Navigation path

Left navigation

Additional tools

”Fördelningen av inkomststödet till jordbrukare i de nya medlemsstaterna bör omprövas” – EU:s revisorer

Court of Auditors - ECA/12/48   27/11/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

PRESSMEDDELANDE

ECA/12/48

Luxemburg den 27 november 2012

Fördelningen av inkomststödet till jordbrukare i de nya medlemsstaterna bör omprövas” – EU:s revisorer

Europeiska revisionsrätten har offentliggjort sin första särskilda rapport (nr 16/2012) om det inkomststöd som betalas till jordbrukare i de nya medlemsstaterna. Revisionsrätten efterlyser reformer som garanterar att inkomststödet riktas till aktiva jordbrukare som bedriver konkret och regelbunden jordbruksverksamhet. Framför allt bör offentliga institutioner som förvaltar statlig mark och som inte på annat sätt är verksamma inom jordbrukssektorn uteslutas från EU:s jordbruksstöd. Inga utbetalningar bör heller göras för outnyttjad mark eller mark som främst används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet.

Systemet för enhetlig arealersättning (SAPS) utformades för att göra det möjligt för de nya medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och 2007 att betala inkomststöd till jordbrukarna. Det tillämpas för närvarande i tio EU-medlemsstater och utgifterna för det uppgick till 5 miljarder euro 2011. I sin rapport inriktar sig revisionsrätten på stödmottagarna, på stödberättigande mark och på systemets bidrag till målet att stödja jordbrukarnas inkomst.

Den övergripande slutsatsen av revisionen är att genomförandet av systemet har lett till ett antal tvivelaktiga inslag:

  • Definitionen av stödmottagarna inom systemet är otillfredsställande: den tillåter utbetalningar av stöd till betalningsmottagare som inte alls eller endast marginellt är verksamma inom jordbruket. Det handlar till exempel om fastighetsföretag, flygplatser, jaktföreningar och fiske- eller skidklubbar.

  • I en del av de berörda medlemsstaterna betalades dessutom stöd lagligen ut till (och bidrog till inkomsterna för) offentliga institutioner som förvaltar statlig mark men som inte på annat sätt är verksamma inom jordbruket. I Ungern är staten den största mottagaren av stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning (14 miljoner euro 2010 för 82 000 hektar mark).

  • Den totala jordbruksareal för vilken stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning skulle betalas fastställdes inte på ett tillförlitligt sätt av medlemsstaterna men godkändes av kommissionen. Detta påverkade det stödbelopp per hektar som betalades till varje jordbrukare, vilket ibland var högre eller lägre än det borde vara. Vissa länder gjorde en översyn av den totala jordbruksarealen utan vederbörlig motivering. Därigenom kunde dessa medlemsstater till fullo utnyttja sina respektive rambelopp.

  • Trots ansträngningar från de berörda medlemsstaternas sida betalades stöd för jordbruksskiften där ingen jordbruksverksamhet bedrevs.

  • Det finns en inneboende inkonsekvens i utformningen av stödet enligt systemet för enhetlig arealersättning: å ena sidan är det tänkt som ett bidrag till enskilda jordbrukares inkomst men å andra sidan fördelas stödet till jordbruksföretag utifrån arealen på de jordbruksskiften som de förfogar över.

  • Stödet enligt systemet för enhetlig arealersättning gynnar främst stora jordbruksföretag: totalt sett erhöll 0,2 % av stödmottagarna över 100 000 euro, vilket utgör 24 % av utbetalningarnas totala värde.

  • Systemet för enhetlig arealersättning utformades som ett övergångssystem men de flesta medlemsstater har inte förberett sig för införandet (planerat till 2014) av det system (baserat på stödrättigheter) som redan tillämpas av medlemsstaterna i EU-15. Detta kan leda till betydande förseningar av utbetalningarna i framtiden.

Revisionsrätten rekommenderar en bättre inriktad och resultatorienterad politik, så att stödet till jordbrukarnas inkomst inriktas på aktiva jordbrukare som bedriver konkret och regelbunden jordbruksverksamhet och så att offentliga institutioner inte får inkomststöd. Stödberättigande mark ska klart definieras och begränsas till jordbruksskiften på vilka konkret och regelbunden jordbruksverksamhet bedrivs. En mer balanserad fördelning av stödet mellan jordbrukarna bör eftersträvas, antingen genom att man inför tak för högre utbetalningar till enskilda jordbrukare eller genom att man beaktar jordbruksföretagens särskilda omständigheter i de olika regionerna. Kommissionen bör åtgärda de strukturella bristerna i jordbrukssektorn och aktivt stödja medlemsstaterna och noggrannare övervaka deras förberedelser för införandet av ett framtida stödrättighetsbaserat system. I kommissionens lagstiftningsförslag när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 tas revisionsrättens iakttagelser endast delvis upp (Europeiska revisionsrättens yttrande nr 1/2012 över vissa förslag till förordningar om den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020). När parlamentet och rådet diskuterar och antar dessa förslag bör de överväga huruvida de bör revideras i enlighet med revisionsrättens rekommendationer.

Kontaktperson:

Aidas Palubinskas

Pressekreterare

Europeiska revisionsrätten tfn kontor +352 4398-45410 Mobil: +352 621552224

press@eca.europa.eu www.eca.europa.eu Twitter: @EUAuditorsECA


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website