Navigation path

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA RÅDET 23–24 JUNI 2011 SLUTSATSER

European Council - DOC/11/4   24/06/2011

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO GA

D/11/4

COMMISSION EUROPÉENNE

SECRETARIAT GENERAL

Bruxelles, le 24 juin 2011

TEXTE SV

CONSEIL EUROPEEN – BRUXELLES

23 & 24 juin 2011

_________________

För delegationerna bifogas Europeiska rådets slutsatser (23–24 juni 2011).

___________

Europeiska rådet välkomnade det nästan fullbordade genomförandet av det omfattande åtgärdspaket som det godkände i mars för att Europa åter ska gå mot en hållbar och sysselsättningsskapande tillväxt och stärka den ekonomiska styrningen. Det välkomnade särskilt den överenskommelse som nåddes om den framtida europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och den ändrade europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) samt de avsevärda framsteg som gjorts med lagstiftningsförslagen om ekonomisk styrning. Europeiska rådet avslutade den första europeiska planeringsterminen genom att göra en samlad bedömning av medlemsstaternas program på grundval av kommissionens utvärdering och genom att godkänna de landspecifika rekommendationer som ska beaktas vid kommande nationella beslut om budgetar och strukturreformer. I detta sammanhang noterade Europeiska rådet löfte från europluspaktens medlemsstater om att stärka ambitionen och precisionen i åtagandena för nästa budgetår. Europeiska rådet bedömde situationen i de medlemsstater som har ett anpassningsprogram. Avseende Grekland enades euroområdets stats- och regeringschefer om en väg framåt och uppmanade sina finansministrar att slutföra arbetet för att möjliggöra att nödvändiga beslut fattas senast i början av juli.

Efter en ingående debatt fastställde Europeiska rådet riktlinjerna för utvecklingen av EU:s migrationspolitik när det gäller styrningen av Schengenområdet, kontrollen av de yttre gränserna, utvecklingen av partnerskap med länderna i det södra grannskapet och fullföljandet senast 2012 av det gemensamma europeiska asylsystemet.

Europeiska rådet enades om att anslutningsförhandlingarna med Kroatien bör slutföras senast i juni 2011 och bekräftade därmed sitt starka engagemang vad gäller västra Balkans utvidgningsperspektiv.

Europeiska rådet diskuterade utvecklingen i sitt södra grannskap och antog ett separat uttalande om denna fråga.

o

o o

I. EKONOMISK POLITIK

  • I och med detta möte i Europeiska rådet avslutas den första europeiska planeringsterminen, som möjliggör en gemensam bedömning av de nationella åtgärder som medlemsstaterna planerar. Mot bakgrund av denna första erfarenhet anser Europeiska rådet att den europeiska planeringsterminen kan bli ett effektivt styrmedel för att på ett integrerat, öppet och lämpligt sätt stödja beslutsfattandet på EU-nivå och nationell nivå. Genom att stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram läggs fram samtidigt ges EU möjlighet att göra en samlad bedömning av nationell tillväxt och finanspolitiska strategier och ta upp eventuella risker, obalanser eller kompromisser.

  • På grundval av kommissionens bedömning diskuterade Europeiska rådet medlemsstaternas politik och åtgärder. Dessa utgör en lämplig utgångspunkt för att stödja Europas återhämtning, ta itu med finanspolitiska utmaningar och vidta mer ambitiösa reformer på nationell nivå. Europeiska rådet noterar att alla medlemstater är fast beslutna att göra allt som krävs för att fullständigt genomföra stabilitets- och tillväxtpakten. Medlemsstaterna har gjort goda framsteg med att fastställa åtgärder för att uppnå de överordnade målen i Europa 2020-strategin för sysselsättning och hållbar tillväxt. Några av målen är på väg att uppnås, men på andra områden (rörande sysselsättning, energieffektivitet, FoU, fattigdom och tertiär utbildning) krävs det ytterligare insatser. Prioriteringen bör vara att säkerställa en sund makroekonomisk miljö, återupprätta finanspolitisk hållbarhet, åtgärda makroekonomiska obalanser och stärka den finansiella sektorn.

  • Europeiska rådet godkänner de landspecifika rekommendationer som rådet antagit och uppmanar alla medlemsstater att avspegla dem i sitt nationella beslutsfattande när det gäller budgetar och strukturreformer samt gripa sig an de brister som konstaterats vid utarbetandet av rekommendationerna.

  • Nationella insatser måste stödjas av åtgärder på EU-nivå, särskilt i syfte att frigöra Europas fulla potential för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande. I detta sammanhang bör insatserna påskyndas för att förverkliga Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ och inremarknadsakten, med särskild inriktning på de prioriteringar som rådet fastställde
    den 30 maj 2011. I synnerhet bör regleringsbördan för små och medelstora företag minskas ytterligare och mikroföretag bör, om så är lämpligt, undantas från vissa framtida regleringar eller åtminstone omfattas av ett förenklat system. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet kommissionens åtagande om att bedöma konsekvenserna av framtida förordningar om mikroföretag och att gå igenom regelverket för att kartlägga befintliga skyldigheter som mikroföretag skulle kunna undantas från. Det enades om att återkomma till dessa frågor vid sitt möte i december 2011. Kommissionen uppmanas också att förbereda en färdplan för färdigställandet av den digitala inre marknaden senast 2015. Kommissionen uppmanas att i oktober 2011 rapportera om dessa tillväxtökande områden för att framsteg ska göras inför Europeiska rådets vårmöte 2012.

  • De medlemsstater som deltar i europluspakten har gjort åtaganden – bestående av sammanlagt mer än 100 olika åtgärder1. Dessa åtaganden är en bra utgångspunkt när det gäller att uppnå paktens mål och måste nu genomföras på nationell nivå. Stats- och regeringscheferna kommer att återkomma till några av paktens teman i december 2011 innan nästa europeiska planeringstermin inleds.

  • Vid förberedandet av kommande åtaganden kommer de deltagande medlemsstaterna att säkerställa

större räckvidd: åtagandena bör inriktas mer på att snabbt genomföra tillväxtfrämjande reformer för att stärka konkurrenskraften, t.ex. inom nätverksindustrier och tjänstesektorn, och större uppmärksamhet bör ägnas åt att förstärka den finansiella stabiliteten,

en konkretare strategi: medlemsstaterna bör försöka göra sina framtida åtaganden så specifika och mätbara som möjligt och lämna närmare uppgifter om hur och när åtagandena ska uppfyllas för att framstegen ska kunna mätas över tiden och för att underlätta riktmärkning i förhållande till andra medlemsstater och Europas strategiska partner,

högre ambitionsnivå: medlemsstaterna bör meddela när framåtsyftande reformprojekt har inletts som en följd av pakten och beakta bästa praxis,

pragmatisk skattepolitisk samordning: kommissionen och de deltagande medlemsstaternas finansministrar uppmanas att senast i december 2011 lämna rapport om framsteg som gjorts i deras strukturella diskussioner om skattepolitiska frågor, särskilt för att säkerställa utbyte av bästa praxis, undvikande av skadlig praxis samt förslag till bekämpning av bedrägeri och skatteflykt; i enlighet med pakten har kommissionen lagt fram ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

  • Medlemsstaternas framsteg med genomförandet av rådets landspecifika rekommendationer och deras åtaganden inom ramen för pakten kommer att utvärderas av Europeiska rådet i
    mars 2012 på grundval av kommissionens årliga tillväxtöversikt.

  • Slutförandet av Doharundan skulle avsevärt stärka den ekonomiska tillväxten och främja konkurrenskraften. Europeiska rådet upprepar att EU åtar sig att gå vidare med processen för liberalisering av handeln och reglering för att stärka det multilaterala systemet och är berett att undersöka alla förhandlingsalternativ för att Doharundan ska kunna slutföras, bland annat avseende prioriteringarna för de minst utvecklade länderna i överensstämmelse med Dohamandatet.

  • Det omfattande paket som godkändes av Europeiska rådet i mars har nu nästan fullständigt genomförts. En överenskommelse har nåtts om fördraget om den europeiska stabilitetsmekanismen och om ändringen av den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten. Medlemsstater bör vidta alla åtgärder som erfordras för att säkerställa att avtalet om den europeiska stabilitetsmekanismen ratificeras senast i slutet av 2012 och att den ändrade europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten snarast träder i kraft. Man har gjort stora framsteg i lagstiftningsarbetet med paketet för att stärka den ekonomiska styrningen i EU, vilket bör kunna antas vid första behandlingen. Stresstester håller på att genomföras i banksektorn. Det är av avgörande betydelse att de är fullständigt trovärdiga och transparenta och slutförs med fullständigt iakttagande av Europeiska bankmyndighetens metoder och riktlinjer och att alla deltagare ser till att resultatet håller högsta kvalitet. Alla nödvändiga åtgärder som är i full överensstämmelse med internationella normer måste snabbt vidtas för att åtgärda eventuella brister hos bankerna som dessa stresstester påvisar.

  • Europeiska rådet välkomnar de framsteg som Irland har gjort med genomförandet av landets reformprogram, som nu har kommit en god bit på väg. Europeiska rådet välkomnar också
    den nyvalda portugisiska regeringens kraftfulla åtagande att fullständigt genomföra sitt reformprogram. Ett strikt genomförande av dessa program, som bygger på alla parters konsensus om behovet av reformer, kommer att säkerställa en hållbar skuldsättning och understödja Irlands och Portugals återinträde på finansmarknaderna.

  • Stats- och regeringscheferna inom euroområdet bekräftar sitt åtagande att göra vad som krävs för att trygga den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet.

  • Euroområdets återhämtning har kommit en god bit på väg och går mot hållbarhet med en stabil tillväxt. Euron vilar på sunda fundamenta, och vi är mycket nöjda med resultatet i fråga om prisstabilitet sedan euron infördes.

  • Europeiska rådet konstaterar att Grekland har gjort avsevärda framsteg under det senaste året, särskilt i fråga om budgetkonsolidering. Det välkomnar den grekiska regeringens fortsatt fasta åtagande att genomföra anpassningsprogrammet.

  • Europeiska rådet uppmanar de nationella myndigheterna att fortsätta att beslutsamt genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder för att föra in landet på en hållbar väg. Angelägna åtgärder som måste slutföras inom de kommande dagarna är ett omfattande reformpaket, som överenskommits med kommissionen i samverkan med Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, samt det grekiska parlamentets antagande av centrala lagar om den finanspolitiska strategin och privatisering. I enlighet med den grekiska regeringens begäran som tillkännagivits av Greklands premiärminister kommer detta att utgöra grunden för huvudparametrarna i ett nytt program som stöds gemensamt av landets partner i euroområdet och Internationella valutafonden, i linje med nuvarande praxis, och kommer samtidigt att möjliggöra utbetalning i tid för att uppfylla Greklands finansieringsbehov i juli.

  • Stats- och regeringscheferna i euroområdet är eniga om att den ytterligare finansiering som krävs ska komma från både officiella och privata källor. De ställer sig bakom Eurogruppens synsätt som beslutades den 20 juni i fråga om att eftersträva ett frivilligt deltagande från den privata sektorn i form av informella frivilliga förlängningar av Greklands befintliga skuld när den förfaller för att avsevärt minska den finansiering som erfordras år från år inom programmet samtidigt som selektiv betalningsinställelse undviks.

  • Stats- och regeringscheferna i euroområdet uppmanar finansministrarna att slutföra arbetet med alla kvarstående inslag, så att nödvändiga beslut kan fattas senast i början av juli.

  • Europeiska rådet uppmanar alla politiska partier i Grekland att stödja programmets huvudmål och centrala politiska åtgärder för att säkerställa att det genomförs strikt och skyndsamt. Nationell enighet är en förutsättning för att man ska lyckas, med tanke på längden, omfattningen och arten av de reformer som krävs i Grekland.

  • Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att stärka synergierna mellan låneprogrammet och EU:s fonder. Europeiska rådet stöder alla insatser för att öka Greklands kapacitet att absorbera EU-medel i syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning. Detta kan göras genom att de ges en ny inriktning mot förbättring av konkurrenskraft och sysselsättningsskapande. Europeiska rådet välkomnar och stöder dessutom kommissionen och medlemsstaterna i deras utarbetande av ett övergripande program för tekniskt bistånd till Grekland.

  • Stats- och regeringscheferna är medvetna om de ansträngningar som anpassningsåtgärderna medför för de grekiska medborgarna och är övertygade om att dessa uppoffringar är absolut nödvändiga för en ekonomisk återhämtning och kommer att bidra till landets framtida stabilitet och välfärd.

II. MIGRATION

  • Fri rörlighet för personer, så som den fastställs i fördraget, är en grundläggande frihet och en av de mest konkreta och framgångsrika landvinningarna när det gäller europeisk integration. Den politiska vägledningen och samarbetet inom Schengenområdet måste stärkas ytterligare för att främja ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, som alla har samma ansvar för att garantera att alla Schengenregler tillämpas effektivt i enlighet med de överenskomna gemensamma standarderna och de grundläggande principerna och normerna. Europas yttre gränser måste förvaltas effektivt och konsekvent på grundval av gemensamt ansvar, solidaritet och ökat praktiskt samarbete.

  • I enlighet med rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 bör tillämpningen av gemensamma regler, särskilt genom Schengenutvärdering, förbättras och fördjupas ytterligare för att göra det möjligt att bemöta de kommande utmaningarna på ett effektivt sätt. Ett effektivt och tillförlitligt kontroll- och utvärderingssystem är nödvändigt för att kunna garantera att detta blir fallet. Det framtida Schengenutvärderingssystemet kommer att leda till förstärkning, anpassning och utveckling av de kriterier som grundar sig på EU:s regelverk. Utvärderingen bör vara EU-baserad och inbegripa experter från medlemsstaterna, kommissionen och behöriga organ. Kommissionen uppmanas att regelbundet rapportera om utvärderingsresultaten och, vid behov, föreslå åtgärder som kan avhjälpa de brister som konstaterats.

  • En mekanism bör införas för att man ska kunna reagera på exceptionella omständigheter som kan äventyra det övergripande Schengensamarbetet, utan att därigenom riskera principen om fri rörlighet för personer. Den bör omfatta en rad åtgärder som ska vidtas gradvis, på ett differentierat och samordnat sätt för att stödja en medlemsstat som står inför hårt tryck vid de yttre gränserna. Åtgärderna kan inbegripa kontrollbesök, tekniskt och finansiellt stöd samt bistånd, samordning och insatser från Frontex.

Som en allra sista utväg inom ramen för denna mekanism, skulle en skyddsklausul kunna införas för att undantagsvis tillåta ett återinförande av interna gränskontroller vid mycket kritiska situationer när en medlemsstat inte längre kan uppfylla sina skyldigheter enligt Schengenbestämmelserna. En sådan åtgärd skulle vidtas på grundval av specificerade och objektiva kriterier och en gemensam bedömning med en strikt begränsad räckvidd och tidsrymd, varvid hänsyn skulle tas till behovet av att kunna reagera i brådskande fall. Detta kommer inte att påverka rättigheterna för de personer som omfattas av fri rörlighet enligt fördragen.

Kommissionen uppmanas att i september lägga fram förslag till en sådan mekanism.

  • Ansvaret för att kontrollera och övervaka de yttre gränserna ligger hos medlemsstaterna, som i detta arbete också verkar i alla medlemsstaters gemensamma intresse. För att se till att Europas yttre gränser förvaltas effektivt och att samma standarder tillämpas överallt, måste alla relevanta instrument användas på ett optimalt sätt och, vid behov, anpassas. Vidareutvecklingen av det europeiska gränsövervakningssystemet kommer att prioriteras, så att det kan tas i bruk senast 2013 och ge medlemsstaternas myndigheter möjlighet att övervaka gränserna och utbyta operativ information och förbättra samarbetet.

  • Dessa insatser kommer också att förstärkas genom att man snabbt går vidare med arbetet med "smarta gränser", i syfte att se till att ny teknik utnyttjas för att möta de utmaningar som gränskontroller innebär. I synnerhet bör ett inrese-/utresesystem och ett program för registrering av resenärer införas. Europeiska rådet välkomnar den överenskommelse som nåtts om Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

  • Fortlöpande kontroller måste genomföras av hur Frontex och andra byråer fungerar för att kunna säkerställa deras fortsatta effektivitet när det gäller att bistå medlemsstaterna med förvaltningen av de yttre gränserna, kampen mot olaglig invandring och bemötandet av flyktingar. Frontex kommer att samarbeta med de berörda tredjeländerna. Europeiska rådet välkomnar den överenskommelse som nåtts om omarbetningen av Frontexförordningen, vilket kommer att förbättra byråns operativa kapacitet. I överensstämmelse med Stockholmsprogrammet kommer ramen för samarbete mellan nationella gränskontrolltjänstemän att vidareutvecklas, särskilt genom främjande av gemensam utbildning och utbyte av kapacitet och standarder. Kommissionen uppmanas att före årets utgång i nära samarbete med Frontex lägga fram ytterligare idéer i detta avseende.

  • Europeiska rådet, som noterar den svåra situation som några medlemsstater nu står inför, upprepar att det är nödvändigt att visa verklig och konkret solidaritet med de medlemsstater som är mest drabbade av migrationsflöden. EU och medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att lämna det operativa och finansiella stöd som behövs i förhållande till situationen, och med utgångspunkt i de åtgärder som rådet enades om den 11 april 2011. Nödvändiga medel samt tekniska och mänskliga resurser kommer att tillhandahållas för att, vid behov, intensifiera insatserna till stöd för dessa medlemsstater. Europeiska rådet välkomnar förlängningen av det frivilliga pilotprojektet för mottagare av internationellt skydd i Malta. Det ser fram mot det meddelande som kommissionen senare i år kommer att lägga fram om inomeuropeisk solidaritet.

  • Det krävs en konsekvent och strategisk politik för att hantera rörlighet i en säker miljö. Målet måste vara att ta itu med de grundläggande orsakerna till migration på strukturell nivå. I detta syfte, och inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, kommer partnerskap att utvecklas med länderna i det södra och östra grannskapet.

  • Såsom föreslås i kommissionens senaste meddelande, kommer till att börja med en bred strukturerad dialog om migration, rörlighet och säkerhet att upprättas med dessa länder i syfte att kunna ge såväl dem som Europeiska unionen konkreta fördelar. Sådana dialoger bör inledas snarast med partnerländer som är villiga och i stånd att arbeta konstruktivt med dessa frågor. Partnerskap för rörlighet kommer att differentieras i förhållande till partnerländernas individuella förtjänster, en överenskommelse kommer att träffas separat med varje partnerland och partnerskapen kommer att vara villkorade relaterat till de insatser och framsteg som görs på samtliga områden (migration, återtagande, rörlighet och säkerhet) samt inbegripa en effektiv kontrollmekanism. Man bör försöka finna sätt att öka andelen finansiering som anslås till dessa områden inom redan befintliga finansieringsramar.

  • Kommissionen uppmanas att lägga fram sin utvärdering av den övergripande strategin för migration och bana väg för en mer konsekvent, systematisk och strategisk policyram för våra förbindelser med alla berörda tredjeländer, inbegripet konkreta förslag till utveckling av unionens viktigaste partnerskap, med prioritering av unionens hela grannskap.

  • Utvecklingen under den senaste tiden har satt den europeiska asylpolitiken på hårda prov. Det behövs säkra och effektiva asylförfaranden för människor som behöver skydd. Detta kräver i sin tur att EU:s regelverk på området tillämpas fullt ut. Det är av avgörande betydelse att det gemensamma europeiska asylsystemet kompletteras senast 2012, på grundval av höga skyddsstandarder i kombination med rättvisa och effektiva förfaranden som kan förhindra missbruk och som möjliggör snabb handläggning av asylansökningar, så att systemets hållbarhet kan säkerställas. De ändrade förslag som kommissionen nyligen lade fram avseende direktivet om asylförfaranden och direktivet om mottagningsvillkor bör tillhandahålla en ny grund för de förhandlingar som ska inledas om två viktiga hörnstenar i det gemensamma europeiska asylsystemet. Ändringar bör inte leda till att oberättigade ansökningar uppmuntras eller att medlemsstaternas övergripande kostnader ökar. Dessa förhandlingar bör nu föras vidare energiskt på grundval av en balanserad övergripande strategi som inbegriper alla förslag som lagts fram så att de centrala mål som anges ovan kan uppnås.

III. KROATIEN

  • Europeiska rådet lovordar Kroatien för landets intensiva ansträngningar som har gjort det möjligt att föra in anslutningsförhandlingarna i ett slutskede. Rådets pågående granskning av de återstående förhandlingskapitlen genomförs med fullständig respekt för strikt villkorlighet och i överensstämmelse med förhandlingsramarna. Europeiska rådet uppmanade, mot bakgrund av de framsteg som uppnåtts och kommissionens positiva bedömning, rådet att fatta alla nödvändiga beslut för att anslutningsförhandlingarna med Kroatien ska kunna slutföras före utgången av juni 2011 på grundval av de utkast till gemensamma ståndpunkter som nyligen lagts fram av kommissionen, så att anslutningsfördraget kan undertecknas före årets utgång. Kroatien bör fortsätta sitt reformarbete med samma energi, särskilt när det gäller rättsliga och grundläggande rättigheter, för att vid anslutningsdagen fullständigt kunna uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet. Övervakning av detta reformarbete fram till anslutningen kommer att ge Kroatien och de nuvarande medlemsstaterna nödvändig tillförsikt. Rådet får, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, vidta alla lämpliga åtgärder.

  • Denna utveckling ger ny dynamik åt det europeiska perspektivet för västra Balkan, förutsatt att dessa länder fortsätter sitt reformarbete. Europeiska rådet kommer att återkomma till denna fråga vid mötet i december 2011. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet att
    Ratko Mladic gripits och överförts till domstolen i Haag, vilket utgör ett positivt steg för internationell rättvisa och också för Serbiens EU-perspektiv.

o

o o

ÖVRIGA PUNKTER

Europeiska rådet

– utsåg Mario Draghi till ordförande för Europeiska centralbanken för perioden
1 november 2011–31 oktober 2019,

– antog ett uttalande om det södra grannskapet (bilaga), godkände den nya strategin för förbindelserna med Europeiska unionens grannskap i enlighet med rådets slutsatser av
den 20 juni 2011 och betonade betydelsen av det östliga partnerskapets toppmöte i Warszawa den 29–30 september 2011,

– godkände EU-strategin för Donauområdet och uppmanade alla berörda aktörer att utan dröjsmål inleda och genomföra den i överensstämmelse med rådets slutsatser av
den 13 april 2011; medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med kommissionen fortsätta arbetet med tänkbara framtida makroregionala strategier, särskilt när det gäller områdena kring Adriatiska respektive Joniska havet,

– godkände ordförandeskapets rapport om romers integrering och noterade dess stora betydelse samt efterlyste ett snabbt genomförande av rådets slutsatser av den 19 maj 2011 om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, särskilt när det gäller att före slutet av 2011 utarbeta, uppdatera eller utveckla medlemsstaternas nationella strategier för romers integrering eller för att i deras bredare politik för social delaktighet ta med integrerade politiska åtgärder,

– välkomnade den årliga rapporten om målen för EU:s utvecklingsstöd och noterade att det mellanliggande kollektiva målet för 2010 inte har uppnåtts, även om EU fortfarande var den absolut största givaren i världen under 2010; Europeiska rådet bekräftade sitt åtagande att senast 2015 uppnå målen för utvecklingsstöd i enlighet med sina slutsatser från juni 2005.

__________

BILAGA

UTTALANDE OM DET SÖDRA GRANNSKAPET

1. Europeiska rådet bekräftar principerna och målen i sitt uttalande och sina slutsatser om det södra grannskapet, som antogs den 11 mars 2011 respektive den 25 mars 2011. Det välkomnar den höga representantens och Europeiska kommissionens gemensamma meddelande av den 25 maj 2011 En ny respons på ett grannskap i förändring. Europeiska rådet ställer sig helt och hållet bakom rådets slutsatser av den 20 juni 2011 om det södra grannskapet och efterlyser snabba framsteg med genomförandet av konkreta åtgärder i överensstämmelse med de principer och mål som rådet enats om.

2. Europeiska rådet välkomnar G8-gruppens stöd för den demokratiska omvandlingen av Europas södra grannskap. Det framhåller återigen unionens betydelse för Medelhavsområdet och vikten av att inom ramen för unionen för Medelhavsområdet snabbt inleda konkreta projekt av betydelse.

3. Europeiska rådet välkomnar de insatser som nu görs för en demokratisk omvandling i regionen, särskilt i Egypten och Tunisien. Det noterar med tillfredsställelse meddelandet om de viktigare delarna i Marockos nya författning, välkomnar det förnyade åtagandet om för politiska reformer, inbegripet en översyn av författningen i Jordanien och noterar med glädje upphävandet av undantagstillståndet och den planerade författningsreformen i Algeriet. Europeiska rådet framhåller vikten av att alla inbegrips och får yttra sig i reformprocessen och kommer att uppmärksamt följa genomförandet av dessa reformer.

4. Europeiska rådet bekräftar sitt fullständiga stöd för FN:s säkerhetsråds resolutioner 1970 och 1973 om Libyen och för de insatser som EU-medlemsstaterna gör för att genomföra dessa. Det stöder fullt ut rådets slutsatser om Libyen som antogs den 20 juni 2011 och upprepar sin uppmaning till överste Gaddafi att omedelbart avsäga sig makten. Libyens demokratiska omvandling förblir av primärt intresse för Europeiska unionen. Europeiska rådet betonar det nationella övergångsrådets viktiga roll i denna process i dess egenskap av företrädare för det libyska folkets strävanden.

5. Europeiska rådet fördömer i kraftfulla ordalag det pågående förtryck och det oacceptabla och chockerande våld som den syriska regimen fortsätter att utöva mot sina egna medborgare. Det noterar med djup oro rapporterna om syrisk militär aktivitet nära den turkiska gränsen vid Khirbet-al-Jouz och upprepar sina tidigare uppmaningar om största möjliga återhållsamhet. Genom att välja förtryckets bana i stället för att uppfylla sina egna löften om breda reformer ifrågasätter regimen sin egen legitimitet. De som är ansvariga för brott och våld mot civila ska ställas till svars. Europeiska rådet, som godkänner rådets slutsatser av den 20 juni 2011 om Syrien, antagandet av nya sanktioner. Det ger också sitt fulla stöd till de diplomatiska ansträngningar som görs för att se till att FN:s säkerhetsråd ska kunna ta sitt ansvar och på lämpligt sätt reagera på situationen i Syrien.

6. Europeiska rådet förblir oroat över situationen i Jemen och vädjar till alla parter att upphöra med våldet, respektera de mänskliga rättigheterna och iaktta det permanenta vapenstilleståndet samt välkomnar vicepresidentens åtagande i detta syfte. Europeiska rådet upprepar vikten av en snabb, ordnad och inkluderande övergång i överensstämmelse med initiativet från Gulfstaternas samarbetsråd. Europeiska rådet är oroat över processen i samband med rättegångarna och domarna mot oppositionsmedlemmar i Bahrain. Det uppmanar Bahrain att säkerställa att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter respekteras fullt ut.

7. Europeiska rådet noterar att situationen på Gazaremsan fortfarande ger anledning till oro. Humanitärt stöd till Gazas befolkning bör ges i enlighet med FN:s relevanta ramar och beslut, och man bör därvid sörja för att människoliv inte äventyras.

8. Grundläggande förändringar runt om i arabvärlden belyser nödvändigheten av framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern och av att bryta det nuvarande dödläget, samtidigt som tidigare överenskommelser och skyldigheter respekteras. Europeiska rådet uppmanar alla parter att snarast inleda förhandlingar. Endast ett återupptagande av direkta förhandlingar kan ge en realistisk möjlighet att förbättra situationen på platsen och därigenom leda till en varaktig och övergripande lösning. Europeiska rådet betonar kvartettens centrala roll samtidigt som det lovordar de insatser som EU-medlemsstaterna och den höga representanten har gjort i detta avseende och välkomnar president Obamas senaste förslag i enlighet med tidigare EU‑ståndpunkter. Europeiska rådet ger sitt fulla stöd till den höga representantens uppmaning till kvartetten att skyndsamt skapa ett trovärdigt perspektiv för ett återupptagande av fredsprocessen. Europeiska rådet uppmanar alla parter att avstå från ensidiga åtgärder som inte leder till en övergripande lösning. Det stöder också initiativet att sammankalla en konferens i Paris för att tillhandahålla ekonomiskt stöd till uppbyggnaden av den palestinska staten inom ramen för en återupptagen fredsprocess. Europeiska rådet uttrycker sin djupa oro för Gilad Shalits öde, fånge hos Hamas, i uppenbar strid mot universell internationell humanitär rätt. Europeiska rådet kräver, på femårsdagen av tillfångatagandet, att Gilad Shalit frisläpps omedelbart.

1 :

Se EUCO 24/11.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website