Navigation path

Left navigation

Additional tools

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör ta större hänsyn till vattenfrågor, säger EU:s revisorer

Court of Auditors - ECA/14/19   13/05/2014

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

SV

Pressmeddelande

ECA/14/19
Luxemburg den 13 maj 2014

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör ta större hänsyn till vattenfrågor, säger EU:s revisorer

I en rapport som offentliggörs i dag visar Europeiska revisionsrätten att EU endast har varit delvis framgångsrik med att integrera vattenpolitikmålen i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Vid granskningen lyfte revisionsrätten fram brister i de två instrument som för närvarande används för att integrera vattenfrågor i GJP (nämligen tvärvillkor och landsbygdsutveckling) och pekade på förseningar och brister i genomförandet av ramdirektivet om vatten.

”I Europa förbrukar jordbruket naturligt nog mycket vatten – det står för cirka en tredjedel av den totala vattenförbrukningen – och är en källa till påverkan på vattenresurserna, till exempel genom vattenföroreningar orsakade av näringsämnen”, sade Kevin Cardiff, den ledamot vid revisionsrätten som ansvarar för rapporten. ”Framsteg har visserligen gjorts, men kommissionen och medlemsstaterna måste bättre integrera vattenpolitikfrågor i den gemensamma jordbrukspolitiken för att garantera en hållbar vattenförbrukning på lång sikt.”

GJP motsvarar knappt 40 % av EU:s budget (mer än 50 miljarder euro 2014). Via GJP försöker EU påverka jordbruksmetoder som inverkar på vatten.

EU:s revisorer undersökte om EU:s vattenpolitikmål återspeglas i GJP på ett korrekt och ändamålsenligt sätt, både i strategin och i genomförandet. Detta gjorde de genom en analys av de två instrument som används för att integrera EU:s vattenpolitikmål i GJP: tvärvillkor, ett system där vissa GJP-betalningar kopplas till särskilda miljökrav, och fonden för landsbygdsutveckling som ger ekonomiska incitament till åtgärder som är mer långtgående än den obligatoriska lagstiftningen för att förbättra vattenkvaliteten.

EU:s revisorer konstaterade att tvärvillkor och landsbygdsutvecklingsstöd hittills har haft en positiv effekt när det gäller att bidra till de politiska målen att förbättra vattenkvantiteten och vattenkvaliteten, men att instrumenten har sina begränsningar när det gäller de politiska ambitioner som fasställts för GJP och de ännu ambitiösare målen i GJP-förordningarna för perioden 2014–2020.

Revisorerna drog även slutsatsen att det finns otillräcklig kunskap vid EU-institutionerna och i medlemsstaterna om vilken påverkan jordbruket har på vatten och hur denna påverkan utvecklas.

Medlemsstaterna måste göra mer för att se till att deras landsbygdsutvecklingsprogram och åtgärder skyddar vattenresurserna, och något måste göras åt förseningarna i genomförandet av ramdirektivet om vatten”, sade Kevin Cardiff. ”Även om vi redan har fått positiv feedback från kommissionen finns det fortfarande mycket att göra.”

Meddelande till redaktörerna:

Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter offentliggörs under hela året. I dem presenteras resultatet av utvalda revisioner av särskilda budgetområden eller förvaltningsteman i EU.

I särskild rapport nr 4/2014, Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång, undersökte revisionsrätten om EU:s vattenpolitikmål på ett framgångsrikt sätt hade integrerats i GJP, men konstaterade att de hittills endast delvis hade gjort det. Det berodde på att ambitionen i de politiska målen inte stämmer överens med de instrument som används för att åstadkomma förändring. Vid granskningen lyfte revisionsrätten fram brister i de två instrument som kommissionen för närvarande använder för att integrera vattenfrågor i GJP (nämligen tvärvillkor och landsbygdsutveckling) och pekade på förseningar och brister i genomförandet av ramdirektivet om vatten.

EU:s revisorer konstaterade visserligen att tvärvillkor och landsbygdsutvecklingsstöd har haft en positiv effekt när det gäller att bidra till de politiska målen att förbättra vattenkvantiteten och vattenkvaliteten, men att instrumenten har sina begränsningar. De lever inte upp till de politiska ambitioner som fastställts för GJP och de ännu ambitiösare målen i GJP-förordningarna för perioden 2014–2020. Revisionsrätten konstaterade även att varken de övervaknings- och utvärderingssystem som direkt gäller GJP eller de som ger allmännare uppgifter gav den information som krävdes för att politiska beslutsfattare skulle få all information om den påverkan på vatten som orsakas av jordbruksverksamhet, men noterade en del värdefulla initiativ.

Utifrån granskningsresultaten rekommenderade revisionsrätten att

  • kommissionen föreslår nödvändiga ändringar av de nuvarande instrumenten (tvärvillkor och landsbygdsutveckling) eller vid behov nya instrument som kan uppfylla de ambitiösare målen när det gäller integrering av vattenpolitikmålen i GJP,

  • medlemsstaterna åtgärdar de brister som konstaterats i tvärvillkoren och förbättrar sin användning av landsbygdsutvecklingsstöd så att de bättre uppnår vattenpolitikmålen,

  • kommissionen och medlemsstaterna gör något åt förseningarna i genomförandet av ramdirektivet om vatten och förbättrar kvaliteten på förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt genom att beskriva enskilda åtgärder och göra dem tillräckligt tydliga och konkreta på operativ nivå,

  • kommissionen ser till att den har information som åtminstone gör att den kan mäta hur jordbrukets påverkan på vatten utvecklas, och att medlemsstaterna överlämnar uppgifter om vatten snabbare och på ett mer tillförlitligt och konsekvent sätt.

En kort videointervju med den ledamot vid revisionsrätten som ansvarar för rapporten finns på https://www.youtube.com/user/EUAuditorsECA


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website