Navigation path

Left navigation

Additional tools

Slutsatser - 7-8 februari 2013

Slutsatser - 7-8 februari 2013

Slutsatser - 7-8 februari 2013

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

GENERALSEKRETARIAT

D/13/2

Bryssel den 8 februari 2013

(OR. en

EUROPEISKA RÅDET – SLUTSATSER
Bryssel, 07-08/02/2013
(
MULTIANNUAL FINANCIAL FRAMEWORK)

För delegationerna bifogas Europeiska rådets slutsatser (7-8 februari 2013) i fråga om den fleråriga budgetramen.1

___________

ALLMÄNT

1. Under de senaste åren har Europeiska unionen och dess medlemsstater vidtagit betydande åtgärder för att möta de utmaningar som den ekonomiska och finansiella krisen har gett upphov till. I ett framtidsperspektiv måste nästa fleråriga budgetram säkerställa att Europeiska unionen har en budget som kan lyfta Europa ur krisen. Europeiska unionens budget måste vara en katalysator för tillväxt och sysselsättning i hela Europa, framför allt genom att användas som hävstång för produktiva investeringar och investeringar i humankapital. Inom den framtida fleråriga budgetramen bör resurser anslås till stöd för tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och konvergens, i enlighet med Europa 2020-strategin. Samtidigt som budgetdisciplinen i Europa förstärks är det av stor vikt att den kommande fleråriga budgetramen återspeglar medlemsstaternas strävan efter konsolidering i avsikt att få underskottet och skulden att utvecklas i en mer hållbar riktning. Värdet av varje euro som spenderas måste undersökas noggrant för att säkerställa att finansieringens europeiska mervärde och kvalitet inom den kommande fleråriga budgetramen stärks, inte minst genom sammanföring av resurser, katalysatoreffekt samt stordriftsfördelar, positiva gränsöverskridande effekter och spridningseffekter, och därigenom bidra till att avtalade gemensamma politiska mål uppnås på ett effektivare eller snabbare sätt och minska de nationella utgifterna. För att den hållbara tillväxten och sysselsättningen på nytt ska öka måste man följa en konsekvent och brett baserad strategi som kombinerar smart budgetkonsolidering, där investeringar i framtida tillväxt upprätthålls, en sund makroekonomisk politik och en aktiv sysselsättningsstrategi som bevarar den sociala sammanhållningen. EU:s politik måste överensstämma med subsidiaritets-, proportionalitets- och solidaritetsprinciperna samt tillföra ett verkligt mervärde.

2. Den kommande budgetramen måste inte bara sörja för en lämplig utgiftsnivå utan även för god utgiftskvalitet. Utgifternas kvalitet gör det möjligt att utforma politiken bättre och till fullo utnyttja möjligheterna att skapa ett europeiskt mervärde, särskilt när pressen på de nationella budgetarna är hård. Alla finansieringsinstrument bör därför utnyttjas så effektivt som möjligt. För att förbättra kvaliteten på användningen av unionens medel måste insatser bland annat göras för att förbättra styrningen av politiken, inbegripet viss villkorlighet, och koncentrera och inrikta finansieringen på de områden som bidrar mest till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, när så är möjligt i alla finansieringsinstrument och finansieringsprogram inom samtliga rubriker. Regelbunden rapportering bör säkerställas för resultatbedömning av all politik och alla finansieringsinstrument på politisk nivå. För att sörja för lämplig utgiftskvalitet krävs även flexibilitet, positiva incitament, styrning av medel till tillväxtfrämjande åtgärder, utvärdering och översyn, resultatinriktning, förenkling av genomförandet, lämpligt tekniskt stöd, tillämpning av konkurrensprincipen vid val av projekt samt en lämplig användning av finansiella instrument. Slutsatserna innehåller en rad inslag som möjliggör tillämpning av dessa principer. Vidare bör unionens samtliga institutioner göra allt för att sektorslagstiftningen för de berörda finansieringsinstrumenten ska innehålla bestämmelser som syftar till att förbättra utgiftskvaliteten.

3. För att en ingående bedömning ska kunna göras av kvaliteten på utgifterna och i enlighet med den årliga rapport med utvärdering av unionens finanser som kommissionen lämnar enligt artikel 318 i EUF-fördraget, ska kommissionen varje år förelägga rådet och Europaparlamentet en sammanfattande rapport om GSR-programmen (som bygger på medlemsstaternas årliga genomföranderapporter) samt en sammanfattning av alla tillgängliga programutvärderingar. Dessutom kommer två strategirapporter för GSR-programmen att läggas fram under programperioden.

4. Den nya fleråriga budgetramen kommer att omfatta de sju åren mellan 2014 och 2020 och utarbetas för en Europeisk union med 28 medlemsstater, varvid Kroatien förutsätts ansluta sig till unionen år 2013.

5. Utgifterna kommer att grupperas under sex rubriker avsedda att återspegla unionens politiska prioriteringar och med den flexibilitet som behövs för en effektiv fördelning av medel.

Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 kommer att ha följande struktur:

Underrubrik 1a, Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som kommer att omfatta Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Underrubrik 1b, Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Rubrik 2, Hållbar tillväxt: naturresurser, som kommer att innehålla ett särskilt utgiftstak för marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar.

Rubrik 3, Säkerhet och medborgarskap.

Rubrik 4, Europa i världen.

Rubrik 5, Administration, som kommer att innehålla ett särskilt utgiftstak för administrativa utgifter.

Rubrik 6, Kompensationer.

6. Europeiska rådet har nått en politisk överenskommelse om att den maximala totalsumman för utgifterna för EU-28 under perioden 2014–2020 är 959 988 miljoner euro i anslag för åtaganden, motsvarande 1,00 % av EU:s BNI och 908 400 miljoner euro i anslag för åtaganden, motsvarande 0,95 % av EU:s BNI. Uppdelningen av anslagen för åtaganden återges nedan. Samma sifferuppgifter återges även i tabellen i bilaga I, där också anslag för betalningar anges. Alla sifferuppgifter uttrycks i konstanta priser från 2011. Det kommer att göras automatiska årliga tekniska justeringar för inflationen. Det är på denna grundval som rådet nu kommer att anhålla om Europaparlamentets godkännande, i enlighet med artikel 312.2 i EUF-fördraget, där det fastställs att rådet ska anta förordningen om den fleråriga budgetramen efter godkännande av Europaparlamentet.

För att säkerställa att unionen kan fullgöra alla sina finansiella förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2014–2020 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget kommer särskilda regler för hanteringen av de årliga utbetalningstaken att fastställas.

De statistiska uppgifter och prognoser som används för att fastställa stödberättigande och anslag för GSR-fonderna och även för beräkningen av total BNI är de som används för kommissionens uppdatering av förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen i juli 2012 (COM(2012) 388).

7. Med tanke på de finansieringsbehov som är nödvändiga för att utveckla investeringarna i Europa och målet att maximera hävstångseffekten i åtgärder som stöds av EU:s budget kommer användningen av finansiella instrument, inbegripet projektobligationer, att breddas som en del av genomförandet av nästa fleråriga budgetram. Finansiella instrument måste vara inriktade mot att uppnå ett eller flera av unionens specifika politiska mål, fungera på ett icke-diskriminerande sätt, ha ett klart slutdatum, följa principerna om sund ekonomisk förvaltning samt komplettera sådana traditionella instrument som bidrag. Unionens ekonomiska ansvar för sådana finansiella instrument inom nästa fleråriga budgetram kommer att begränsas till bidraget från EU-budgeten och kommer inte att ge upphov till några ansvarsförbindelser för unionens budget.

Finansiella instrument kan endast genomföras om de uppfyller de strikta villkor som föreskrivs i den nya budgetförordningen. Finansiering från EU:s budget för finansiella instrument bör endast förekomma i rimlig omfattning och när detta tillför ett mervärde.

8. De utestående åtagandena är en oundviklig biprodukt av den fleråriga programplaneringen och differentierade anslag. Av olika skäl kommer dock de utestående åtagandena att vara mycket större än väntat när den fleråriga budgetramen för 2007–2013 löper ut. För att se till att utbetalningarnas storlek och inriktning inom alla rubriker går att hantera, ingår därför flera initiativ som en integrerad del i överenskommelsen om budgetramen för 2014–2020:

Åtagandenivåerna i alla rubriker ska ha lämplig storlek.

Reglerna för återtagande kommer att tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt reglerna om automatiskt återtagande.

Förfinansieringsnivåerna sänks i förhållande till perioden 2007–2013.

Ingen successiv nedtrappning av årliga åtaganden för regionala "skyddsnät" inom ramen för sammanhållningspolitiken för att bidra till att göra åtaganden och betalningar hanterbara.

9. EU har ett ansvar för att se till att medlen används bättre, genom vissa villkor, handfast kontroll och effektiv resultatmätning. EU måste också möta behovet av att förenkla sina utgiftsprogram för att minska den administrativa bördan och kostnaderna för mottagarna och alla inblandade aktörer, både på EU-nivå och på nationell nivå. All sektorslagstiftning i samband med nästa fleråriga budgetram liksom den nya budgetförordningen och det interinstitutionella avtalet om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning bör därför innehålla betydande inslag som bidrar till förenkling och förbättrar ansvarsskyldigheten och ett effektivt utnyttjande av EU:s medel. Särskilda ansträngningar kommer att göras, både inom lagstiftningen och vid genomförandet av denna, för att se till att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna till fullo beaktas och att särdragen för de små programmen i medlemsstater bestående av en enda region beaktas vid fastställandet av enklare regler.

10. För att målen inom vissa politikområden ska uppnås på ett optimalt sätt måste prioriteringar såsom miljöskyddet integreras i en rad instrument på andra politikområden. Klimatmålen kommer att utgöra minst 20 % av EU:s utgifter under 2014–2020 och måste därför avspeglas i lämpliga instrument för att garantera att de bidrar till att stärka energitryggheten och samtidigt skapa en koldioxidsnål, resurseffektiv och klimattålig ekonomi som ökar Europas konkurrenskraft och skapar fler och mer miljövänliga arbetstillfällen.

11. För att EU:s budget ska kunna spela en avgörande roll för att främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft behöver nu följande lagtexter antas så snart som möjligt i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i fördraget samtidigt som de olika institutionernas roll respekteras. Det gäller särskilt:

Förordningen om en flerårig budgetram för perioden 2014–2020.

Det interinstitutionella avtalet om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

Beslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel tillsammans med dess genomförandeåtgärder.

På grundval av åtagandenivåerna i denna överenskommelse och med beaktande av de vägledande siffror som kommissionen föreslår för målen under samtliga rubriker, uppmanas rådet och Europaparlamentet att i god tid nå en överenskommelse om adekvat finansiering av vart och ett av de föreslagna instrument, program och medel som finansieras genom den fleråriga budgetramen, inbegripet möjligheten till en översyn.

Europeiska rådet erinrar om de intensiva kontakterna de senaste månaderna med Europaparlamentet, både i anslutning till allmänna rådets möten och mellan ordförandena för institutionerna i enlighet med artikel 324 i EUF-fördraget, och uppmanar ordförandeskapet att snabbt föra diskussionerna med Europaparlamentet vidare.

Kommissionen uppmanas att ge allt bistånd och stöd som den bedömer vara av värde för att främja beslutsprocessen.

12. Europeiska rådet uppmanar medlagstiftarna att snarast anta finansieringsprogrammen för genomförande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 för att säkerställa att de startar i tid från och med den 1 januari 2014. Det erinrar om institutionernas och medlemsstaternas gemensamma mål och ansvar att förenkla finansieringsbestämmelser och finansieringsförfaranden. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som gjorts i de pågående förhandlingarna och uppmanar medlagstiftarna att enas om program som är enklare, som tydligt minskar den administrativa bördan för myndigheter och stödmottagare. Det skulle göra prgorammen mer tillgängliga, flexibla och kraftfullt inriktade på att ge resultat när det gäller tillväxt och sysselsättning, i linje med Europa 2020-strategin.

DEL I: UTGIFTER

UNDERRUBRIK 1a – KONKURRENSKRAFT FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING

13. Smart tillväxt för alla tillhör ett område där EU:s åtgärder har ett betydande mervärde. Programmen under denna rubrik har stor potential när det gäller att bidra till förverkligandet av Europa 2020-strategin, särskilt när det gäller främjande av forskning, innovation och teknisk utveckling, specifika åtgärder för att främja företags, bland annat små och medelstora företags, konkurrenskraft, investeringar i utbildning och människors kompetens via programmet Erasmus för alla samt utveckling av den sociala agendan. Vid tilldelningen av anslag inom denna rubrik bör en betydande och progressiv förstärkning av EU:s insatser till förmån för forskning, utbildning och innovation särskilt prioriteras, inbegripet genom en förenkling av förfarandena.

14. Finansieringen av programmen Horisont 2020 och Erasmus för alla kommer att utgöra en verklig ökning jämfört med 2013 års nivå, mot bakgrund av att de bidrar särskilt till Europa 2020-strategins mål.

15. Åtagandenivån för denna underrubrik kommer inte att överstiga 125 614 miljoner euro:

UNDERRUBRIK 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

15 605

16 321

16 726

17 693

18 490

19 700

21 079

16. Det finns ett avgörande behov av att stärka och utvidga kvaliteten på unionens vetenskapliga bas. Forsknings- och utvecklingsinsatserna kommer därför att baseras på spetsforskning samtidigt som man tillförsäkrar deltagare i alla medlemsstater ett brett tillträde, vilket tillsammans med en grundlig förenkling av programmet kommer att säkerställa en effektiv och verkningsfull europeisk forskningspolitik i framtiden, samtidigt som de små och medelstora företagen får ökade möjligheter att delta i programmen. All politik kommer att förväntas bidra till att öka konkurrenskraften, och särskild uppmärksamhet kommer att ägnas samordningen av sådan verksamhet som finansieras via Horisont 2020 med verksamhet som finansieras via andra unionsprogram, inbegripet via sammanhållningspolitiken. Det kommer i sammanhanget att krävas betydande synergier mellan Horisont 2020 och strukturfonderna för att skapa en "kompetensstege" (stairway to excellence) och därigenom öka den regionala forsknings- och innovationskapaciteten liksom lägre presterande och mindre utvecklade regioners förmåga att utveckla kompetenskluster.

FONDEN FÖR ETT SAMMANLÄNKAT EUROPA

17. Sammanlänkade transport- och energinät samt digitala nät är viktiga faktorer för fullbordandet av Europas inre marknad. Dessutom kan investeringar i viktig infrastruktur med mervärde för EU öka Europas konkurrenskraft på medellång och lång sikt i ett svårt ekonomiskt läge, som präglas av långsam tillväxt och åtstramade offentliga budgetar. Slutligen är sådana investeringar i infrastruktur också avgörande för att EU ska kunna uppfylla sina mål för hållbar tillväxt enligt Europa 2020-strategin och EU:s 20-20-20-mål i fråga om energi- och klimatpolitik. Samtidigt ska åtgärder på detta område ta hänsyn till marknadsaktörernas viktigaste skyldigheter när det gäller planering och investering i energiinfrastruktur och digital infrastruktur.

Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 kommer att vara 29 299 miljoner euro, vilket innefattar 10 000 miljoner euro som kommer att överföras från Sammanhållningsfonden i enlighet med led a nedan. Detta totalbelopp kommer att fördelas på sektorerna enligt följande:

a) Transport: 23 174 miljoner euro, varav 10 000 miljoner euro kommer att överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med FSE-förordningen i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.

b) Energi: 5 126 miljoner euro.

c) Telekommunikation: 1 000 miljoner euro.

Överföringen från Sammanhållningsfonden för transportinfrastruktur inom Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att bidra till finansieringen av de i förväg identifierade projekt som anges i bilagan till FSE-förordningen; fram till och med den 31 december 2016 bör stödberättigade projekt väljas ut med beaktande av de nationella anslag som överförts från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa. Därefter kan alla eventuella oanvända medel att omfördelas till nya projekt genom nya konkurrensutsatta ansökningsomgångar.

18. De tre stora infrastrukturprojekten Galileo, Iter och GMES kommer att finansieras inom underrubrik 1a med ett belopp på 12 793 miljoner euro. För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och budgetdisciplin kommer den maximala åtagandenivån för vart och ett av dessa projekt att fastställas i förordningen om den fleråriga budgetramen enligt följande:

a) Galileo: 6 300 miljoner euro.

b) Iter: 2 707 miljoner euro.

c) GMES: 3 786 miljoner euro.

19. För att främja kärnsäkerhet i Europa kommer stöd att beviljas för avvecklingen av följande kärnkraftverk2:

400 miljoner euro till Ignalina i Litauen för 2014–2020.

200 miljoner euro till Bohunice i Slovakien för 2014–2020.

260 miljoner euro till Kozloduj i Bulgarien för 2014–2020.

UNDERRUBRIK 1b – EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

20. Ett viktigt mål för Europeiska unionen är att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna. Sammanhållningspolitiken är i detta avseende det främsta redskapet för att minska skillnaderna mellan Europas regioner och måste därför inriktas på de mindre utvecklade regionerna och medlemsstaterna. Sammanhållningspolitiken är ett viktigt verktyg för investeringar, tillväxt och skapande av arbetstillfällen på EU-nivå och för strukturreformer på nationell nivå. Den står för en betydande del av de offentliga investeringarna i EU, bidrar till en fördjupad inre marknad och har således stor betydelse för att stimulera ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Vidare ska sammanhållningspolitiken bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla i hela Europeiska unionen. Genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden kommer man att försöka uppnå följande mål: Investering för tillväxt och sysselsättning i medlemsstater och regioner, vilket ska stödjas av alla fonderna, och Europeiskt territoriellt samarbete, vilket ska stödjas av Eruf. Sammanhållningsfonden kommer att stödja projekt på området för miljö, transport och transeuropeiska nätverk. Det stöd som behövs för utveckling av humankapitalet kommer att säkerställas genom en tillräcklig andel av ESF inom sammanhållningspolitiken.

21. När det gäller rubrikens struktur och med tanke på sammanhållningspolitikens särdrag kommer sammanhållningsutgifter att ingå i en underrubrik, Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, under rubrik 1.

Övergripande anslagsnivå

22. Åtagandenivåerna för underrubrik 1b, Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, kommer inte att överstiga 325 149 miljoner euro:

UNDERRUBRIK 1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

44 678

45 404

46 045

46 545

47 038

47 514

47 925

23. Medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning kommer att uppgå till sammanlagt 313 197 miljoner euro och kommer att fördelas på följande sätt:

a) sammanlagt 164 279 miljoner euro till mindre utvecklade regioner,

sammanlagt 31 677 miljoner euro till övergångsregioner,

sammanlagt 49 492 miljoner euro till mer utvecklade regioner,

sammanlagt 66 362 miljoner euro till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden,

b) sammanlagt 1 387 miljoner euro som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i fördraget och för de nordliga glest befolkade regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sverige.

24. Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete kommer att uppgå till sammanlagt
8 948 miljoner euro och kommer att fördelas på följande sätt:

a) sammanlagt 6 627 miljoner euro för gränsöverskridande samarbete,

b) sammanlagt 1 822 miljoner euro för transnationellt samarbete,

c) sammanlagt 500 miljoner euro för mellanregionalt samarbete.

25. Av de samlade medlen kommer 0,35 % att anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ. Det tekniska stödet ska särskilt användas för att stödja en förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten för effektiv förvaltning av medlen och för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att identifiera och genomföra värdefulla projekt inom de operativa programmen för att hantera de nuvarande ekonomiska utmaningarna.

26. Av strukturfondsmedlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning kommer
330 miljoner euro att anslås till innovativa åtgärder på kommissionens initiativ på området hållbar stadsutveckling.

Definitioner och stödberättigande

27. Medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning kommer att anslås till tre regiontyper, vilka definieras på grundval av hur deras BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på uppgifter för unionen för perioden 2007–2009, förhåller sig till genomsnittlig BNP i EU-27 under samma referensperiod, på följande sätt:

a) Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

b) Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

c) Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 90 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

28. Sammanhållningsfonden kommer att stödja de medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2008–2010, är mindre än 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 under samma referensperiod.

29. För gränsöverskridande samarbete kommer de regioner som får stöd att vara Nuts 3-regioner i unionen, längs alla inre och yttre landgränser, samt alla unionens Nuts 3-regioner längs sjögränser som är separerade med högst 150 km, utan att det påverkar de eventuella justeringar som behövs för att trygga samarbetsåtgärdens enhetlighet och kontinuitet i programområden för programperioden 2007–2013.

30. För transnationellt samarbete kommer kommissionen att anta förteckningen över transnationella områden som ska få stöd med uppdelning efter samarbetsprogram och med täckning av Nuts 2-regioner, samtidigt som kommissionen ser till att samarbetet på grundval av tidigare program kan fortsätta i större sammanhängande områden.

31. För mellanregionalt samarbete kommer stödet från Eruf att täcka unionens hela territorium.

32. På begäran av en medlemsstat ska de Nuts 2-regioner som har slagits samman genom kommissionens förordning (EU) nr 31/2011 av den 17 januari 2011, och där tillämpningen av den ändrade Nuts-nomenklaturen leder till förändringar i stödberättigandekategori för en eller flera av de berörda regionerna, ingå i den kategori som fastställts av den ändrade Nuts-regionen.

Fördelningsmetod

Fördelningsmetod för mindre utvecklade regioner

33. Den särskilda nivån på anslagen till varje enskild medlemsstat kommer att bygga på en objektiv metod och beräknas på följande sätt:

Anslaget till varje medlemsstat utgörs av summan av anslagen till dess enskilda stödberättigade regioner, som beräknas enligt följande steg:

i) Fastställande av ett absolut belopp (i euro) som erhålls genom att den berörda regionens befolkningstal multipliceras med skillnaden mellan regionens BNP per capita i köpkraftspariteter (köpkraftsstandard) och genomsnittlig BNP per capita (köpkraftsstandard) för EU-27.

ii) Tillämpning av en procentsats på det ovannämnda absoluta beloppet för att fastställa regionens finansieringsram. Denna procentsats ska avpassas för att återspegla det relativa välståndet, mätt i köpkraftspariteter (köpkraftsstandard), för den medlemsstat i vilken den stödberättigade regionen ligger jämfört med genomsnittet för EU-27, dvs.

för regioner i medlemsstater vars BNI per capita ligger under 82 % av genomsnittet i EU: 3,15 %,

för regioner i medlemsstater vars BNI per capita ligger mellan 82 % och 99 % av genomsnittet i EU: 2,70 %,

för regioner i medlemsstater vars BNI per capita ligger över 99 % av genomsnittet i EU: 1,65 %.

iii) Till det belopp som erhålls i steg ii läggs i förekommande fall ett belopp som erhålls genom tilldelning av ett extra belopp på 1 300 euro per arbetslös person per år, beräknat på det antal arbetslösa i regionen som överstiger det antal personer som skulle vara arbetslösa om den genomsnittliga arbetslöshetssiffran för alla EU:s mindre utvecklade regioner var tillämplig.

iv) Det blir inget extra belopp för städer.

34. När denna metod tillämpas är resultatet underställt en övre gräns.

Fördelningsmetod för övergångsregioner

35. Den särskilda nivån på anslagen till varje enskild medlemsstat kommer att bygga på en objektiv metod och beräknas på följande sätt:

Anslaget till varje medlemsstat utgörs av summan av anslagen till dess enskilda stödberättigade regioner, som beräknas enligt följande steg:

i) Fastställande av de lägsta och högsta teoretiska stödintensiteterna för varje stödberättigad övergångsregion. Den lägsta stödnivån beräknas på grundval av den genomsnittliga stödintensiteten per capita i varje medlemsstat före det regionala skyddsnät på 60 % som tilldelas de mer utvecklade regionerna i medlemsstaten. Den högsta stödnivån avser en teoretisk region med en BNP per capita på 75 % av genomsnittet för EU-27 och beräknas med hjälp av den metod som fastställs i punkt 33 i och ii ovan. Av det belopp som erhålls genom denna metod ska 40 % tas i beaktande.

ii) Beräkning av inledande regionalstöd med beaktande av regional BNP per capita genom en linjär interpolation av regionens relativa välstånd jämfört med EU-27.

iii) Till det belopp som erhålls i steg ii läggs i förekommande fall ett belopp som erhålls genom tilldelning av ett extra belopp på 1 100 euro per arbetslös person per år, beräknat på det antal arbetslösa i regionen som överstiger det antal personer som skulle vara arbetslösa om den genomsnittliga arbetslöshetssiffran för alla EU:s mindre utvecklade regioner var tillämplig.

iv) Det blir inget extra belopp för städer.

36. När denna metod tillämpas är resultatet underställt en övre gräns.

Fördelningsmetod för mer utvecklade regioner

37. Den sammanlagda inledande teoretiska finansieringsramen erhålls genom att den genomsnittliga stödintensiteten på 19,8 euro per person och år multipliceras med antalet stödberättigade invånare.

38. Andelen för varje berörd medlemsstat är lika med summan av andelarna för dess stödberättigade regioner vilka fastställs enligt följande kriterier som viktas på angivet sätt:

Total regional befolkning (viktning 25 %).

Antal arbetslösa personer i Nuts 2-regioner med en arbetslöshetsnivå över genomsnittet för alla mer utvecklade regioner (viktning 20 %).

Sysselsättning som ska tillföras för att Europa 2020-strategins mål för regional sysselsättningsnivå (åldrarna 20–64 år) på 75 % ska uppnås (viktning 20 %).

Antal personer i åldern 30–34 år med tertiär utbildning som ska tillföras för att Europa 2020-strategins mål på 40 % ska uppnås (viktning 12,5 %).

Antal elever som lämnar utbildningen i förtid (i åldern 18–24 år) som ska subtraheras för att Europa 2020-strategins mål på 10 % ska uppnås (viktning 12,5 %).

Skillnad mellan observerad BNP i regionen (i köpkraftsstandard) och teoretisk regional BNP om regionen skulle ha samma BNP per capita som den mest välmående Nuts 2-regionen (viktning 7,5 %).

Befolkning i Nuts 3-regioner med en befolkningstäthet under 12,5 invånare/km² (viktning 2,5 %).

Det blir inget extra belopp för städer.

Fördelningsmetod för sammanhållningsfonden

39. Den sammanlagda teoretiska finansieringsramen erhålls genom att den genomsnittliga stödintensiteten på 48 euro per capita multipliceras med antalet stödberättigade invånare. Varje stödberättigad medlemsstats förhandstilldelning av denna teoretiska finansieringsram motsvarar en procentsats som bygger på dess befolkning, ytareal och nationella välstånd och som erhålls genom tillämpning av följande steg:

i) Beräkning av det aritmetiska medelvärdet av den andel som medlemsstatens befolkning och ytareal utgör av den totala befolkningen och ytarealen för alla stödberättigade medlemsstater. Om en medlemsstats andel av den totala befolkningen emellertid överstiger dess andel av den totala ytarealen med en faktor på 5 eller därutöver, vilket avspeglar en mycket hög befolkningstäthet, kommer endast andelen av den totala befolkningen att användas i detta steg.

ii) Anpassning av de därigenom erhållna procentsiffrorna genom en koefficient som utgör en tredjedel av procenttalet för hur mycket medlemsstatens BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2008–2010 över- eller understiger genomsnittlig BNI per capita för samtliga stödberättigade medlemsstater (genomsnittet satt till 100 %).

40. För att avspegla de viktiga behoven i fråga om transporter och miljöinfrastruktur för de medlemsstater som anslöt sig till unionen den 1 maj 2004 eller senare kommer deras andel för Sammanhållningsfonden att fastställas till en tredjedel av den sammanlagda finansiella tilldelningen i genomsnitt för hela perioden sedan en övre gräns införts (strukturfonder plus Sammanhållningsfonden).

41. De medlemsstater som är fullt berättigade till medel från Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 men vars nominella BNI per capita överstiger 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 kommer under en övergångsperiod att få stöd från Sammanhållningsfonden på särskilda grunder. Detta övergångsstöd kommer att vara 48 euro per capita 2014 och kommer stegvis att fasas ut till 2020.

42. När denna metod tillämpas är resultatet underställt en övre gräns.

Fördelningsmetod för Europeiskt territoriellt samarbete

43. Fördelningen av medel per medlemsstat, inbegripet gränsöverskridande och transnationellt samarbete, fastställs som den viktade summan av andelen av befolkningen i gränsregioner och andelen av den sammanlagda befolkningen i varje medlemsstat. Viktningen fastställs med hjälp av de respektive andelarna av de gränsöverskridande och transnationella komponenterna. Andelarna av de gränsöverskridande och transnationella samarbetskomponenterna är 77,9 % och 22,1 %.

Fördelningsmetod för de glest befolkade yttersta randområdena och öarna

44. De yttersta randområdena och nordliga glest befolkade Nuts 2-regioner kommer att kunna få ett extra särskilt anslag med stödintensiteten 30 euro per invånare och år. Det kommer att fördelas per region och medlemsstat på ett sätt som står i proportion till den totala befolkningen i dessa regioner. Öregionernas särskilda situation måste också beaktas.

Övre gräns för stöd

45. För att kunna uppnå en adekvat koncentration av sammanhållningsstöd till de minst utvecklade regionerna och medlemsstaterna och för att minska skillnaderna i genomsnittlig stödintensitet per capita, ska den högsta nivån för överföring till varje enskild medlemsstat fastställas till 2,35 % av BNP. Den övre gränsen ska tillämpas på årsbasis och kommer i tillämpliga fall att proportionellt minska alla överföringar (med undantag för de mer utvecklade regionerna och Europeiskt territoriellt samarbete) till den berörda medlemsstaten i syfte att uppnå den maximala överföringsnivån. För medlemsstater som anslöt sig till unionen före 2013 och vars genomsnittliga reala BNP-tillväxt 2008–2010 var lägre än -1 %, ska den högsta nivån för överföring höjas med 10 %, vilket ger en övre gräns på 2,59 %.

46. Med hänsyn till de nuvarande ekonomiska omständigheterna får inte reglerna om övre gränser leda till att de nationella anslagen överstiger 110 % av sin nivå i reala termer för perioden 2007–2013.

Skyddsnät

47. För alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var mindre än 75 % av genomsnittet i EU-25 men vars BNP per capita är över 75 % av genomsnittet i EU-27 kommer miniminivån för stödet under perioden 2014–2020 inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning varje år att motsvara 60 % av deras tidigare preliminära genomsnittliga årliga anslag enligt konvergenstilldelningen, som beräknats av kommissionen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

48. Det minsta totala anslaget (Sammanhållningsfonden och strukturfonderna) för en medlemsstat ska motsvara 55 % av dess enskilda totala anslag för 2007–2013. De justeringar som behövs för att uppfylla detta krav tillämpas proportionellt på anslag från Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, med undantag för anslag från målet Europeiskt territoriellt samarbete.

49. Ingen övergångsregion ska få mindre än vad den skulle ha fått om den varit en mer utvecklad region. För att fastställa nivån på detta minsta anslag ska anslagsfördelningsmetoden för mer utvecklade regioner tillämpas på alla regioner som har en BNP per capita på minst 75 % av genomsnittet i EU-27.

Andra bestämmelser om särskilda anlsag

50. Ett antal medlemsstater har drabbats särskilt hårt av den ekonomiska krisen i euroområdet, som direkt har påverkat deras välstånd. För att hantera denna situation och stimulera tillväxten och sysselsättningen i dessa medlemsstater ska strukturfonderna tillhandahålla följande tilläggsanslag: 1,375 miljarder euro till de mer utvecklade regionerna i Grekland,
1,0 miljard euro till Portugal, fördelat som 450 miljoner euro till de mer utvecklade regionerna, varav 150 miljoner euro till Madeira, 75 miljoner euro till övergångsregioner och 475 miljoner euro till de mindre utvecklade regionerna, 100 miljoner euro till regionen
Border, Midland and Western i Irland, 1,824 miljarder euro till Spanien, varav 500 miljoner euro till Extremadura samt 1,5 miljarder euro till de mindre utvecklade regionerna i Italien, varav 500 miljoner euro till icke-urbana områden.

51. För att erkänna de utmaningar som följer av läget för öar som är medlemsstater och vissa avlägsna delar av Europeiska unionen, ska Malta och Cypern, efter tillämpning av punkt 48, få ett ytterligare anslag på 200 miljoner euro respektive 150 miljoner euro genom målet Investering för tillväxt och sysselsättning vilket ska fördelas enligt följande: en tredjedel till Sammanhållningsfonden och två tredjedelar till strukturfonderna. Ceuta och Melilla ska beviljas ytterligare ett anslag på 50 miljoner euro genom strukturfonderna. Det yttersta randområdet Mayotte ska beviljas ett anslag på totalt 200 miljoner euro genom strukturfonderna.

52. För att underlätta vissa regioners anpassning till antingen förändringar i deras status eller den långvariga effekten av utvecklingen på senare tid i deras ekonomi ska följande anslag göras: Belgien (133 miljoner euro, varav 66,5 miljoner euro till Limburg och 66,5 miljoner euro till Vallonien), Tyskland (710 miljoner euro, varav 510 miljoner euro till de f.d. konvergensregionerna och 200 miljoner euro till Leipzig). Trots vad som sägs i punkt 45, ska de mindre utvecklade regionerna i Ungern beviljas ett ytterligare anslag på 1,560 miljarder euro, de mindre utvecklade områdena i Tjeckien ett ytterligare anslag på 900 miljoner euro (varav 300 miljoner euro kommer att överföras från anslaget till landsbygdsutveckling för Tjeckien) och det mindre utvecklade området i Slovenien ett ytterligare anslag på 75 miljoner euro, genom strukturfonderna.

53. Totalt 150 miljoner euro kommer att anslås till Peace-programmet.

Översynsklausul

54. För att ta hänsyn till den särskilt svåra situationen i Grekland och andra länder som drabbats av krisen kommer kommissionen under 2016 att se över alla medlemsstaters totala anslag för målet Investering för tillväxt och sysselsättning inom sammanhållningspolitiken för 2017–2020, enligt den fördelningsmetod som föreskrivs i punkt 33 till 49 på grundval av den senaste statistik som då finns tillgänglig och jämförelsen mellan samlad nationell BNP för åren 2014–2015 och samlad nationell BNP som beräknats 2012. Den kommer att justera dessa totala anslag när det föreligger en sammanlagd divergens på mer än +/-5 %. Den totala nettoeffekten av anpassningarna får inte överstiga 4 miljarder euro. Den nödvändiga justeringen kommer att spridas proportionellt över åren 2017–2020 och motsvarande tak i budgetramen ska ändras i enlighet med detta.

Medfinansieringssatser

55. Medfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning kommer att utgöra högst

a) 85 % för Sammanhållningsfonden,

b) 85 % för de mindre utvecklade regionerna i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita för perioden 2007–2009 låg under 85 % av genomsnittet för EU-27 under samma period samt för de yttersta randområdena,

c) 80 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i led b och som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfondens övergångsordning den 1 januari 2014,

d) 80 % för de mindre utvecklade regioner i medlemsstaterna som inte avses i leden b och c och för alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet i EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita ligger över 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27 samt för regioner som definieras i artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1083/2006 och som erhåller övergångsstöd för perioden 2007–2013,

e) 60 % för övergångsregioner som inte avses i led d,

f) 50 % för mer utvecklade regioner som inte avses i led d.

Medfinansieringssatsen för varje prioriterat område för operativa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete kommer att vara högst 85 %. För de program där åtminstone en mindre utvecklad region deltar kan medfinansieringssatsen inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete höjas till högst 85 %.

Medfinansieringssatsen för tilläggsanslag för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i fördraget och för Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sverige kommer att vara högst 50 %.

56. Ökade utbetalningar för medlemsstater med tillfälliga budgetmässiga svårigheter.

En högre medfinansieringssats (med 10 procentenheter) kan tillämpas när en medlemsstat får ekonomiskt stöd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget, vilket gör att mindre medel krävs från de nationella budgetarna vid budgetkonsolidering, samtidigt som EU-anslagen totalt sett ligger kvar på samma nivå. Denna regel ska fortsätta att tillämpas på dessa medlemsstater till och med 2016 då den ska omprövas inom ramen för den översyn som föreskrivs i punkt 54.

Regionalstöd

57. Reglerna för statligt regionalstöd får inte medföra snedvridning av konkurrensen. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att snabbt anta de reviderade riktlinjer för regionalstöd som den har lagt fram. Kommissionen ska i det sammanhanget säkerställa att medlemsstaterna kan beakta den särskilda situationen för regioner som gränsar till konvergensregioner.

STÖD TILL DE SÄMST STÄLLDA

58. Stödet till de sämst ställda kommer att uppgå till 2 500 miljoner euro under perioden
2014–2020 och kommer att tas från ESF-anslaget.

UNGDOMSSYSSELSÄTTNINGSINITIATIV

59. Europeiska rådet har flera gånger betonat att främjandet av ungdomssysselsättningen bör ges högsta prioritet. Denna fråga, som kraftfullt framhävs i tillväxt- och sysselsättningspakten, behandlades vid ett särskilt möte i januari 2012. Europeiska rådet förväntar sig att rådet snart antar rekommendationen om en ungdomsgaranti. Det uppmanar kommissionen att under de närmaste veckorna färdigställa kvalitetskriterierna för praktikprogram, inrätta den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och lägga fram förslag till den nya Euresförordningen. EU-budgeten bör tas i anspråk för att stödja dessa insatser. Europeiska rådet inser att unga befinner sig i en särskilt svår situation i vissa regioner och har därför beslutat att skapa ett ungdomssysselsättningsinitiativ som tillägg och förstärkning till det synnerligen betydande stöd som redan ges genom EU:s strukturfonder. Initiativet kommer att stå öppet för alla regioner (i Nuts 2) med en ungdomsarbetslöshet över 25 %. Det ska fungera som stöd för åtgärder som fastställs i det ungdomssysselsättningspaket som kommissionen lade fram i december 2012 och särskilt som stöd för ungdomsgarantin, efter antagandet. Stödet till initiativet ska uppgå till 6 000 miljoner euro för perioden 2014–2020.

60. Ett belopp på 3 000 miljoner euro ska komma från riktade investeringar ur Europeiska socialfonden i stödberättigade Nuts 2-regioner, proportionellt mot antalet arbetslösa ungdomar i dessa regioner, och 3 000 miljoner euro från en för ungdomssysselsättningen särskilt avsedd budgetpost i underrubrik 1b. Stödberättigandet och antalet arbetslösa ungdomar ska fastställas på grundval av unionens sifferuppgifter för 2012. För varje ESF-intervention i den stödberättigade regionen ska ett lika stort belopp skjutas till från den därför särskilt avsedda budgetposten. Detta motsvarande belopp ska inte omfattas av reglerna om övre gränser för stöd i punkterna 45 och 46.

RUBRIK 2 – HÅLLBAR TILLVÄXT: NATURRESURSER

61. Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är att höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften, för att på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket, att stabilisera marknaderna, att säkerställa försörjningen och att garantera rimliga priser på de produkter som levereras till konsumenterna. Hänsyn bör tas till jordbrukets sociala struktur och till strukturella och naturliga olikheter mellan olika jordbruksregioner.

62. Mot denna bakgrund måste reformerna säkerställa 1) hållbar livsmedelsproduktion, 2) hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder och 3) balanserad territoriell utveckling. Dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitiken integreras fullt ut i Europa 2020-strategins mål, särskilt målet hållbar tillväxt, samtidigt som målen för denna politik enligt fördraget respekteras till fullo.

63. Åtagandebemyndiganden för denna rubrik, som omfattar jordbruk, landsbygdsutveckling, fiske och ett finansieringsinstrument för miljön och klimatåtgärder, kommer inte att överstiga 373 179 miljoner euro, varav 277 851 miljoner euro kommer att anslås till marknadsrelaterade utgifter och direktstöd:

HÅLLBAR TILLVÄXT: NATURRESURSER

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

55 883

55 060

54 261

53 448

52 466

51 503

50 558

varav: marknadsutgifter och direktstöd

41 585

40 989

40 421

39 837

39 079

38 335

37 605

Den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020 kommer även fortsättningsvis att grundas på en tvåpelarstruktur:

Den första pelaren kommer att erbjuda direktstöd till jordbrukare samt finansiera marknadsåtgärder. Direktstöd och marknadsåtgärder kommer att finansieras helt och hållet genom EU:s budget för att säkerställa tillämpningen av en gemensam politik inom hela den inre marknaden genom det integrerade administrations- och kontrollsystemet.

Den andra pelaren kommer att leverera särskilda miljömässiga kollektiva nyttigheter, förbättra jordbruks- och skogsbrukssektorns konkurrenskraft, främja mångfald i den ekonomiska verksamheten samt livskvalitet i landsbygdsområden, däribland regioner med särskilda problem. Åtgärder inom den andra pelaren kommer att samfinansieras av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i punkt 73, vilket bidrar till att garantera att de underliggande målen uppnås och förstärker hävstångseffekten i landsbygdsutvecklingspolitiken.

Den första pelaren

Nivå och modell för omfördelning av direktstödet – detaljuppgifter om konvergens bland medlemsstaterna

64. För att anpassa den totala utgiftsnivån inom rubrik 2 kommer EU-genomsnittet för direktstöd i löpande priser per hektar, med beaktande av principerna om infasning av direktstöd i enlighet med anslutningsfördragen, att sänkas under perioden. Direktstödet kommer att fördelas mer rättvist mellan medlemsstaterna, samtidigt som hänsyn tas till de olikheter som fortfarande finns beträffande lönenivåer, köpkraft, jordbrukets produktion och kostnader för insatsvaror, genom att man gradvis minskar kopplingen till historiska referenser och beaktar det övergripande sammanhanget i den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens budget. Särskilda omständigheter, t.ex. jordbruksområden med ett högt mervärde och de fall då effekterna av konvergensen slår oproportionerligt, bör beaktas vid den sammanlagda tilldelningen av stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Alla medlemsstater med direktstöd per hektar som understiger 90 % av EU-genomsnittet ska överbrygga en tredjedel av klyftan mellan den nuvarande nivån på direktstödet och 90 % av EU-genomsnittet under kommande period. Alla medlemsstater bör emellertid senast år 2020 åtminstone ha uppnått nivån 196 euro per hektar i löpande priser. Denna konvergens kommer att finansieras av alla medlemsstater med direktstöd som överstiger EU-genomsnittet, i proportion till deras avstånd till EU-genomsnittet. Denna process kommer att genomföras gradvis under sex år från och med budgetåret 2015 till och med budgetåret 2020.

Övre gräns för stödet till stora jordbruksföretag

65. En övre gräns för direktstödet till stora förmånstagare kommer att införas av medlemsstaterna på frivillig grund.

Metod för finansiell disciplin

66. I syfte att säkerställa att beloppen för finansieringen av GJP överensstämmer med de årliga tak som fastställs i den fleråriga budgetramen bör man behålla den mekanism för finansiell disciplin som fastställs i artikel 11 i förordning EG (nr) 73/2009, enligt vilken nivån på direktstödet ska anpassas när prognoserna tyder på att det särskilda utgiftstaket under rubrik 2 kommer att överskridas under ett visst budgetår, dock utan säkerhetsmarginalen på 300 miljoner euro.

Miljöanpassning av direktstödet

67. GJP:s övergripande miljöprestanda kommer att förbättras genom miljöanpassning av direktstödet genom vissa jordbruksmetoder som ska definieras i Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, vilka är bra för klimatet och miljön, samtidigt som onödiga administrativa bördor undviks, och som alla jordbrukare blir tvungna att följa. Till finansieringen av dessa metoder ska medlemsstaterna använda 30 % av det årliga nationella taket med en tydligt fastställd flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att välja likvärdiga åtgärder för miljöanpassning. Kravet på att varje jordbruksföretag ska ha ett område med ekologiskt fokus kommer att genomföras på så sätt att marken i fråga inte behöver tas ur produktion och omotiverade inkomstförluster för jordbrukarna kan undvikas.

Flexibilitet mellan pelarna

68. Medlemsstaterna får besluta att upp till 15 % av deras årliga nationella tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till förordningen om direktstöd ska göras tillgängligt i form av tilläggsstöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU. Följaktligen ska motsvarande belopp inte längre finnas tillgängligt i form av direktstöd.

69. Medlemsstater får besluta att tillgängliggöra upp till 15 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU under perioden 2015–2020 i form av direktstöd enligt förordningen om direktstöd. Medlemsstater med direktstöd per hektar på mindre än 90 % av genomsnittet i EU kan besluta att ytterligare 10 % av det belopp som anslagits till stöd för åtgärder inom ramen för landsbygdsutveckling ska göras tillgängligt som direktstöd. Följaktligen ska motsvarande belopp inte längre finnas tillgängligt för stödåtgärder inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.

Den andra pelaren

Principer för fördelningen av stöd till landsbygdsutveckling

70. Stöd till landsbygdsutveckling ska fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av objektiva kriterier och tidigare resultat, samtidigt som hänsyn tas till målen för landsbygdsutvecklingen och med beaktande av det övergripande sammanhanget i den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens budget.

71. Det totala beloppet för stöd till landsbygdsutveckling ska vara 84 936 miljoner euro. Den årliga fördelningen ska fastställas av Europaparlamentet och rådet. Beloppen för de enskilda medlemsstaterna ska anpassas för att beakta bestämmelserna i punkterna 68 och 69 ovan.

72. Fördelningen mellan medlemsstaterna av det totala beloppet för landsbygdsutveckling kommer att grundas på objektiva kriterier och tidigare resultat.

För ett begränsat antal medlemsstater som står inför särskilda strukturella utmaningar i sina jordbrukssektorer eller som har gjort stora investeringar i en verkningsfull genomföranderam för utgifter inom den andra pelaren kommer följande ytterligare anslagsfördelning att göras: Österrike (700 miljoner euro), Frankrike (1 000 miljoner euro), Irland (100 miljoner euro), Italien (1 500 miljoner euro), Luxemburg (20 miljoner euro), Malta (32 miljoner euro), Litauen (100 miljoner euro), Lettland (67 miljoner euro), Estland (50 miljoner euro), Sverige (150 miljoner euro), Portugal (500 miljoner euro), Cypern (7 miljoner euro), Spanien (500 miljoner euro), Belgien (80 miljoner euro), Slovenien (150 miljoner euro) och Finland (600 miljoner euro). För medlemsstater som erhåller ekonomiskt stöd enligt artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget kommer detta ytterligare anslag att bli föremål för en medfinansieringssats på 100 %. Denna regel ska fortsätta att gälla för dessa medlemsstater till och med 2016, då den ska omprövas.

Medfinansieringssatserna för stöd till landsbygdsutveckling

73. Landsbygdsutvecklingsprogrammen ska fastställa en enda EJFLU-bidragssats för samtliga åtgärder. I förekommande fall ska en separat EJFLU-bidragssats fastställas för mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2019/93. Den högsta EJFLU-bidragssatsen ska vara

75 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade områdena, i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2019/93,

75 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för alla regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-27,

63 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för andra övergångsregioner än de som avses i föregående strecksats,

53 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i andra regioner,

75 % för åtgärder som bidrar till miljömålen och målen rörande begränsning av och anpassning till klimatförändringen,

100 % för belopp som överförs från den första pelaren till den andra pelaren enligt punkt 68 som ytterligare stöd inom ramen för landsbygdsutvecklingen.

Den lägsta EJFLU-bidragssatsen ska vara 20 %. Andra högsta EJFLU-bidragsnivåer för specifika åtgärder ska fastställas i förordningen om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

En högre medfinansieringssats (med 10 procentenheter) kan tillämpas när en medlemsstat får ekonomiskt stöd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget, vilket således lindrar den insats som krävs av de nationella budgetarna vid en tidpunkt då budgetkonsolidering genomförs, medan EU-finansieringen samtidigt ligger kvar på samma totalnivå. Denna regel ska fortsätta att gälla för dessa medlemsstater till och med 2016, då den ska omprövas i samband med den översyn som föreskrivs i punkt 54.

* *

*

74. Finansiering enligt rubrik 2 ska också stödja den gemensamma fiskeripolitiken och integrerad havspolitik, särskilt genom Europeiska havs- och fiskerifonden och ett anslag för den allmänna fiskeripolitikens internationella dimension samt verksamhet inom klimat- och miljöområdet genom programmet för miljö och klimatpolitik (Life).

En ny reserv för kriser inom jordbrukssektorn

75. En ny reserv för kriser inom jordbrukssektorn, vilken ska ge stöd vid större kriser som påverkar jordbruksproduktion eller -distribution, kommer att ingå i rubrik 2 med ett belopp på 2 800 miljoner euro. Reserven kommer att fastställas genom en minskning av direktstödet i början av varje år med hjälp av mekanismen för finansiell disciplin. Det belopp som reserven uppgår till kommer att föras in direkt i den årliga budgeten och kommer att återbetalas i form av direktstöd om det inte görs tillgängligt för krisåtgärder.

BESTÄMMELSER FÖR ERUF, ESF, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN, EJFLU OCH EHFF

Den gemensamma strategiska ramen

76. Struktur- och sammanhållningsfonderna kommer att slås samman med Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) inom den gemensamma strategiska ramen (GSR) i syfte att maximera deras effektivitet och optimera synergier. Detta kommer att inbegripa fastställandet av en förteckning över tematiska mål i enlighet med Europa 2020-strategin.

Makroekonomisk villkorlighet

77. Genom att upprätta en närmare koppling mellan sammanhållningspolitiken och unionens ekonomiska styrning kan man säkerställa att en sund ekonomisk politik ligger till grund för verkningsfulla utgifter från GSR-fonderna och att dessa fonder kan riktas om för att hantera ekonomiska problem i ett land, om det skulle behövas. Därför kommer en gradvis makroekonomisk villkorlighet att fastställas i GSR-förordningen.

78. Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av sitt partnerskapsavtal och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet eller för att maximera GSR-fondernas inverkan på tillväxten i de medlemsstater som får ekonomiskt stöd från EU. En sådan begäran kan göras för att stödja genomförandet av

a) rekommendationer i enlighet med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken,

b) sysselsättningsrekommendationer,

c) särskilda åtgärder som riktas till medlemsstater i euroområdet i enlighet med artikel 136.1,

d) rekommendationer i enlighet med förfarandet vid alltför stora underskott,

e) rekommendationer i enlighet med förfarandet vid alltför stora obalanser,

f) unionens stöd i enlighet med systemet för medelfristigt betalningsbalansstöd,

g) unionens stöd inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen,

h) ekonomiskt stöd inom ramen för Europeiska stabilitetsmekanismen.

79. Om en medlemsstat, efter kommissionens begäran, underlåter att vidta effektiva åtgärder för att se över och föreslå ändringar av sitt partnerskapsavtal och av relevanta program får betalningarna helt eller delvis ställas in.

80. Om det konstateras att en medlemsstat inte har vidtagit tillräckliga åtgärder i enlighet med

a) särskilda åtgärder som riktas till medlemsstater i euroområdet i enlighet med artikel 136.1,

b) förfarandet vid alltför stora underskott,

c) förfarandet vid makroekonomiska obalanser,

d) ett program inom ramen för systemet för medelfristigt betalningsbalansstöd,

e) ett program inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen,

f) ekonomiskt stöd inom ramen för Europeiska stabilitetsmekanismen,

ska åtagandena och betalningarna helt eller delvis ställas in.

81. Förslaget att ställa in åtaganden ska göras av kommissionen och kommer att anses som automatiskt antaget av rådet om inte rådet avslår förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad. Beslutet att ställa in betalningar ska fattas av rådet på förslag av kommissionen. Beslut om att ställa in betalningar ska vara proportionella och effektiva och fattas med beaktande av de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten och med respekt för principen om likabehandling av medlemsstaterna, särskilt vad gäller effekterna på den berörda medlemsstatens ekonomi. Inställande av åtaganden bör prioriteras. Betalningar bör endast ställas in när omedelbara åtgärder begärs och vid överträdelser.

82. Inställda åtaganden kommer att vara föremål för en metod med dubbel övre gräns.

a) En övre gräns på maximalt 50 % av GSR-fonderna i det första fallet i samband med förfarandet vid alltför stora underskott och maximalt 25 % av GSR-fonderna i det första fallet i samband med förfarandet vid alltför stora obalanser. Nivån på de inställda åtagandena bör vara gradvis och höjas till maximalt 100 % av GSR-fonderna avseende förfarandet vid alltför stora underskott och till maximalt 50 % av GSR-fonderna avseende förfarandet vid alltför stora obalanser i förhållande till hur allvarlig överträdelsen är.

b) En övre gräns på högst 0,5 % av nominella BNP som tillämpas vid en första överträdelse inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott i enlighet med artikel 21.6b i GSR-förordningen, samt på högst 0,25 % av nominella BNP vid en första överträdelse inom ramen för förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 21.6c i GSR-förordningen. Om överträdelserna fortgår ska procentandelen av denna BNP-gräns höjas gradvis till maximalt 1 % av nominella BNP som tillämpas vid en ytterligare överträdelse inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott i enlighet med artikel 21.6b i GSR-förordningen, samt till maximalt 0,5 % av nominella BNP som tillämpas vid en ytterligare överträdelse inom ramen för förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 21.6c i GSF-förordningen i förhållande till hur allvarlig överträdelsen är.

83. Utan att det påverkar bestämmelserna för återtagande ska inställande av åtaganden upphävas av kommissionen. I fråga om betalningar är det rådet som fattar beslut om att upphäva inställandet på förslag av kommissionen. Medlen görs åter tillgängliga för den berörda medlemsstaten så snart medlemsstaten vidtar nödvändiga åtgärder.

84. Punkt 79 avseende punkterna 78 a, b, d och e samt 80 b och c ska inte gälla Förenade kungariket på grund av det protokoll (nr 15) som fogats till EU- och EUF-fördragen (se specialgruppens rapport av den 21 oktober 2010 om att stärka den ekonomiska styrningen i EU).

Resultatreserv

85. Alla medlemsstater ska inrätta en nationell resultatreserv för målet "Investering för tillväxt och sysselsättning" inom sammanhållningspolitiken, samt för EJFLU och EHFF, bestående av 7 % av deras totala anslag, vilket kommer att göra det enklare att fokusera på resultat och nå Europa 2020-målen. Beloppen för åtaganden som varje år anslås till en nationell resultatreserv är undantagna från bestämmelsen om återtagande för tidsperioden n+3 så länge reserven inte har fördelats. Reserven kommer att fördelas efter resultatöversynen 2019.

.

Förfinansieringsnivåer

86. Utbetalningen av förfinansieringen vid programmens start säkerställer att medlemsstaterna har tillräckliga medel för att stödja stödmottagarna i genomförandet av programmen redan från starten. Följande nivåer för förfinansiering ska därför gälla:

Den inledande förfinansieringen kommer att delas upp i flera delbetalningar enligt följande:

a) 2014: 1 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden och 1,5 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden när en medlemsstat har mottagit finansiellt stöd sedan 2010, i enlighet med artiklarna 122 och 143 i EUF-fördraget, eller från EFSF, eller mottar finansiellt stöd den 31 december 2013 i enlighet med artiklarna 136 och 143.

b) 2015: 1 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden och 1,5 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden när en medlemsstat har mottagit finansiellt stöd sedan 2010, i enlighet med artiklarna 122 och 143 i EUF-fördraget, eller från EFSF, eller mottar finansiellt stöd den 31 december 2014 i enlighet med artiklarna 136 och 143.

c) 2016: 1 % av fondernas stöd till det operativa programmet för hela programperioden.

Om ett operativt program antas 2015 eller senare kommer de första delbetalningarna att betalas ut under det år då programmet antas.

Övriga bestämmelser

87. Alla program ska genomgå ett återtagandeförfarande baserat på att åtaganden för belopp som inte omfattas av förfinansiering eller betalningsansökningar inom en viss tidsperiod N+3 ska återtas.

När det gäller Rumänien och Slovakien uppmanar Europeiska rådet kommissionen att undersöka praktiska lösningar för att minska risken för automatiskt återtagande av medel från det nationella anslaget för 2007–2013, inbegripet ändringen av förordning (EG) nr 1083/2006.

Bedömning

88. På grundval av punkt 3 kommer rådet (allmänna frågor) vartannat år att diskutera genomförandet och resultaten av GSR-fonderna samt ge underlag till den övergripande utvärderingen vid Europeiska rådets vårmöte av alla EU:s politikområden och instrument för att åstadkomma tillväxt och sysselsättning i hela Europeiska unionen.

89. Projekt vars totala stödberättigande kostnad är mer än 50 miljoner euro (75 miljoner euro när det gäller transportprojekt) kommer att bli föremål för en mer utförlig förhandsbedömning av kommissionen för att säkerställa att de är förenliga med partnerskapsavtalet, bidrar till programmets mål och är ekonomiskt sunda.

90. Kommissionen och medlemsstaterna måste enas om ambitiösa mål i början av programperioden. Målen måste vara mätbara och omfatta ekonomiska indikatorer och utfallsindikatorer. Kommissionen ska regelbundet se över framstegen mot målen och rapportera till rådet och Europaparlamentet enligt punkt 3. När det finns bevis för betydande misslyckanden att uppnå överenskomna mål får kommissionen tillämpa ekonomisk korrigering.

Tillämpning av konkurrensprincipen vid urvalet av projekt

91. Medlemsstaterna måste se till att urvalet av projekt grundar sig på förfaranden och kriterier som är icke-diskriminerande, öppna och helt förenliga med unionsrätten och den nationella lagstiftningen så att endast de bästa projekten väljs ut.

Moms

92. Moms ska inte berättiga till bidrag från GSR-fonderna eller från de 10 000 miljoner euro som överförts från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa. Momsbelopp ska dock vara berättigande om de inte är återvinningsbara enligt nationell momslagstiftning.

RUBRIK 3 – SÄKERHET OCH MEDBORGARSKAP

93. Åtgärderna under denna rubrik utgör en rad olika program som rör säkerhet och medborgare på områden där samarbete på unionsnivå har ett mervärde. Detta inbegriper framför allt åtgärder i fråga om asyl och migration, initiativ i fråga om yttre gränser och inre säkerhet liksom även åtgärder på det rättsliga området. Särskild vikt kommer att fästas vid ösamhällen som står inför oproportionerligt stora migrationsutmaningar. Åtgärder under den här rubriken stöder också ansträngningarna att främja medborgarnas deltagande i Europeiska unionen, inbegripet genom kultur, språklig mångfald och den kreativa sektorn. Vidare inbegriper den åtgärder för att främja folkhälsa och konsumentskydd. Förenklingar av programmen kommer att säkerställa ett effektivare och mer verkningsfullt genomförande av åtgärderna på detta område i framtiden.

Åtagandenivån för denna rubrik kommer inte att överstiga 15 686 miljoner euro:

RUBRIK 3 – SÄKERHET OCH MEDBORGARSKAP

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2 053

2 075

2 154

2 232

2 312

2 391

2 469

RUBRIK 4 – EUROPA I VÄRLDEN

94. Den externa politiken är ett centralt åtgärdsområde för EU och dess roll har stärkts i samband med Lissabonfördragets nya institutionella ramar. Den fleråriga budgetramen måste stödja EU i dess beslutsamhet att utveckla sin roll som aktiv aktör på den internationella arenan, med regionala och globala intressen och ansvarsområden. Dess finansieringsinstrument kommer att stärka EU:s samarbete med partner, understödja målen att främja EU:s värderingar utomlands, framhäva EU:s politik till stöd för hanteringen av de stora globala utmaningarna, öka effekterna av EU:s utvecklingssamarbete, investera i långsiktigt välstånd och stabilitet för EU:s grannskap, stödja EU:s utvidgningsprocess, öka den europeiska solidariteten efter naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor, förbättra krishantering och krislösning samt bekämpa klimatförändringen. När det är lämpligt och på grundval av objektiva kriterier kommer stöd till partner att anpassas till deras utvecklingsmässiga situation, åtaganden och framsteg när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer. Detta kommer att understödjas av en ökad flexibilitet inom rubrik 4 samt ett effektivt genomförande.

Åtagandenivån för denna rubrik kommer inte att överstiga 58 704 miljoner euro:

RUBRIK 4 – EUROPA I VÄRLDEN

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

7 854

8 083

8 281

8 375

8 553

8 764

8 794

95. En viktig prioritering för medlemsstaterna är att respektera EU:s formella åtagande att kollektivt bidra med 0,7 % av BNI till det officiella utvecklingsbiståndet senast 2015, dvs. ett avgörande steg för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Europeiska unionen bör därför som en del av detta åtagande eftersträva att säkerställa att minst 90 % av dess totala externa bistånd under perioden 2014–2020 räknas som officiellt utvecklingsbistånd enligt den gällande definitionen som fastställts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd.

RUBRIK 5 – ADMINISTRATION

96. Behovet av att konsolidera de offentliga finanserna på kort, medellång och lång sikt kräver att varje offentlig förvaltning och dess personal gör en särskild ansträngning för att effektivisera verksamheten och anpassa sig till en ekonomisk verklighet stadd i förändring. Utgifterna i denna rubrik måste beakta institutionernas kapacitet att utföra sina uppgifter enligt fördragen, EU:s ökande rättsliga förpliktelser, och nästa utvidgning av EU. EU-institutionerna måste även bevara sin förmåga att locka till sig och behålla en högkvalificerad och geografiskt balanserad EU-administration.

97. Åtagandenivån för denna rubrik kommer inte att överstiga 61 629 miljoner euro:

RUBRIK 5 – ADMINISTRATION

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

8 218

8 385

8 589

8 807

9 007

9 206

9 417

98. Med ett sådant tak kommer institutionernas administrativa utgifter, exklusive kostnaderna för pensioner och Europaskolorna, inte att överstiga 49 798 miljoner euro i nedanstående särskilda utgiftstak:

Särskilt utgiftstak för administrativa utgifter (exklusive pensioner och Europaskolorna)

(miljoner euro, 2011 års priser)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

6 649

6 791

6 955

7 110

7 278

7 425

7 590

99. Dessa tak omfattar effekterna av följande besparingar:

Personalen i alla EU:s institutioner, organ och byråer samt deras administrationer minskas med 5 % under perioden 2013–2017. Detta ska kompenseras med en ökning av arbetstiden för personalen, utan lönejustering.

Minskningar av utgifter som inte avser personalen, ytterligare reformer av tjänsteföreskrifterna och andra interna administrativa åtgärder.

Som en del av reformen av tjänsteföreskrifterna kommer justeringen av löner och pensioner för all personal genom lönemetoden inte att tillämpas under två år.

De besparingar som anges ovan ska delas lika mellan samtliga institutioner och andra organ enligt en fördelningsnyckel, och detta ska göras bindande genom att de införs i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Varje institution, organ och byrå förväntas lägga fram beräkningar för utgifterna i det årliga budgetförfarandet enligt ovannämnda riktlinjer. Kostnadsutvecklingen för pensionerna kommer också att tas upp i reformen av tjänsteföreskrifterna. Som en del av reformen av tjänsteföreskrifterna kommer den nya solidaritetsavgiften att återinföras med en nivå av 6 % som en del av reformen av lönemetoden. Dessa åtgärder kommer att ha en betydande inverkan på pensionskostnaderna på medellång och lång sikt.

100. De ovannämnda taken fastställer ramen för det medbeslutandeförfarande som kommer att besluta om det konkreta genomförandet av dessa och andra åtgärder som kommissionen föreslår (såsom begränsningar av förtida uttag av pension, höjning av pensionsåldern och metoden för fastställande av årliga justeringar).

ÖVERGRIPANDE FRÅGOR – INSTRUMENT UTANFÖR DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN SAMT FLEXIBILITET

101. Den fleråriga budgetramen kommer som regel att innehålla samtliga poster för vilka EU-finansiering är planerad, i syfte att garantera öppenhet och lämplig budgetdisciplin. Med tanke på den specifika karaktären hos flexibilitetsmekanismen, solidaritetsfonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska utvecklingsfonden kommer dessa emellertid inte att ingå i den fleråriga budgetramen.

102. Unionen måste ha kapacitet att reagera under exceptionella omständigheter, oavsett om dessa är interna eller externa. Samtidigt måste behovet av flexibilitet vägas mot principen om budgetdisciplin och öppenhet för EU:s utgifter, inbegripet den överenskomna utgiftsnivån. Den fleråriga budgetramen innehåller därför följande flexibilitetsmekanism: I rubrik 2 skapas en ny reserv för kriser inom jordbrukssektorn som ska ge stöd vid större kriser som påverkar jordbruksproduktionen eller -distributionen.

Det ligger i flexibilitetsmekanismernas natur att de endast mobiliseras vid behov.

103. Europeiska unionens solidaritetsfond, vars syfte är att tillhandahålla ekonomiskt stöd vid större katastrofer, kommer att fortsätta att finansieras utanför den fleråriga budgetramen med ett högsta årligt belopp på 500 miljoner euro (2011 års priser).

104. Flexibilitetsmekanismen, vars syfte är att finansiera klart definierade och oförutsedda utgifter, kommer att fortsätta att finansieras utanför den fleråriga budgetramen med ett högsta årligt belopp på 471 miljoner euro (2011 års priser).

105. Reserven för katastrofbistånd, vars syfte är att tillhandahålla kapacitet för snabba reaktioner på specifika och oförutsebara biståndsbehov i tredjeländer (humanitära insatser, civil krishantering och civilt krisskydd, migrationstryck) kommer att fortsätta att finansieras utanför den fleråriga budgetramen med ett högsta årligt belopp på 280 miljoner euro (2011 års priser).

106. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer att fortsätta att finansieras utanför den fleråriga budgetramen med ett högsta årligt belopp på 150 miljoner euro (2011 års priser).

107. Det ska inrättas en marginal för oförutsedda utgifter på upp till 0,03 % av unionens bruttonationalinkomst utöver taken i budgetramen för perioden 2014–2020 och som ett instrument som kan användas som en sista utväg för att reagera på oförutsedda utgifter. Beslutet om att utnyttja medel från marginalen för oförutsedda händelser kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter. Rådet ska fatta beslut med kvalificerad majoritet. För varje enskilt år får marginalen högst utnyttjas upp till det belopp som anges i den årliga tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen, och utnyttjandet av marginalen får inte medföra att taket för egna medel överskrids. De belopp som har gjorts tillgängliga genom att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter ska kompenseras fullständigt genom marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen, antingen för innevarande eller kommande budgetår. De belopp som kompenseras på detta sätt ska inte användas inom budgetramen. Att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas får inte leda till att de sammanlagda taken för åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena överskrids under innevarande eller kommande budgetår.

108. EU:s bistånd till AVS-länderna har av historiska och juridiska skäl traditionellt finansierats utanför EU:s budget. Eftersom Cotonouavtalet löper ut 2020 kommer EUF att ligga utanför den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det är noterat att kommissionen har för avsikt att föreslå att EUF ska ingå i budgeten från och med 2021. Det totala belopp som är tillgängligt för EUF kommer att vara 26 984 miljoner euro. Fördelningsnyckeln för elfte EUF återfinns i bilaga 2.

109. Särskild och största möjliga flexibilitet kommer att tillämpas i syfte att följa bestämmelserna i artikel 323 i EUF-fördraget så att unionen kan fullgöra sina skyldigheter. Detta kommer att ingå i det mandat på grundval av vilket ordförandeskapet kommer att gå vidare med diskussionerna med Europaparlamentet i enlighet med punkt 11.

Förbättrat och ökat EIB-engagemang

110. EIB stöder redan tillväxten avsevärt t.ex. genom att ge lån till medlemsstater som annars inte skulle kunna tillhandahålla medfinansiering till strukturfonderna eller genom att genomföra gemensamma finansieringsinstrument. EIB:s engagemang bör öka genom att

a) EIB-experter involveras i ett tidigt skede i projekt som medfinansieras av EU och EIB,

b) se till att EIB informeras om projekt som får EU-stöd,

c) EIB involveras i förhandsbedömningen av stora projekt, inklusive genom Jaspers,

d) EIB involveras närhelst det är lämpligt i verksamheter som rör tekniskt stöd.

DEL II: INTÄKTER

111. Bestämmelserna för egna medel bör vägledas av de övergripande målen om enkelhet, öppenhet och rättvisa. Det totala belopp av egna medel som tilldelas unionens budget för att täcka årliga anslag för betalningar får inte överskrida 1,23 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI. De totala anslag för åtaganden som tas upp i unionens budget får inte överskrida 1,29 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI. Ett balanserat förhållande mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar ska upprätthållas för att säkerställa att de är inbördes förenliga.

112. Det nya systemet för Europeiska unionens egna medel kommer att träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att anmälan om att den sista medlemsstaten har antagit systemet har mottagits. Alla systemets delar kommer att tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2014.

Traditionella egna medel

113. Systemet för uppbörd av traditionella egna medel kommer att förbli oförändrat. Medlemsstaterna ska dock från och med den 1 januari 2014 behålla 20 % av de belopp de uppbär i syfte att täcka uppbördskostnaderna.

Momsbaserade egna medel

114. Europeiska rådet uppmanar rådet att fortsätta att arbeta på kommissionens förslag om en ny kategori momsbaserade egna medel för att göra det så enkelt och överblickbart som möjligt, stärka kopplingen till EU:s momspolitik och de faktiska momsintäkterna, och säkerställa lika behandling av skattebetalarna i alla medlemsstater. Den nya kategorin momsbaserade egna medel kan komma att ersätta den befintliga kategorin momsbaserade egna medel.

Egna medel från skatten på finansiella transaktioner

115. Den 22 januari 2013 antog rådet rådets beslut om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner. De deltagande medlemsstaterna uppmanas att undersöka om den kan bli grunden för en ny kategori egna medel i EU-budgeten. Detta skulle inte påverka medlemsstater som inte deltar och det skulle inte påverka beräkningen av korrigeringen till förmån för Förenade kungariket.

BNI-baserade egna medel

116. Den metod som går ut på att tillämpa en enhetlig procentsats för att fastställa medlemsstaternas bidrag till den befintliga kategorin BNI-baserade egna medel kommer att förbli oförändrad, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 115 och 118.

Genomförandeförordningen

117. På grundval av artikel 311 fjärde stycket i EUF-fördraget kommer en rådsförordning med genomförandebestämmelser att upprättas.

Korrigeringar

118. Den befintliga korrigeringsmekanismen för Förenade kungariket kommer att fortsätta att tillämpas.

För perioden 2014–2020 ska följande gälla:

Den fasta uttagssatsen för momsbaserade egna medel för Tyskland, Nederländerna och Sverige ska vara 0,15 %.

Danmark, Nederländerna och Sverige kommer att åtnjuta bruttominskningar av respektive lands årliga BNI-baserade bidrag på 130 miljoner euro,
695 miljoner euro respektive 185 miljoner euro. Österrike kommer att åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016.

BILAGA I

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED
Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

BILAGA II

11th European Development Fund contribution key

11th EDF contribution key

BE

3,25%

BG

0,22%

CZ

0,80%

DK

1,98%

DE

20,58%

EE

0,09%

IE

0,94%

EL

1,51%

ES

7,93%

FR

17,81%

IT

12,53%

CY

0,11%

LV

0,12%

LT

0,18%

LU

0,26%

HU

0,61%

MT

0,04%

NL

4,78%

AT

2,40%

PL

2,01%

PT

1,20%

RO

0,72%

SI

0,22%

SK

0,38%

FI

1,51%

SE

2,94%

UK

14,68%

HR

0,23%

________________________

1 :

Slutsatserna om de övriga punkterna återges i dokument 3/13.

2 :

Utan att det påverkar tillämpningen av protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen och protokoll nr 9 om reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien fogade till anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 944.) samt protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website