Navigation path

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

PRESSMEDDELANDE

ECA/13/9

Luxemburg den 10 april 2013

Det finns inga bevis för att bidrag till livsmedelsbearbetning ger ett ökat värde, säger EU:s revisorer

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken görs bidrag inom EU:s landsbygdsutvecklingspolitik tillgängliga för företag som bearbetar och saluför jordbruksprodukter via en åtgärd som kallas "värdeökning på jordbruks- och skogsbruksprodukter" och som syftar till att förbättra jordbrukets och skogsbrukets konkurrenskraft. EU:s budget uppgår till 5,6 miljarder euro i stöd under perioden 2007–2013. Finansieringen kompletteras av nationella medel, vilket ger en total offentlig finansiering på 9,0 miljarder euro.

Medlemsstaterna måste utarbeta landsbygdsutvecklingsprogram där de anpassar stödet till sina behov via nationella eller regionala mål, fastställer tillämpningsområde för åtgärden och ser till att medlen används effektivt. Revisorerna konstaterade dock att man endast fastställde allmänna mål som inte visade hur finansieringen skulle öka värdet på jordbruksprodukterna eller förbättra jordbrukets konkurrenskraft. Trots detta godkände kommissionen programmen. Revisionen omfattade sex nationella och regionala landsbygdsutvecklingsprogram, som främst valdes ut utifrån storlek: Spanien (Kastilien-León), Frankrike, Italien (Lazio), Litauen, Polen och Rumänien.

EU:s revisorer konstaterade att medlemsstaterna inte riktar finansieringen till projekt där det finns ett påvisbart behov av offentligt stöd. Utan en sådan inriktning blir åtgärden ett allmänt stöd till företag som investerar i livsmedelsbearbetning – med de åtföljande riskerna för att konkurrensen snedvrids och de knappa offentliga medlen slösas bort.

Nästan 20 % av de EU-medel som avsatts för att förbättra jordbrukets konkurrenskraft betalas till livsbearbetningsföretag. Genom arrangemangen för övervakning och utvärdering sker dock ingen insamling av information om värdeökningen eller om de indirekta effekterna på jordbrukets konkurrenskraft. Därmed är det osannolikt att de nuvarande arrangemangen ger den information som krävs för att visa att den finansiering som tilldelats åtgärden har gett resultat eller att den kommer att bli mer ändamålsenlig och effektiv till perioden 2014-2020.

"Medlemsstaterna identifierar inte sina finansieringsbehov klart och tydligt och de sätter inte upp meningsfulla mål”, sade Jan Kinšt, Tjeckiens ledamot vid revisionsrätten som ansvarar för rapporten. ”Kommissionen bör endast godkänna program som gör det, annars blir åtgärden bara ett slags gåva till livsmedelsbearbetningsföretag."

Meddelande till redaktörerna:

Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter offentliggörs under hela året. I dem presenteras resultatet av utvalda revisioner av särskilda budgetområden eller förvaltningsteman i EU.

Denna särskilda rapport (nr 1/2013) heter Har EU:s stöd till livsmedelsbearbetningsindustrin varit ändamålsenligt och effektivt och höjt värdet på jordbruksprodukter? Revisionsrätten undersökte om åtgärden var utformad och genomfördes på ett sätt som medger en effektiv finansiering av projekt som tillgodoser tydligt identifierade behov och om åtgärden övervakas och utvärderas på ett sätt som gör att resultat kan påvisas.

Vid revisionsrättens revision ansågs projekten vara ändamålsenliga om de var hållbara och bidrog till de särskilda målen för åtgärden i landsbygdsutvecklingsprogrammet och även till att höja värdet på jordbruksprodukter. Finansieringen ansågs vara effektiv om dödviktseffekterna var begränsade och eventuell undanträngning var motiverad.

Revisionsarbetet bestod i en genomgång av landsbygdsutvecklingsprogrammen, en granskning av medlemsstaternas förvaltningssystem och separata granskningsbesök hos 24 avslutade livsmedelsbearbetningsprojekt i dessa medlemsstater, däribland 4 projekt som har utsetts till exempel på bästa praxis av medlemsstaterna. Resten valde revisionsrätten ut för att få en bild av en rad representativa projekt som hade finansierats i de aktuella medlemsstaterna.

Revisionsrätten konstaterade att projekten för det mesta förbättrade de berörda företagens ekonomiska resultat, och ett antal av de granskade projekten kan leda till viss värdeökning. Detta kan dock inte tillskrivas åtgärdens utformning eller medlemsstaternas urvalsförfaranden. Det fanns ingenting som visade att de företag som fick stöd behövde ett bidrag eller vilka särskilda politiska mål som bidraget förväntades uppnå. Revisionsrätten drog slutsatsen att stödet inte systematiskt hade riktats till projekt som på ett ändamålsenligt och effektivt sätt höjde värdet på jordbruksprodukter.

Revisionsrätten rekommenderar följande:

        • Medlemsstaterna bör i programmen tydligt identifiera behovet av finansiering och fastställa mål som är meningsfulla och mätbara; kommissionen bör endast godkänna program som gör det.

        • Urvalskriterierna bör fastställas på ett sätt som gör att de mest ändamålsenliga projekten identifieras. För att garantera att EU-medlen används effektivt bör kriterierna tillämpas strikt också när den tillgängliga budgeten räcker till att finansiera alla stödberättigande projekt.

        • Kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra att bästa praxis tillämpas när det gäller att minska riskerna för dödviktseffekter och undanträngning.

        • Den övervaknings- och utvärderingsram som gäller för de finansierade projekten bör förbättras till nästa programperiod så att man kan mäta ordentligt hur ändamålsenliga de använda medlen har varit.

Kontaktperson:

Aidas Palubinskas

Pressekreterare

Europeiska revisionsrätten

Tfn kontor +352 4398-45410 Mobil +352 621552224

press@eca.europa.eu www.eca.europa.eu Twitter: @EUAuditorsECA


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website