen är oberoende av varandra. Ett och samma ärende kan förekomma flera gånger, t.ex. om den formella underrättelsen och det motiverade yttrandet båda skickas mellan 1 mars 1999 och 1 mars 2000. I tabellen visas även ärenden som lades ner efter det att förfarandet formellt inleddes.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website