Navigation path

Left navigation

Additional tools

Energieffektivitet i EU: investeringsmålen uppnåddes inte och den genomsnittliga återbetalningsperioden är längre än 50 år (i extrema fall 150 år)

Court of Auditors - ECA/12/55   14/01/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO


EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

ECA/12/55

Luxemburg den 14 januari 2013

Energieffektivitet i EU: investeringsmålen uppnåddes inte och den genomsnittliga återbetalningsperioden är längre än 50 år (i extrema fall 150 år)

Kostnaden för den ökade energikonsumtionen, förbrukningen av reserverna av fossila bränslen och effekten av människans verksamhet på de globala klimatförändringarna är faktorer som ligger bakom de senaste årens energieffektivitetsåtgärder. Sedan 2000 har Europeiska unionen genom sina sammanhållningsmedel ställt nästan 5 miljarder euro till förfogande för medfinansiering av energieffektivitetsåtgärder i medlemsstaterna. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna är båda ansvariga för att den ekonomiska förvaltningen av dessa medel är sund.

Europeiska revisionsrätten bedömde huruvida de sammanhållningspolitiska investeringarna i energieffektivitet var kostnadseffektiva.

Revisionsrätten konstaterade att de projekt som medlemsstaternas myndigheter valde ut för finansiering inte hade några rationella mål för kostnadseffektivitet, det vill säga kostnad per sparad energienhet. Deras mål var att spara energi och öka komforten, men de valdes inte ut för finansiering utifrån sin potential att skapa ekonomiska vinster genom energibesparingar. I stället ansågs byggnader i regel vara “klara” för finansiering om de behövde renoveras och dokumentationen av dem följde kraven.

Inget av de projekt som vi tittade på innehöll en behovsbedömning eller ens en analys av energibesparingspotentialen i förhållande till investeringarna”, sade Harald Wögerbauer, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten. ”Medlemsstaterna använde främst dessa pengar till att renovera offentliga byggnader, medan energieffektivitet i bästa fall kom i andra hand.”

Den planerade återbetalningsperioden för investeringarna var 50 år i genomsnitt och upp till 150 år i vissa fall. Det betyder att dessa medel inte användes på ett förnuftigt sätt, eftersom de renoverade komponenternas eller byggnadernas livstid är kortare, och att de i stor utsträckning kan anses ha förlorats från ett energieffektivitetsperspektiv.

Meddelande till redaktörerna:

Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter offentliggörs under hela året. I dem presenteras resultatet av utvalda revisioner av särskilda budgetområden eller förvaltningsteman i EU.

I särskild rapport nr 21/2012 Kostnadseffektiviteten i de sammanhållningspolitiska investeringarna i energieffektivitet bedömde revisionsrätten huruvida de sammanhållningspolitiska investeringarna i energieffektivitet var kostnadseffektiva. För att kunna avgöra det ställde revisionsrätten följande två frågor: i) hade villkor för programplanering och finansiering fastställts som möjliggjorde kostnadseffektiva energiinvesteringar och ii) var energieffektivitetsprojekten i offentliga byggnader kostnadseffektiva?

Revisionen utfördes i Tjeckien, Italien och Litauen – de länder som hade fått de största bidragen från Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden för energieffektivitetsåtgärder under programperioden 2007–2013 och som också hade anslagit de största beloppen till projekt 2009. Vid revisionen granskades fyra operativa program och ett urval av 24 investeringsprojekt för energieffektivitet i offentliga byggnader.

Revisionsrätten drog slutsatsen att de villkor för programplanering och finansiering som hade fastställts inte möjliggjorde kostnadseffektiva investeringar i energieffektivitet och att de granskade energieffektivitetsprojekten för offentliga byggnader inte var kostnadseffektiva. Detta berodde på att de granskade operativa programmen inte hade genomgått riktiga behovsbedömningar så att man kunde identifiera de särskilda sektorer där energibesparingar skulle kunna göras och alternativen för att uppnå dessa besparingar på ett kostnadseffektivt sätt och på så sätt motivera de valda åtgärderna och kostnaden för dem.

Principen om kostnadseffektivitet, eller bästa möjliga förhållande mellan använda resurser och uppnådda resultat, var inte en avgörande faktor när medlemsstaterna anslog medel till energieffektivitetsåtgärder och konkreta projekt. Denna princip ingick inte heller i den bedömning som kommissionen gjorde innan den godkände de operativa programmen.

Trots att alla de granskade projekten gav den planerade fysiska outputen, till exempel ersattes fönster och dörrar eller isolerades väggar och tak, var kostnaden hög i förhållande till de potentiella energibesparingarna. Ett viktigare övervägande än energieffektivitet var behovet att renovera offentliga byggnader. De granskade projekten syftade till att spara energi och öka komforten men de resulterade inte i något bra förhållande mellan energibesparingar och motsvarande investeringskostnad. Den genomsnittliga planerade återbetalningsperioden för investeringarna var omkring 50 år, vilket är alldeles för lång tid med tanke på de renoverade komponenternas och även själva byggnadernas livstid.

Energibesiktningar var antingen inte obligatoriska (Italien och Litauen) eller också var de investeringsalternativ som rekommenderades i dem där de var obligatoriska (Tjeckien) alldeles för kostnadskrävande. I 18 av de 24 granskade projekten kunde de faktiska energibesparingarna inte kontrolleras eftersom de inte hade mätts på ett tillförlitligt sätt.

För att förbättra investeringarna i energieffektivitet rekommenderar revisionsrätten att kommissionen ser till att sammanhållningsmedlen för energieffektivitetsåtgärder blir föremål för en riktig behovsbedömning, regelbunden övervakning och jämförbara resultatindikatorer samt tydliga projekturvalskriterier och standardinvesteringskostnader per enhet energi som ska sparas, med en längsta tillåten enkel återbetalningsperiod.

Kontaktperson:

Aidas Palubinskas

Pressekreterare

Europeiska revisionsrätten

Tfn kontor +352 4398 45410 Mobil +352 621 552224

press@eca.europa.eu www.eca.europa.eu Twitter: @EUAuditorsECA


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website