Navigation path

Left navigation

Additional tools

D/13/5

Bryssel, 28/06/2013

EUROPEISKA RÅDET – SLUTSATSER
Bryssel, 27-28/06/2013

För delegationerna bifogas slutsatserna från Europeiska rådet (27–28 juni 2013).

___________

Mot bakgrund av de svaga ekonomiska utsikterna på kort sikt har ungdomsarbetslösheten nått högre nivåer än någonsin tidigare i flera medlemsstater, med enorma mänskliga och sociala kostnader. Åtgärder måste vidtas snarast.

I dag enades Europeiska rådet om en övergripande strategi för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, som bygger på följande konkreta åtgärder: påskyndande och tidigareläggning av ungdomssysselsättningsinitiativet, påskyndande av genomförandet av ungdomsgarantin, ökad rörlighet för ungdomar och delaktighet för arbetsmarknadens parter. Europeiska rådet diskuterade också hur man kan främja investeringar och förbättra tillgången till kredit. Det efterlyste mobilisering av europeiska medel, bland annat från EIB, och lanserade en ny investeringsplan för att stödja små och medelstora företag och stimulera finansieringen av ekonomin.

Den finansiella stabiliteten håller på att förbättras, men det behövs ytterligare åtgärder av EU och medlemsstaterna för att med säkerhet föra in Europa på rätt spår mot hållbar tillväxt och sysselsättning. Sunda offentliga finanser och politik som stöder hållbar tillväxt och sysselsättning förstärker varandra. Samtidigt krävs mer beslutsamma insatser på alla nivåer för att gå vidare med strukturreformer och främja konkurrenskraft och sysselsättning. I detta sammanhang stödde Europeiska rådet landsspecifika rekommendationer för att vägleda medlemsstaternas politik och budgetar och avslutade därmed den europeiska planeringsterminen för 2013.

Europeiska rådet gjorde även en bedömning av framstegen med bankunionen, som är avgörande för finansiell stabilitet och för att EMU ska fungera smidigt. Slutligen fastställde Europeiska rådet kommande åtgärder för att stärka EMU:s struktur och uppmanade till fortsatt arbete i alla dessa frågor inför Europeiska rådets möte i december.

Europeiska rådet hälsade Kroatien varmt välkommet som medlem i Europeiska unionen från och med den 1 juli 2013. Det gratulerade även Lettland till att landet uppfyller konvergenskriterierna i fördraget, vilket innebär att landet kan införa euron som valuta den 1 januari 2014.

Europeiska rådet godkände rådets slutsatser och rekommendationer om utvidgningen samt stabliserings- och associeringsprocessen.

I. UNGDOMSSYSSELSÄTTNING

1. Att bekämpa ungdomsarbetslösheten är en särskild och omedelbar målsättning med tanke på det oacceptabelt höga antalet unga européer som är arbetslösa. Alla ansträngningar måste mobiliseras kring det gemensamma målet att få ungdomar som varken arbetar eller studerar tillbaka i arbete eller utbildning inom fyra månader i enlighet med rådets rekommendation om ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i kommissionens meddelande om ungdomssysselsättning krävs beslutsamma och omedelbara åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå.

2. EU kommer att mobilisera alla tillgängliga instrument för att främja ungdomssysselsättningen. Europeiska rådet enas om en övergripande strategi som grundas på följande konkreta åtgärder:

a) Vid genomförande av strukturfonderna kommer särskild uppmärksamhet att ägnas ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att omfördela outnyttjade medel där så är lämpligt. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att utnyttja alla möjligheter som erbjuds av Europeiska socialfonden (ESF), som är ett av de viktigaste finansieringsverktygen på EU-nivå för detta ändamål, bland annat genom att stödja skapandet av nya arbetstillfällen för unga arbetstagare. Medlemsstaterna kommer vid behov att förbättra sin administrativa kapacitet med hjälp av ökat tekniskt stöd från kommissionen och på grundval av bästa praxis.

b) Alla nödvändiga förberedelser kommer att göras för att ungdomssysselsättnings-initiativet ska vara i full verksamhet senast i januari 2014 och möjliggöra inledande utbetalningar till mottagare i EU-regioner som drabbats av ungdomsarbetslöshetsnivåer på över 25 %1. Utbetalningen av de 6 miljarder euro som tilldelats ungdomssysselsättningsinitiativet bör ske under de första två åren i nästa fleråriga budgetram, så att initiativet kan spela sin roll fullt ut2. Dessutom kommer de marginaler som förblir tillgängliga under den fleråriga budgetramens tak för åren 2014–2017 att utgöra en "samlad marginal för åtaganden" i synnerhet för att finansiera åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Medlemsstater som omfattas av ungdomssysselsättningsinitiativet bör anta en plan för att ta itu med ungdomsarbetslösheten, bland annat genom att inleda ungdomsgarantin före årets slut. Andra medlemsstater uppmanas att anta liknande planer under 2014. Kommissionen kommer under 2016 att rapportera om genomförandet av ungdomsgarantin och om verksamheten inom ungdomssysselsättningsinitiativet.

c) EIB kommer att bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten genom initiativet "Jobb för unga" och programmet "Investering i kompetens" vilka snarast bör genomföras.

d) Nya ansträngningar kommer att göras för att stimulera rörligheten bland unga arbetssökande, bl.a. genom att stärka programmet "Ditt första Eures-jobb". Medlemsstaterna uppmanas att använda en del av sina ESF-anslag till att stödja program för gränsöverskridande rörlighet. Programmet Erasmus +, som även främjar gränsöverskridande yrkesutbildning, måste vara i full verksamhet från januari 2014. Överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om erkännande av yrkeskvalifikationer är särskilt välkommen. Kommissionens förslag som innebär att ett nätverk inrättas för offentliga arbetsförmedlingar bör snarast utredas. Ytterligare ansträngningar krävs, särskilt i fråga om förslaget avseende bevarande av kompletterande pensionsrättigheter, som ska antas under innevarande valperiod för parlamentet.

e) Högkvalitativ lärlingsutbildning och arbetsplatsbaserad utbildning kommer att främjas, särskilt genom Europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som ska starta i juli. Kvalitetskriterier för praktikprogram bör införas i början av 2014.

f) Arbetsmarknadens parter måste vara fullt delaktiga och aktivt medverka i dessa ansträngningar. Europeiska rådet välkomnar ramen för åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, som arbetsmarknadens parter godkände den 11 juni 2013.

3. På nationell nivå, där de flesta befogenheterna i fråga om sysselsättning ligger, bör medlemsstaterna gå vidare med sina reformer. Medlemsstaterna håller på att vidta åtgärder för att modernisera utbildningssystemen, stärka samarbetet mellan utbildning och näringsliv för att underlätta övergången från skola till arbete, förbättra integreringen av unga lågutbildade på arbetsmarknaden, ta itu med kompetensglappet och främja lärlingsutbildning och praktik i viktiga ekonomiska sektorer samt entreprenörskap och nystartade företag. Ett antal medlemsstater har redan lagt fram ambitiösa planer för att stödja ungdomssysselsättningen. Men mer arbete måste utföras. Framför allt bör medlemsstater med hög ungdomsarbetslöshet öka sina aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Det är viktigt att uppmärksamma arbetsmarknadsdeltagandet för grupper av utsatta ungdomar som står inför särskilda utmaningar. Europeiska rådet erinrade om vikten av skatteväxling bort från arbete, inbegripet genom en minskning av sociala avgifter där så är lämpligt, som ett medel för att åstadkomma ökad anställbarhet och främja skapande av sysselsättning och konkurrenskraft, samtidigt som man beaktar medlemsstaternas befogenheter på området. Europeiska rådet efterlyste ett ökat utbyte av bästa nationella praxis och välkomnade i detta avseende den kommande Berlinkonferensen.

II. TILLVÄXT, KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

Den europeiska planeringsterminen

4. Efter en ingående diskussion avslutade Europeiska rådet den europeiska planeringsterminen för 2013 genom att allmänt ställa sig bakom de landsspecifika rekommendationerna. Medlemsstaterna kommer nu att tillämpa dessa rekommendationer i sina kommande beslut om budgetar, strukturreformer och sysselsättnings- och socialpolitik, samtidigt som man verkar för ett fullständigt nationellt egenansvar och upprätthåller dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Rådet och kommissionen kommer att noga övervaka genomförandet av dem. Rådet kommer att regelbundet diskutera och bedöma den ekonomiska situationen i Europa.

5. Främjandet av tillväxt och av budgetkonsolidering är ömsesidigt förstärkande. Sunda offentliga finanser är avgörande för att de offentliga myndigheterna ska kunna behålla sin förmåga att stödja hållbar tillväxt och sysselsättning. I detta avseende välkomnar Europeiska rådet att förfarandet vid alltför stora underskott har avslutats i flera medlemsstater och insatserna från dem som förväntas uppfylla sina finanspolitiska mål. Europeiska rådet erinrar om att de möjligheter till en avvägning mellan behoven av produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen som EU:s befintliga finanspolitiska ramverk erbjuder kan utnyttjas inom stabilitets- och tillväxtpaktens preventiva aspekt. För vissa medlemsstater har takten i budgetkonsolideringen anpassats till de ekonomiska villkoren i enlighet med EU:s finanspolitiska ramverk. Samtidigt bör medlemsstaterna skynda på sina strukturreformer. Detta kommer att ligga till grund för ansträngningarna att åter få EU:s ekonomi i balans, bidra till att återställa konkurrenskraften och ta itu med krisens sociala konsekvenser.

En ny investeringsplan för Europa

6. I den nuvarande ekonomiska situationen är det mycket viktigt att återställa normal utlåning till ekonomin och underlätta finansieringen av investeringar. Med tanke på små och medelstora företags betydelse för ekonomin, särskilt när det gäller att skapa arbetstillfällen, kommer åtgärder för att stödja små och medelstora företags finansiering att prioriteras. Detta är särskilt viktigt i länder med hög ungdomsarbetslöshet och där det behövs nya investeringar för att främja tillväxt och sysselsättning. Det är också viktigt att främja företagaranda och verksamhet som egenföretagare. Europeiska rådet enades därför om att lansera en ny investeringsplan.

7. Europeiska rådet välkomnade den överenskommelse som nåddes om EU:s fleråriga budgetram för de kommande sju åren. Det tackade Europaparlamentets, rådets och kommissionens förhandlare för deras arbete och de outtröttliga ansträngningar som gjort det möjligt att nå denna överenskommelse i dag. Den fleråriga budgetramen kommer att spela en avgörande roll som stöd för ekonomin genom att fungera som katalysator för tillväxt och sysselsättning i hela Europa och generera produktiva investeringar och investeringar i humankapital. Europeiska rådet uppmanade till ett snabbt formellt antagande av förordningen om den fleråriga budgetramen och den därmed sammanhängande interinstitutionella överenskommelsen. I detta sammanhang välkomnade Europeiska rådet också de överenskommelser som nåtts om nya program, bl.a. Erasmus, Cosme, Horisont 2020 och programmet för sysselsättning och social innovation. Europeiska rådet framhöll vikten av

a) att före årets utgång anta de olika EU-program som stöder genomförandet av Europa 2020-strategin,

b) att medlemsstaterna samarbetar med kommissionen för att ingå sina partnerskapavtal och operativa program så snart som möjligt,

c) att snabbt genomföra strukturfonderna och programmen för företagens konkurrenskraft, små och medelstora företag (Cosme) samt forskning och innovation (Horisont 2020) som är särskilt relevanta för att stödja små och medelstora företag,

d) att påskynda genomförandet av pilotfasen för projektobligationerna. Kommissionen avser att lägga fram sin utvärdering före utgången av 2013.

8. Europeiska rådet välkomnade rapporten från kommissionen och EIB om finansiering av ekonomin. Det enades om följande åtgärder och välkomnade kommissionens och EIB:s avsikt att prioritera genomförandet av dem och att lägga fram en heltäckande rapport om genomförandet före mötet i oktober 2013, med kvantitativa mål, instrument och en tidsplan:

a) Intensifiering av EIB:s ansträngningar att stödja utlåningen till ekonomin genom att till fullo utnyttja den ökning med 10 miljarder euro av dess kapital som nyligen gjordes. Europeiska rådet uppmanar EIB att genomföra sin plan att öka utlåningsverksamheten i EU med minst 40 % under 2013–2015. EIB har för detta ändamål redan identifierat nya lånemöjligheter motsvarande mer än 150 miljarder euro för ett antal centrala prioriteringar såsom innovation och kompetens, små och medelstora företags tillgång till finansiering, resurseffektivitet och strategisk infrastruktur.

b) Utvidgning av gemensamma finansieringsinstrument som grundar sig på riskdelning mellan Europeiska kommissionen och EIB för att öka den privata sektorns och kapitalmarknadernas investeringar i små och medelstora företag. Dessa initiativ bör säkerställa att volymen av nya lån till små och medelstora företag i hela EU ökar, med hänsyn tagen till principerna om ekonomisk sundhet och öppenhet liksom till taken för den fleråriga budgetramen. Rådet kommer i samråd med kommissionen och EIB att utan dröjsmål specificera parametrarna för utformningen av sådana instrument, som ska medfinansierade strukturfonderna, med stor hävstångseffekt som målsättning. Man bör göra de förberedelser som krävs för att dessa instrument ska kunna tas i drift i januari 2014.

c) Ökning av EIF:s kreditförstärkningskapacitet.

d) Gradvis utvidgning av EIB:s handelsfinansieringssystem för att främja små och medelstora företags verksamhet i unionen, särskilt i de länder som omfattas av programmen.

e) Stärkt samarbete mellan de nationella utvecklingsbankerna och EIB för att öka möjligheterna till gemensam utlåning och utbyte av bästa praxis.

f) Utveckling av alternativa finansieringskällor i nära samarbete med medlemsstaterna.

Genomförande av tillväxt- och sysselsättningspakten

9. För ett år sedan godkände Europeiska rådet en tillväxt- och sysselsättningspakt, ett paket med snabbverkande tillväxtåtgärder med en finansiering på 120 miljarder euro. Samtidigt som goda framsteg har gjorts när det gäller att genomföra dessa åtgärder, varav vissa redan ger resultat, krävs ytterligare ansträngningar. EU-institutionerna och medlemsstaterna bör göra sitt yttersta för att se till att alla delar i pakten genomförs snabbt i enlighet med tidigare slutsatser från Europeiska rådet, särskilt när det gäller den inre marknaden, innovation, den digitala agendan, tjänster, energi och beskattning. Europeiska rådet ser fram emot en uppdaterad lägesrapport om pakten i december 2013 som bygger på en regelbunden översyn av rådet.

10. I enlighet med vad som beslutades i mars kommer Europeiska rådet att noga övervaka genomförandet av de riktlinjer som det fastställer för att stimulera ekonomisk tillväxt och främja konkurrenskraft, särskilt genom regelbundna tematiska diskussioner. I detta sammanhang höll Europeiska rådet en inledande diskussion om följande två huvudfrågor:

a) Den avgörande betydelsen av en stark europeisk industriell bas som en viktig byggsten för EU:s dagordning för tillväxt och konkurrenskraft. Europeiska rådet uppmanade till en bred övergripande och samstämmig strategi för en modern europeisk industripolitik som åtföljer strukturförändringar och ekonomisk förnyelse. Det välkomnade kommissionens handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri. Inför Europeiska rådets möte i februari 2014 såg det fram emot ytterligare underlag från kommissionen i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från mars och maj 2013. Det tillträdande ordförandeskapet uppmanas att fortsätta det förberedande arbetet inom rådet.

b) Europeiska rådet erinrade om sina slutsatser från mars 2013 och välkomnade som ett inledande bidrag kommissionens meddelande om de tio regelverk som är mest betungande. Europeiska rådet såg fram emot att före sitt möte i oktober 2013 ta emot ett detaljerat arbetsprogram med kompletterande och, när så är lämpligt, nya konkreta förslag för att minska den totala regelbördan och främja konkurrenskraften, samtidigt som behovet av ordentligt skydd för konsumenter och arbetstagare alltid beaktas. Det uppmanade till fortsatta insatser för att göra EU:s och medlemsstaternas lagstiftning effektivare, konsekventare och enklare. Man kommer att återvända till dessa frågor mot bakgrund av förslagen.

Europeiska rådet riktade blicken mot de egna tematiska diskussionerna i oktober 2013 som ska ge nya impulser på området för innovation, en digital inre marknad och digitala tjänster, och uppmanade kommissionen att före det mötet lägga fram sin rapport om sakkunnigbedömningen av tjänstedirektivet och om "Licenses for Europe-processen".

11. Europeiska rådet erinrade om den roll som handeln kommer att spela för att stimulera tillväxten och sysselsättningen och välkomnade att förhandlingar om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar har inletts med Förenta staterna.

III. FULLBORDANDE AV EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

12. Sedan presentationen i december förra året av rapporten "Mot en verklig ekonomisk och monetär union", har arbetet gått framåt med de fyra centrala byggstenarna för att stärka EMU:s struktur. Konkreta nya åtgärder för en stärkt ekonomisk styrning måste åtföljas av ytterligare åtgärder för ökad demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet på den nivå där besluten fattas och genomförs. Denna process kommer att grunda sig på EU:s institutionella ramar, samtidigt som inre marknadens integritet kommer att respekteras till fullo, och lika villkor mellan EU-medlemsstaterna kommer att säkerställas, inbegripet genom en rättvis jämvikt mellan hem- och värdländer. Processen kommer att präglas av öppenhet och insyn gentemot de medlemsstater som inte infört den gemensamma valutan.

13. På kort sikt är huvudprioriteringen att fullborda bankunionen i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från december 2012 och mars 2013. Detta är av central betydelse för att säkerställa finansiell stabilitet, minska finansiell fragmentering och återställa normal utlåning till ekonomin. Europeiska rådet erinrade om att det är av största vikt att bryta den onda cirkeln mellan banker och stater och framhöll följande:

a) De nya reglerna om kapitalkrav för banker (kapitalkravsförordningen/ kapitalkravsdirektivet) och den nya gemensamma tillsynsmekanismen kommer att spela en viktig roll för att säkerställa stabiliteten i banksektorn.

b) Under övergången till den nya gemensamma tillsynsmekanismen kommer en bedömning av balansräkningar att genomföras, som inbegriper en översyn av tillgångars kvalitet och ett påföljande stresstest. I detta sammanhang kommer de medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen att vidta alla nödvändiga åtgärder, bland annat inrättandet av nationella säkerhetsspärrar, innan denna övning avslutas.

c) Eurogruppen har enats om huvuddragen i den operativa ramen för direkt bankrekapitalisering genom Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Arbetet bör fortsätta så att Europeiska stabilitetsmekanismen, när en ändamålsenlig gemensam tillsynsmekanism införts, efter ett ordinarie beslut kan rekapitalisera banker direkt.

d) Europeiska rådet välkomnade överenskommelsen i rådet om utkastet till direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av banker och uppmanade rådet och parlamentet att inleda förhandlingar i syfte att anta direktivet före årsslutet. Det begärde även att förslaget om ett insättningsgarantisystem ska antas före årslutet.

e) En fullt effektiv gemensam tillsynsmekanism kräver en gemensam rekonstruktionsmekanism för banker som omfattas av den gemensamma tillsynsmekanismen. Europeiska rådet ser fram emot kommissionens förslag om inrättande av en gemensam rekonstruktionsmekanism så att man kan nå en överenskommelse i rådet före årets utgång och förslaget kan antas före utgången av innevarande valperiod för parlamentet. Kommissionen avser att under sommaren 2013 anta reviderade bestämmelser om statligt stöd till finanssektorn för att säkerställa lika villkor vid rekonstruktionsbeslut som omfattar statligt stöd.

14. Arbetet måste fortsätta med alla byggstenarna för ett stärkt EMU, eftersom de är nära kopplade till varandra:

a) Det är nödvändigt att införa effektivare ramar för samordning av den ekonomiska politiken i linje med artikel 11 i fördraget om stabilitet, samordning och styrning samt subsidiaritetsprincipen. Efter sitt meddelande av den 20 mars avser kommissionen att under hösten lägga fram ett förslag om tidigare samordning av större ekonomiska reformer.

b) Även om det råder en konvergens kring de huvudprinciper som ligger till grund för koncepten med gemensamt överenskomna kontrakt och därmed förknippade solidaritetsmekanismer, krävs det ytterligare arbete i dessa frågor under de kommande månaderna, särskilt på grundval av kommissionens förestående meddelande om samordning av den ekonomiska politiken.

c) EMU:s sociala dimension bör stärkas. Som ett första steg är det viktigt att bättre övervaka och beakta den sociala situationen och situationen på arbetsmarknaden inom EMU, särskilt genom att använda lämpliga sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är även viktigt att säkerställa bättre samordning av sysselsättningspolitiken och den sociala politiken samtidigt som de nationella befogenheterna respekteras till fullo. Arbetsmarknadsparternas roll och den sociala dialogen, inbegripet på nationell nivå, är också av avgörande betydelse. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett meddelande om EMU:s sociala dimension.

15. Efter nära samråd med medlemsstaterna kommer Europeiska rådet att återkomma till alla dessa frågor. I oktober 2013 kommer man att titta närmare i synnerhet på de indikatorer och politikområden som ska beaktas inom ramen för en stärkt samordning av den ekonomiska politiken samt på EU:s sociala dimension. Diskussionerna kommer att fortsätta i december 2013, i syfte att man ska kunna fatta beslut i dessa frågor, framför allt när det gäller huvuddragen i kontraktsförhållandena och därmed förknippade solidaritetsmekanismer. Alla sådana åtgärder kommer att vara frivilliga för dem som befinner sig utanför det gemensamma valutaområdet och vara fullt kompatibla med den inre marknaden vad gäller samtliga aspekter.

16. Europeiska rådet diskuterade Lettlands ansökan om att införa euron. Europeiska rådet gratulerade Lettland till den konvergens som landet har uppnått på grundval av en sund ekonomisk politik och en sund skatte- och finanspolitik och noterade med tillfredsställelse att alla konvergenskriterier enligt fördraget har uppnåtts. Det välkomnade kommissionens förslag att Lettland ska införa euron den 1 januari 2014.

IV. ÖVRIGA FRÅGOR

17. Europeiska rådet uttryckte sin medkänsla med dem som berörts av de katastrofala översvämningar som har drabbat Centraleuropa denna månad. Tillräckliga ekonomiska resurser (t.ex. Europeiska unionens solidaritetsfond, strukturfonderna, Sammanhållningsfonden) bör mobiliseras för att i möjligaste mån ge stöd till omedelbar hjälp och återuppbyggnadsarbete, samt till förebyggande åtgärder för framtiden, i de värst drabbade regionerna och medlemsstaterna. Det uppmanade kommissionen att snabbt och konstruktivt besvara förfrågningar från de drabbade medlemsstaterna för att säkerställa att stöd från EU-fonderna till de värst drabbade regionerna och medlemsstaterna kan ges snarast möjligt.

18. I februari 2013 erkände Europeiska rådet de särskilda följder av den ekonomiska krisen för ett antal medlemsstater i euroområdet som hade haft direkt inverkan på deras välfärdsnivå. För att åtgärda situationen tilldelades ett antal ytterligare anslag ur strukturfonderna. Vid den tidpunkten hade något beslut ännu inte fattats om det makroekonomiska biståndsprogrammet för Cypern. Cyperns regering har sedan dess lämnat in en begäran om ytterligare bistånd. Europeiska rådet uppmanade Europaparlamentet och rådet att undersöka de möjligheter som erbjuds genom de flexibla instrumenten i den fleråriga budgetramen, däribland flexibilitetsmekanismen, för att åtgärda det särskilt svåra läget för Cypern, inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

19. När det gäller utvidgningen godkände Europeiska rådet rådets slutsatser och rekommendationer av den 25 juni 2013. Det beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Serbien. Den första regeringskonferensen kommer att hållas allra senast i januari 2014. Innan dess kommer förhandlingsramen att antas av rådet och bekräftas av Europeiska rådet vid dess sedvanliga möte om utvidgningen.

20. Besluten om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska union och Kosovo har antagits.

21. Vid mötet i juni 2014 kommer Europeiska rådet att diskutera fastställandet av strategiska riktlinjer för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen på området med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 68 i EUF-fördraget). Inför mötet uppmanas de tillträdande ordförandeskapen att inleda en reflektionsprocess inom rådet. Kommissionen uppmanas att lägga fram lämpliga bidrag till denna process.

___________

BILAGA

DOKUMENT SOM TILLSTYRKTS AV EUROPEISKA RÅDET

Rådets rapport av den 25 juni 2013 om de landsspecifika rekommendationerna för 2013.

Rådets slutsatser av den 25 juni 2013 om utvidgningen.

Rådets slutsatser av den 28 maj 2013 om årsrapporten om EU:s offentliga utvecklingsbistånd.

Rådets slutsatser av den 25 juni 2013 om "Den övergripande agendan för tiden efter 2015".

Handlingsplan för genomförande av en marin strategi för Atlantområdet, som godkändes av rådet den 25 juni 2013.

________________________

1 :

Med tanke på att ungdomsarbetslösheten i Slovenien ökade med mer än 30 % under 2012 kommer Östra Slovenien, där ungdomsarbetslösheten under 2012 var över 20 %, också att omfattas av ungdomssysselsättningsinitiativet.

2 :

Detta kommer att åstadkommas utan negativ inverkan på de mål som fastställdes av Europeiska rådet i maj 2013 i fråga om energipolitiken.

:

Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website