Navigation path

Left navigation

Additional tools

D/11/1

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

COMMISSION EUROPÉENNE

SECRETARIAT GENERAL

Bruxelles, le 4 février 2011

TEXTE SV

CONSEIL EUROPEEN – BRUXELLES
04 février 2011
CONCLUSIONS DE LA PRÉSIDENCE

_________________

För delegationerna bifogas slutsatserna från Europeiska rådet den 4 februari 2011.

___________

1. Utöver att vidta de omedelbara åtgärder som krävs för att möta den ekonomiska och finansiella krisens mest brådskande utmaningar är det viktigt att fortsätta att skapa goda förutsättningar för en hållbar och sysselsättningsskapande tillväxt. Detta är syftet med den Europa 2020-strategi för sysselsättning och tillväxt som antogs förra juni. Idag inriktade sig Europeiska rådet på två sektorer – energi och innovation – som är avgörande för Europas framtida tillväxt och välfärd. Europeiska rådet enades om ett antal prioriterade åtgärder vars genomförande i hög grad kommer att bidra till att öka tillväxten och jobbskapandet samt främja den europeiska konkurrenskraften.

I. ENERGI

2. Säker, tillförlitlig, hållbar och prismässigt överkomlig energi som bidrar till den europeiska konkurrenskraften förblir en prioritering för Europa. Åtgärder på EU-nivå kan och måste ge detta mål ett mervärde. Under årens lopp har mycket arbete utförts när det gäller de viktigaste inslagen i EU:s energipolitik, bl.a. med att fastställa ambitiösa energi- och klimatförändringsmål och anta en omfattande lagstiftning till stöd för dessa mål. Vid dagens möte underströk Europeiska rådet, genom ett antal operativa slutsatser som anges nedan, EU:s åtagande att uppnå dessa mål.

3. EU behöver en fullt fungerande, sammankopplad och integrerad inre marknad för energi. Medlemsstaterna måste därför snabbt och fullständigt genomföra lagstiftningen om den inre marknaden för energi, med fullständig respekt för de överenskomna tidsfristerna. Rådet och Europaparlamentet uppmanas att arbeta för ett snabbt antagande av kommissionens förslag till förordning om energimarknadernas integritet och öppenhet.

4. Den inre marknaden bör förverkligas senast 2014 så att gas och elektricitet kan flöda fritt. Detta förutsätter särskilt att nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem i samarbete med Acer intensifierar sitt arbete med marknadskoppling och riktlinjer och med nätföreskrifter som ska gälla för nätverken i hela Europa. Medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med europeiska standardiseringsorgan och industrin påskynda arbetet med sikte på att senast i mitten av 2011 anta tekniska standarder för laddningssystem för elektriska fordon och senast i slutet av 2012 för smarta nät och mätare. Kommissionen kommer regelbundet att rapportera om den inre energimarknadens funktion, varvid särskild hänsyn kommer att tas till konsumenter, inbegripet mer utsatta konsumenter, i linje med rådets slutsatser av den 3 december 2010.

5.

Det krävs stora ansträngningar för att modernisera och utvidga Europas energiinfrastruktur och koppla samman nätverken över gränserna i linje med de prioriteringar som anges i kommissionens meddelande om energiinfrastruktur. Detta är avgörande för att säkra operativ solidaritet mellan medlemsstaterna, förverkliga alternativa leverans- och transitvägar och energikällor och utveckla förnybara energikällor som kan konkurrera med traditionella källor. Det är viktigt att effektivisera och förbättra förfarandena för tillstånd att bygga ny infrastruktur, samtidigt som de nationella behörigheterna och förfarandena respekteras. Europeiska rådet ser fram emot kommissionens kommande förslag i frågan. De olika initiativ som tas av medlemsstaterna för att integrera marknaderna och nätverken på regional nivå samt de som beskrivs i kommissionens meddelande bidrar till målet och förtjänar stöd. Efter 2015 bör det inte finnas några medlemsstater i EU som är isolerade från de europeiska gas‑ och elnäten eller vars energiförsörjning äventyras på grund av att det saknas lämpliga anslutningar.

6. Huvuddelen av de tunga finansieringskostnaderna för infrastrukturinvesteringar kommer marknaden att stå för och kostnaderna kommer att återfås genom avgifter. Det är av vital betydelse att främja ett regelverk som är attraktivt för investeringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att fastställa avgiftsnivåer på ett öppet och icke-diskriminerande sätt som överensstämmer med finansieringsbehoven och åt en lämplig kostnadsfördelning för gränsöverskridande investeringar, så att konkurrensen och konkurrenskraften ökar och konsekvenserna för konsumenterna beaktas. Vissa projekt som är motiverade med tanke på trygg energiförsörjning och solidaritet, men inte kan locka till sig tillräcklig marknadsbaserad finansiering, kan dock komma att kräva viss begränsad offentlig finansiering för att komplettera den privata finansieringen. Dessa projekt bör väljas ut på grundval av tydliga och öppna kriterier. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2011 rapportera till rådet om vilka investeringsbelopp som kan förväntas bli nödvändiga, om förslag om hur finansieringsbehoven kan tillgodoses och om hur eventuella hinder för investeringar i infrastruktur kan åtgärdas.

7. För att försörjningstryggheten ska ökas ytterligare bör Europas potential för hållbar utvinning och användning av konventionella och okonventionella (skiffergas och oljeskiffer) fossila bränsleresurser bedömas.

8. Investeringar i energieffektivitet stärker konkurrenskraften och stöder trygg energiförsörjning och hållbarhet till låga kostnader. Energieffektivitetsmålet på 20 % för 2020, vilket fastställdes vid Europeiska rådets möte i juni 2010, har ännu inte planlagts och måste uppfyllas. Det krävs beslutsamma åtgärder om vi ska kunna utnyttja den avsevärda potentialen för större energibesparingar i byggnader, transporter, produkter och processer. Från och med den 1 januari 2012 bör alla medlemsstater införa energieffektivitetsnormer som tar hänsyn till EU:s överordnade mål vid offentlig upphandling för relevanta offentliga byggnader och tjänster. Rådet uppmanas att utan dröjsmål behandla kommissionens kommande förslag till en ny energieffektivitetsplan och att närmare fastställa strategier och åtgärder genom hela energiförsörjningskedjan. Rådet kommer att se över genomförandet av EU:s energieffektivitetsmål senast 2013 och i förekommande fall överväga nya åtgärder.

9. Kommissionen uppmanas att intensifiera sitt arbete med medlemsstaterna om genomförandet av direktivet om förnybar energi, särskilt vad gäller enhetliga nationella stödsystem och samarbetsmekanismer.

10. EU och dess medlemsstater kommer att främja investeringar i förnybara energikällor och i säker och hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp och fokusera på genomförandet av de tekniska prioriteringar som fastställs i EU:s strategiska plan för energiteknik. Kommissionen uppmanas att lägga fram nya initiativ om smarta nät, inklusive med koppling till utvecklingen av rena fordon, energilagring, hållbara biobränslen och energibesparande lösningar för städer.

11. Det finns ett behov av att samordna EU:s och medlemsstaternas verksamhet bättre, för att det ska gå att säkerställa konsekvens och enhetlighet i EU:s yttre förbindelser med de viktigaste producent-, transit- och konsumentländerna. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2011 lägga fram ett meddelande om försörjningstrygghet och internationellt samarbete, med syftet att ytterligare förbättra konsekvensen och enhetligheten i EU:s yttre åtgärder på energiområdet. Medlemsstaterna uppmanas att från och med den 1 januari 2012 informera kommissionen om alla nya och befintliga bilaterala energiavtal med tredjeländer. Kommissionen kommer att göra denna information tillgänglig för alla andra medlemsstater i lämplig form och därvid ta hänsyn till behovet av att skydda kommersiellt känslig information. Den höga representanten uppmanas att fullt ut beakta energitrygghetsaspekter i sitt arbete. Frågan om energitrygghet bör också återspeglas till fullo i EU:s grannskapspolitik.

12. EU bör ta initiativ i linje med fördragen i relevanta internationella forum och utveckla energipartnerskap till ömsesidig nytta med viktiga aktörer och kring strategiska korridorer i en rad frågor, inbegripet regleringsstrategier i alla frågor av gemensamt intresse, till exempel energitrygghet, säker och hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp, energieffektivitet, investeringsklimat samt upprätthållande och främjande av högsta standard när det gäller kärnsäkerhet. EU bör uppmana sina grannländer att ansluta sig till unionens relevanta regler för den inre energimarknaden, framför allt genom att utvidga och fördjupa fördraget om energigemenskapen och verka för regionala samarbetsinitiativ. I samband med energistrategin för 2020 bör EU även utveckla nödvändiga åtgärder för att sörja för likvärdiga förutsättningar för EU:s energiproducenter gentemot producenter utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Europa behöver diversifiera sina försörjningsvägar och försörjningskällor. Kommissionen uppmanas därför att fortsätta sina insatser för att underlätta utvecklingen av strategiska korridorer för transport av stora volymer gas, såsom den södra korridoren.

13. Arbetet på att utveckla ett tillförlitligt, transparent och regelbaserat partnerskap med Ryssland inom områden av gemensamt intresse på energiområdet bör fortsätta så snart som möjligt, som en del av förhandlingarna om uppföljningen efter partnerskaps- och samarbetsavtalet och mot bakgrund av det pågående arbetet med partnerskapet för modernisering och energidialogen.

14. EU kommer att samarbeta med tredjeländer för att åtgärda energiprisernas volatilitet och kommer att fortsätta detta arbete inom ramen för G20.

15. Europeiska rådet såg fram mot utarbetandet av en strategi för minskade koldioxidutsläpp fram till 2050, med en ram för de långsiktiga åtgärderna inom energisektorn och andra relaterade sektorer. För att man ska kunna uppnå EU-målet att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % senast 2050 jämfört med 1990, enligt vad som fastställdes i oktober 2009, inom ramen för de minskningar som enligt FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) är nödvändiga från industriländerna som grupp, kommer det att krävas en genomgripande förändring av energisystemen, som måste inledas nu. Vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas åt att fastställa delmål på vägen mot målet för 2050. Europeiska rådet kommer regelbundet att se över utvecklingen.

II. INNOVATION

16. Investeringar i utbildning, forskning, teknik och innovation är en avgörande tillväxtfaktor, och innovativa idéer som kan omvandlas till nya säljbara produkter och tjänster bidrar till att skapa tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen. Europeiska rådet efterlyste ett strategiskt och integrerat tillvägagångssätt för att stimulera innovation som till fullo utnyttjar Europas intellektuella kapital, till förmån för medborgarna, företagen – i synnerhet små och medelstora företag – och forskarna. Det kommer att bevaka framstegen inom ramen för uppföljningen av Europa 2020-strategin.

17. Europeiska rådet noterade i detta sammanhang de trender och utvecklingar som framgår av kommissionens nuvarande resultattavla för innovation. Det uppmanade kommissionen att snabbt utveckla en enda integrerad indikator för att möjliggöra bättre övervakning av framstegen med innovation. Det kommer att hålla utvecklingen rörande ovanstående under uppsikt.

18. Innovation bidrar till hanteringen av de allvarliga samhällsutmaningar som vi står inför. Europas expertis och resurser måste mobiliseras på ett enhetligt sätt, och synergier mellan EU och medlemsstaterna måste främjas för att säkerställa att samhällsnyttiga innovationer snabbare når marknaden. Den gemensamma programplaneringen bör utvecklas. I detta sammanhang är lanseringen av ett pilotprojekt i form av innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande ett viktigt steg. Regelbunden övervakning från rådets sida kommer att behövas om vi ska nå både de långsiktiga målen och de konkreta mål som ska fastställas för varje år. Rådet kommer att fatta nödvändiga politiska beslut om framtida innovationspartnerskap, innan dessa inleds.

19. Europa behöver ett enat forskningsområde för att locka till sig talang och investeringar. Återstående brister måste därför åtgärdas snabbt och det europeiska forskningsområdet måste fullbordas senast 2014 för att kunna skapa en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation. Insatser bör särskilt göras för att förbättra forskarnas rörlighet och karriärmöjligheter, förbättra rörligheten hos studerande på master- eller doktorandnivå samt för att göra Europa mer attraktivt för utländska forskare. Dessutom bör information om offentligt finansierad forskning och utveckling spridas bättre samtidigt som respekten för immateriella rättigheter bevaras, särskilt genom att man upprättar en förteckning över forskning och utveckling som finansieras av EU och kopplar denna till liknande förteckningar över de forsknings- och utvecklingsprogram som finansieras nationellt.

20. Privata investeringar i innovativa produkter och tjänster bör uppmuntras, särskilt genom förbättrade ramvillkor. I detta avseende uppmanas kommissionen att

– lägga fram förslag om påskyndande, förenkling och modernisering av standardiseringsförfarandena, i synnerhet för att göra det möjligt att under vissa förhållanden omvandla standarder som utvecklats inom industrin till europeiska standarder,

– ge vägledning om tillämpningen av direktiven om offentlig upphandling; rent generellt bör offentlig upphandling vara bättre inriktad på att skapa större efterfrågan på innovativa varor och tjänster,

– göra en översyn efter halva tiden av de relevanta ramarna för statligt stöd under 2011,

– utreda olika alternativ för inrättandet av ett valoriseringsinstrument för immateriella rättigheter på europeisk nivå, i synnerhet för att underlätta små och medelstora företags tillgång till kunskapsmarknaden, och rapportera tillbaka till rådet före utgången av 2011.

21. Kommissionen uppmanas att göra snabba framsteg på centrala områden inom den digitala ekonomin för att se till att den digitala inre marknaden skapas senast 2015, även inbegripet främjande och skydd av kreativitet, utveckling av e-handel och tillgång till information från den offentliga sektorn.

22. Alla tänkbara ansträngningar bör göras för att undanröja kvarstående rättsliga och administrativa hinder för gränsöverskridande riskkapitalverksamhet. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag före utgången av 2011

– om inrättande av ett EU-omfattande riskkapitalsystem som bygger på EIF och andra relevanta finansinstitut i samarbete med nationella aktörer,

– om en förstärkning av finansieringsfaciliteten med riskdelning,

– och en bedömning av hur man bäst uppfyller de snabbt växande innovativa företagens behov genom en marknadsbaserad strategi. Kommissionen uppmanas också att undersöka genomförbarheten av ett program för innovationsforskning i små företag ("Small Business Innovation Research Scheme").

23. När medlemsstaterna ombesörjer budgetkonsolidering bör de prioritera utgifter som gynnar hållbar tillväxt på sådana områden som forskning och innovation, utbildning och energi.

24. Sådana insatser bör kombineras med tydliga reformåtgärder som syftar till att förbättra effektiviteten hos medlemsstaternas forsknings- och innovationssystem. På nationell nivå erinras medlemsstaterna om deras beredvillighet att använda upp till 50 % av intäkterna från systemet med utsläppshandel för att finansiera klimatrelaterade åtgärder, inklusive innovativa projekt. De bör också förbättra utnyttjandet av de befintliga strukturfonder som tilldelats forsknings- och innovationsprojekt.

25.

Det är av avgörande betydelse att EU:s instrument för främjande av F&U&I förenklas så att de lättare kan användas av de bästa vetenskapsmännen och de mest innovativa företagen, särskilt genom överenskommelse mellan de berörda institutionerna om en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag före utgången av året som säkerställer att alla finansieringsinstrument för forskning och innovation fungerar tillsammans i en gemensam strategisk ram. Utvecklingen av finansieringsmekanismer som lämpar sig för finansiering av sådana större europeiska projekt som är viktiga pådrivare av forskning och utveckling bör undersökas. Det är viktigare än någonsin att förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna på nationell nivå och EU-nivå. I detta sammanhang bör förenklingen av budgetförordningen antas innan året är slut för att säkerställa effektivare genomförandemekanismer för EU:s politik.

III. DEN EKONOMISKA SITUATIONEN

26. Europeiska rådet gjorde en översyn av den ekonomiska situationen och noterade att de övergripande ekonomiska utsikterna håller på att förbättras även om viktiga utmaningar kvarstår. Det enades om hur man ska arbeta vidare fram till Europeiska rådets möte i mars.

27. Europeiska rådet uppmanade rådet att i mars enas om en allmän riktlinje för kommissionens lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning, för att säkerställa fullständigt genomförande av specialgruppens rekommendationer så att en slutlig överenskommelse med Europaparlamentet kan nås senast i slutet av juni. Därigenom kan stabilitets- och tillväxtpakten stärkas och en ny makroekonomisk ram kan genomföras.

28. Europeiska rådet uppmanade Europeiska bankmyndigheten och andra relevanta myndigheter att utföra ambitiösa stresstester och medlemsstaterna att se till att det finns konkreta planer som står i överensstämmelse med EU:s regler för statligt stöd så att man kan hantera banker som visar tecken på sårbarhet i stresstester.

29. När det gäller den europeiska terminen och på grundval av den årliga tillväxtöversikten som läggs fram av kommissionen kommer Europeiska rådet i mars att fastställa prioriteringarna för strukturella reformer och budgetkonsolidering inför nästa omgång av stabilitets- och konvergensprogrammen samt på EU:s behörighetsområden, inbegripet den inre marknaden. Mot denna bakgrund, och i enlighet med de integrerade riktlinjerna i Europa 2020-strategin, uppmanas medlemsstaterna att i april lämna in sina nationella reformprogram samt sina stabilitets- och konvergensprogram.

30. Europeiska rådet i mars kommer också att anta det slutliga beslutet om en begränsad ändring i fördraget så att den europeiska stabilitetsmekanismen kan inrättas.

31. Europeiska rådet välkomnade det bifogade uttalandet från stats- och regeringscheferna i euroområdet och EU-institutionerna.

IV. YTTRE FÖRBINDELSER

32. Europeiska rådet antog ett uttalande om Egypten och regionen (bilaga II).

33. Europeiska rådet betonade att det mot bakgrund av utvecklingen i Medelhavsregionen är ännu mer angeläget att respektera tidigare fredsavtal och att göra snabba framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern. Det uttryckte sin förväntan att Mellanösternkvartettens möte
den 5 februari 2011 i München kommer att bidra avsevärt till denna process.

34. Europeiska rådet stödde slutsatserna om Vitryssland från rådet (utrikes frågor) av
den 31 januari, inbegripet beslutet om att införa restriktiva åtgärder.
Europeiska unionen upprepar sitt kraftfulla åtagande om ett starkare engagemang i det vitryska civila samhället. Europeiska unionen håller fast vid sitt åtagande om ifrågasättande politisk dialog, inte bara genom dialog utan också genom det östliga partnerskapet, förutsatt att demokratiska principer, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter respekteras. Rådet (utrikes frågor) kommer att regelbundet granska situationen i Vitryssland och står redo att överväga ytterligare riktade åtgärder på alla områden, om så är lämpligt.

___________

BILAGA I

UTTALANDE FRÅN STATS- OCH REGERINGSCHEFERNA I EUROOMRÅDET OCH EU-INSTITUTIONERNA

Efter sitt uttalande från december 2010, och med upprepande av sin beredvillighet att göra vad som krävs för att säkerställa stabiliteten i euroområdet som helhet, har stats- och regeringscheferna i euroområdet och EU-institutionerna gjort en översyn av framstegen med genomförandet av den övergripande strategin för bevarande av finansiell stabilitet och säkerställande av att euroområdet kommer stärkt ut ur krisen.

I strategin ingår ett lagstiftningspaket om ekonomisk styrning, stresstester och reparation av finanssektorn samt genomförandet av den europeiska terminen. Dessutom enades de om att följande moment ska ingå i det övergripande paket som ska färdigställas i mars:

Fortsatt framgångsrikt genomförande av befintliga program för Grekland och Irland.

En utvärdering som kommissionen gör i samverkan med ECB av de framsteg som gjorts i euroområdets medlemsstater med genomförandet av åtgärder som vidtas för att stärka de offentliga finanserna och tillväxtutsikterna.

Konkreta förslag från eurogruppen om hur man kan stärka den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten så att nödvändig effektivitet kan säkerställas och adekvat stöd tillhandahållas.

Slutförandet, under ledning av ordföranden i eurogruppen, av de operativa förfarandena för den europeiska stabilitetsmekanismen i linje med det mandat som vi enades om i december.

Med utgångspunkt i den nya ramen för ekonomisk styrning kommer stats- och regeringscheferna att vidta ytterligare åtgärder för att åstadkomma en kvalitativt ny samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet för att förbättra konkurrenskraften, vilket leder till ökad konvergens utan att undergräva den inre marknaden. De som inte är medlemmar i euroområdet kommer att inbjudas att delta i samordningen. Europeiska rådets ordförande kommer att genomföra samråd med stats- och regeringscheferna i euroområdets medlemsstater och återkomma med en rapport med konkreta metoder för det fortsatta arbetet i enlighet med fördraget. Han kommer i detta syfte att nära samarbeta med kommissionens ordförande. Han kommer att se till att stats- och regeringscheferna i intresserade medlemstater som inte ingår i euroområdet involveras i processen.

___________

BILAGA II

UTTALANDE OM EGYPTEN OCH REGIONEN

Europeiska rådet följer med ytterst stor oro den försämrade situationen i Egypten. Det fördömde i de starkaste ordalag våldet och alla dem som brukar och uppmuntrar till våld. Det betonade att alla medborgare har rätt att demonstrera fritt och fredligt under lämpligt skydd från de brottsbekämpande myndigheterna. Varje försök att begränsa det fria flödet av information, inbegripet aggressioner och angrepp riktade mot journalister och människorättsförsvarare, är oacceptabelt.

Europeiska rådet uppmanade de egyptiska myndigheterna att bemöta det egyptiska folkets strävanden med politiska reformer och inte förtryck. Alla parter bör visa återhållsamhet och undvika ytterligare våld samt påbörja en välordnad övergång till en regering med bred bas. Europeiska rådet underströk att denna övergångsprocess måste inledas nu. EU:s förbindelser med Egypten måste grunda sig på de principer som fastställts i associeringsavtalet och de åtaganden som gjorts.

Europeiska rådet välkomnade de tunisiska och egyptiska medborgarnas fredliga och värdiga uttryck för sina legitima, demokratiska, ekonomiska och sociala strävanden som är förenliga med de värderingar som Europeiska unionen förespråkar för sig själv och i hela världen. Europeiska rådet betonade att medborgarnas demokratiska strävanden bör hanteras med hjälp av dialog och politiska reformer och med fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt med hjälp av fria och rättvisa val. Det uppmanade alla parter att inleda en meningsfull dialog i detta syfte.

Europeiska unionen är fast besluten att lämna sitt fulla stöd till övergångsprocessen mot en demokratisk styrning, pluralism, bättre förutsättningar för ekonomiskt välstånd och social delaktighet och ökad regional stabilitet. Europeiska rådet uttrycker sitt starka engagemang för ett nytt partnerskap som omfattar ett mer effektivt stöd i framtiden till dessa länder, som genomgår politiska och ekonomiska reformer, inbegripet genom den europeiska grannskapspolitiken och unionen för Medelhavsområdet.

I detta sammanhang

– uppmanade Europeiska rådet den höga representanten att vid sitt kommande besök i Tunisien och Egypten förmedla vårt budskap,

– uppmanade Europeiska rådet den höga representanten att inom ramen för detta partnerskap ta fram ett åtgärdspaket med målsättningen att EU ska stödja övergångs- och förändringsprocesserna (stärkande av de demokratiska institutionerna, främjande av demokratisk samhällsstyrning och social rättvisa och hjälp med att förbereda och genomföra fria och rättvisa val), och att närmare koppla samman den europeiska grannskapspolitiken och unionen för Medelhavsområdet med dessa mål,

– uppmanade Europeiska rådet den höga representanten och kommissionen att snarast anpassa Europeiska unionens instrument, att ge tillgång till humanitärt bistånd och att föreslå åtgärder och projekt för att stimulera samarbete, utbyte och investeringar i regionen med syfte att främja ekonomisk och social utveckling, inbegripet en framskjuten ställning för Tunisien.

________________________


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website