Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools


EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

PRESSMEDDELANDE

ECA/13/25

Luxemburg den 17 september 2013

EU-medlen för att diversifiera ekonomin på landsbygden ger endast i begränsad utsträckning valuta för pengarna, säger EU:s revisorer.

Medlemsstaterna styrdes ofta av ett behov av att använda de anslagna medlen och inte av en bedömning av diversifieringsprojektens lämplighet. Om det fanns tillräckligt med medel finansierades alla stödberättigande projekt i vissa medlemsstater, oavsett hur projektens ändamålsenlighet och effektivitet hade bedömts. Först senare under perioden när medlen var knappa fick bättre projekt avslag.

Syftet med EU:s landsbygdsutvecklingsutgifter för att diversifiera ekonomin på landsbygden är att komma till rätta med problem som avfolkning, brist på ekonomiska möjligheter och arbetslöshet. Finansiering ges till människor och företag på landsbygden för projekt som stöder tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. EU:s planerade utgifter för dessa åtgärder uppgick till 5 miljarder euro för perioden 2007–2013, och medlemsstaterna avsatte 2 miljarder euro av sina egna medel. Revisionen omfattade kommissionens ansvar och sex medlemsstater (Tjeckien, Frankrike Aquitaine, Italien Kampanien, Polen, Sverige (Västra Götaland) och Storbritannien England (Yorkshire and the Humber)).

Inriktningen på den överordnade prioriteringen att skapa arbetstillfällen var inte tillräcklig. De metoder som användes för övervakning och utvärdering gjorde inte att man kunde få en sann bild av det antal jobb som skapades och bevarades genom åtgärderna. Det granskade projekturvalet visade att projekten endast var måttligt framgångsrika med att skapa de planerade arbetstillfällena.

I många fall konstaterade EU:s revisorer att projekten skulle ha påbörjats även utan EU-finansiering, vilket är ett exempel på en ineffektiv användning av de begränsade EU-medlen. Medlemsstaternas kontroller av om kostnaderna var rimliga minskade inte risken för kostnadsöverskridanden i tillräcklig utsträckning. Revisorerna hittade dessutom exempel på en onödigt tung administrativ börda och på försenade utbetalningar.

Det faktum att de granskade medlemsstaterna och regionerna inte klart och tydligt har angett vad de vill uppnå tyder på en strategi som är efterfrågestyrd snarare än målstyrd. I praktiken ledde detta till situationer där nästan vilket projekt som helst kunde anpassas till de uppställda målen”, sade Jan Kinšt, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten.

Meddelande till redaktörerna:

Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter offentliggörs under hela året. I dem presenteras resultatet av utvalda revisioner av särskilda budgetområden eller förvaltningsteman i EU.

Denna särskilda rapport (nr 6/2013) heter Har åtgärderna för att diversifiera ekonomin på landsbygden gett medlemsstaterna och kommissionen valuta för pengarna?. Revisionsrätten bedömde om åtgärderna var utformade och genomfördes så att de bidrog på ett ändamålsenligt sätt till tillväxt och jobb och om de mest ändamålsenliga och effektiva projekten valdes ut för finansiering. Revisionsrätten bedömde också om den tillgängliga övervaknings- och utvärderingsinformationen levererade tillförlitliga och fullständiga uppgifter i tid om utfallet av åtgärderna.

Revisionsrätten konstaterade generellt att åtgärderna för att diversifiera ekonomin på landsbygden endast i begränsad utsträckning har gett kommissionen och medlemsstaterna valuta för pengarna, eftersom stödet inte systematiskt riktades in på de projekt som med störst sannolikhet skulle uppfylla målen för åtgärderna.

Detta berodde på att tydliga interventionsbehov saknades eller på att specifika mål inte hade fastställts i landsbygdsutvecklingsprogrammen, på att allmänna stödkriterier hade använts som inte begränsade projekten till dem som med störst sannolikhet skulle uppnå diversifiering och på att de urvalskriterier som hade använts inte ledde till att de mest ändamålsenliga projekten valdes ut eller på att urvalskriterier inte användes alls. Alltför ofta, särskilt i början av programperioden, styrdes urvalet av projekt mer av ett behov av att använda de anslagna medlen än av kvaliteten på själva projekten. Om det fanns tillräckligt med medel finansierades alla stödberättigande projekt i vissa medlemsstater, oavsett hur projekten hade bedömts.

Revisionsrätten rekommenderade därför följande:

Medlemsstaterna bör i sina landsbygdsutvecklingsprogram klart och tydligt ange hur och varför offentlig intervention för investeringar i annan verksamhet än jordbruk ska hjälpa till att råda bot på till exempel marknadsmisslyckanden som rör hinder för sysselsättning och tillväxt. Medlemsstaterna bör därefter fastställa specifika och mätbara mål i förhållande till dessa behov. Kommissionen bör endast godkänna de landsbygdsutvecklingsprogram som innehåller underbyggda och samlade strategier med en tydlig logisk grund som visar hur politisk intervention bidrar till strategiska mål för att skapa tillväxtförutsättningar och arbetstillfällen.

Medlemsstaterna bör fastställa och konsekvent tillämpa kriterier som garanterar att de mest ändamålsenliga och hållbara projekten väljs ut med hänsyn till medlemsstaternas specifika mål. Kommissionen bör se till att kriterierna tillämpas korrekt och fortlöpande och inte bara i de fall då budgetmedlen är knappa.

Kommissionen och medlemsstaterna bör verka för att bästa praxis införs när det gäller att minska riskerna för dödvikts- och undanträngningseffekter. Kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att införa en praxis som innebär att utgifter för investeringar endast är stödberättigande från och med den dag då stödet godkänns.

Kommissionen bör se till att medlemsstaterna har ändamålsenliga system som gör att de kan kontrollera om kostnaderna är rimliga.

Kommissionen och medlemsstaterna bör inför den kommande programperioden se till att inhämta relevant och tillförlitlig information som underlättar förvaltningen och övervakningen av åtgärden och visa i vilken utsträckning det stöd som ges bidrar till att EU:s prioriteringar uppnås. Målen för jobbskapande bör vara realistiska, antalet skapade jobb bör övervakas noga och åtgärderna bör förvaltas bättre under hela programperioden, särskilt om det blir uppenbart att de fastställda målen inte kommer att uppnås.

Kommissionen och medlemsstaterna bör öka sina ansträngningar för att minska den administrativa bördan och se till att utbetalningar görs inom en rimlig tidsperiod.

Kontaktperson:

Aidas Palubinskas

Pressekreterare

Europeiska revisionsrätten

Tfn kontor +352 4398-45410 Mobil +352 621552224

press@eca.europa.eu www.eca.europa.eu Twitter: @EUAuditorsECA


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site