Navigation path

Left navigation

Additional tools

CONSEIL EUROPEEN – BRUXELLES 17 juin 2010 CONCLUSIONS DE LA PRÉSIDENCE

European Council - DOC/10/2   17/06/2010

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

D/10/2

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED
COMMISSION EUROPÉENNE

SECRETARIAT GENERAL

TEXTE SV

CONSEIL EUROPEEN – BRUXELLES
17 juin 2010
CONCLUSIONS DE LA PRÉSIDENCE

_________________

___________

EU har tagit itu med den globala finansiella krisen med gemensamma krafter och har vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa Ekonomiska och monetära unionens stabilitet. I synnerhet nåddes enighet i maj om ett stödpaket för Grekland samt om en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism och -facilitet, varav den sistnämnda fick sin slutliga utformning i juni. Vi har lagt grunden till en mycket starkare ekonomisk styrning. Vi är fortfarande fast beslutna att vidta alla åtgärder som krävs för att våra ekonomier åter ska slå in på en väg mot hållbar och sysselsättningsskapande tillväxt.

Idag gör vi därför följande:

Vi antar "Europa 2020", vår nya strategi för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt för alla. Den utgör en enhetlig ram inom vilken unionen ska mobilisera alla sina instrument och politiska åtgärder och medlemsstaterna ska vidta förstärkta samordnade åtgärder. Den kommer att främja genomförandet av strukturreformer. Tonvikten måste nu ligga på genomförandet, och vi kommer att vägleda och övervaka denna process. Under de närmaste månaderna kommer vi att fortsätta diskussionen om hur specifika politiska åtgärder kan användas för att frigöra EU:s tillväxtpotential, i första hand när det gäller innovation och energipolitik.

Vi framhåller på nytt att vi alla är fast beslutna att säkerställa finanspolitisk hållbarhet, bland annat genom att påskynda budgetkonsolideringsplanerna när detta är motiverat.

Vi bekräftar vårt åtagande att säkerställa finansiell stabilitet genom att åtgärda bristerna i fråga om reglering och tillsyn av finansmarknaderna, både på EU‑nivå och på G20‑nivå. Vi är överens om att snabbt gå vidare med viktiga lagstiftningsåtgärder så att de nya tillsynsorganen kan inleda sitt arbete i början av nästa år samt om att fastställa en ambitiös ståndpunkt som EU ska framföra vid toppmötet i Toronto.

Vi är helt ense om att det finns ett akut behov av att öka samordningen av vår ekonomiska politik. Vi är ense om de första riktlinjerna för stabilitets‑ och tillväxtpakten och budgetövervakningen samt den bredare makroekonomiska övervakningen. Vi ser fram emot specialgruppens slutrapport i oktober.

I. EN NY EUROPEISK STRATEGI FÖR SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT

Slutlig utformning och genomförande av Europa 2020‑strategin

1. Europeiska rådet har idag slutligt utformat Europeiska unionens nya strategi för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin kommer att hjälpa Europa att återhämta sig från krisen och gå starkare ur den, både internt och internationellt, genom att öka konkurrenskraften, produktiviteten, tillväxtpotentialen, den sociala sammanhållningen och den ekonomiska konvergensen. Genom den nya strategin antar vi utmaningen att omorientera vår politik från krishantering till införande av reformer på medellång och lång sikt som främjar tillväxt och sysselsättning och säkerställer de offentliga finansernas hållbarhet, bland annat genom reformen av pensionssystemen.

2. Medlemsstaterna är fast beslutna att säkerställa finanspolitisk hållbarhet och snarast uppnå budgetmålen. De kommer även i fortsättningen att tillämpa en differentierad takt för budgetkonsolideringen, där man tar hänsyn till såväl finanspolitiska risker som risker av annat slag. Flera medlemsstater har nyligen förstärkt och tidigarelagt budgetkonsolideringen. Alla medlemsstater är redo att, om nödvändigt, vidta ytterligare åtgärder för att påskynda budgetkonsolideringen. Tillväxtfrämjande budgetkonsolideringsstrategier som huvudsakligen inriktas på återhållsamhet på utgiftssidan bör prioriteras. Det är av yttersta vikt att man ökar tillväxtpotentialen för att underlätta budgetkonsolidering på lång sikt.

3. Europeiska rådet bekräftar EU:s fem överordnade mål (bilaga I), som är gemensamma för medlemsstaternas och unionens insatser när det gäller att främja sysselsättning, förbättra villkoren för innovation, forskning och utveckling, uppfylla klimatförändrings‑ och energimålen, förbättra utbildningsnivåerna samt främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning. Det är överens om kvantifieringen av indikatorerna för utbildning och social delaktighet/fattigdom enligt rådets överenskommelse. Det ger sitt politiska stöd till de integrerade riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken, som kommer att antas formellt när Europaparlamentet har lämnat sitt yttrande om den sistnämnda. Riktlinjerna kommer även fortsättningsvis att utgöra grunden för rådets eventuella landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna. Dessa rekommendationer ska överensstämma helt med relevanta fördragsbestämmelser och EU-regler och inte ändra medlemsstaternas befogenheter, till exempel på utbildningsområdet.

4. Medlemsstaterna måste nu vidta åtgärder för att genomföra dessa politiska prioriteringar på sin nivå. De bör i nära dialog med kommissionen snarast fastställa sina nationella mål, med hänsyn till sina respektive utgångspunkter och nationella omständigheter och i enlighet med sina nationella beslutsförfaranden. De bör också urskilja de största flaskhalsarna för tillväxten och i sina nationella reformprogram ange hur de tänker åtgärda dem. De framsteg som görs för att uppnå de överordnade målen kommer regelbundet att ses över.

5. Alla gemensamma politiska åtgärder, även i fråga om den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, måste stödja strategin. En hållbar, produktiv och konkurrenskraftig jordbrukssektor kommer att ge ett viktigt bidrag till den nya strategin, med hänsyn till landsbygdsområdenas tillväxt- och sysselsättningspotential, samtidigt som rättvis konkurrens säkerställs. Europeiska rådet framhåller vikten av att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och av att utveckla infrastruktur för att bidra till den nya strategins framgång. Strategins externa dimension bör utnyttjas fullt ut, i synnerhet genom den handelsstrategi som kommissionen kommer att lägga fram före årets slut. Insatserna bör inriktas på de största flaskhalsarna som hämmar tillväxten på EU‑nivå, inklusive dem med koppling till den inre marknadens funktionssätt och infrastruktur och behovet av en gemensam energipolitik och en ny ambitiös industripolitik.

6. I synnerhet behöver Europas inre marknad komma in i ett nytt skede genom ett stort antal initiativ. Europeiska rådet välkomnar den rapport som Mario Monti har lagt fram om en ny strategi för den inre marknaden samt kommissionens avsikt att följa upp rapporten med konkreta förslag. Europeiska rådet återkommer till frågan i december 2010.

7. Med anledning av kommissionens presentation av det första huvudinitiativet om en digital agenda för Europa ställer sig Europeiska rådet bakom upprättandet av en ambitiös åtgärdslista som bygger på konkreta förslag och uppmanar samtliga institutioner att delta i dess fullständiga genomförande, inklusive inrättandet av en fullt fungerande digital inre marknad senast 2015. Kommissionen uppmanas att lämna en lägesrapport före utgången av 2011.

8. Europeiska rådet ser fram emot att det läggs fram fler huvudinitiativ före årets slut.

Förstärkning av den ekonomiska styrningen

9. Krisen har visat på uppenbara svagheter i vår ekonomiska styrning, särskilt när det gäller budgetövervakning och bredare makroekonomisk övervakning. En ökad samordning av den ekonomiska politiken utgör därför en ytterst viktig och angelägen prioritering.

10. Europeiska rådet välkomnar lägesrapporten från ordföranden för specialgruppen för ekonomisk styrning och är ense om en första uppsättning riktlinjer.

11. Dessa regler om budgetdisciplin måste genomföras fullt ut. När det gäller att förstärka dessa enas Europeiska rådet om att

a) stärka både den preventiva och den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, med sanktioner i samband med konsolideringen mot målet på medellång sikt; dessa kommer att ses över så att man får ett enhetligt och progressivt system som garanterar likvärdiga förutsättningar i medlemsstaterna; den särskilda situationen för medlemsstater som är medlemmar i euroområdet och medlemsstaternas respektive skyldigheter enligt fördragen kommer att respekteras fullt ut,

b) ge skuldnivåerna och deras utveckling samt övergripande hållbarhet en mycket mer framträdande roll inom budgetövervakningen, såsom det ursprungligen var tänkt i stabilitets‑ och tillväxtpakten,

c) varje vår från och med 2011, i samband med en "europeisk termin", förelägga kommissionen stabilitets‑ och konvergensprogram för de kommande åren, med beaktande av nationella budgetförfaranden,

d) se till att samtliga medlemsstater har nationella budgetbestämmelser och medelfristiga budgetramar i linje med stabilitets‑ och tillväxtpakten; deras effekt bör bedömas av kommissionen och rådet,

e) garantera kvaliteten på statistiska uppgifter, vilket är av avgörande betydelse för en sund budgetpolitik och en sund budgetövervakning; statistikkontoren bör vara fullständigt oberoende i sitt uppgiftslämnande.

12. När det gäller makroekonomisk övervakning enas Europeiska rådet om följande riktlinjer:

a) En resultattavla bör tas fram för att man bättre ska kunna bedöma utvecklingen och obalanserna i konkurrenskraftshänseende och för att det ska vara möjligt att upptäcka ohållbara eller farliga tendenser i ett tidigt skede.

b) Effektiva övervakningsramar bör utarbetas som återspeglar den särskilda situationen för euroområdets medlemsstater.

13. Europeiska rådet uppmanar specialgruppen och kommissionen att snarast vidareutveckla dessa riktlinjer och göra dem operativa. Det ser fram emot att vid sitt möte i oktober 2010 kunna ta del av specialgruppens slutrapport omfattande hela dess mandat.

Reglering av finansiella tjänster

14. De reformer som krävs för att återställa det europeiska finanssystemets sundhet och stabilitet måste slutföras snarast, och banksektorns återhämtningsförmåga och öppenhet måste säkerställas. Det är mycket viktigt att framsteg görs under de närmaste månaderna. Europeiska rådet enas om att resultaten av banktillsynsorganens pågående stresstester kommer att redovisas senast under andra hälften av juli. I kommissionens meddelande Reglering av finansiella tjänster för en hållbar tillväxt av den 2 juni 2010 finns en uttömmande förteckning över initiativ som ska påbörjas och slutföras före utgången av 2011. EU måste visa prov på beslutsamhet för att åstadkomma ett säkrare, sundare, öppnare och ansvarsfullare finanssystem.

15. Europeiska rådet

a) uppmanar rådet och Europaparlamentet att snarast anta lagstiftningsförslagen om finansiell tillsyn så att den europeiska systemrisknämnden och de tre europeiska tillsynsmyndigheterna kan inleda sitt arbete i början av 2011,

b) efterlyser en överenskommelse före sommaren om lagstiftningsförslaget om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt en snabb behandling av kommissionens förslag om förbättring av EU:s tillsyn över kreditvärderingsinstitut,

c) ser fram emot de av kommissionen aviserade förslagen om derivatmarknader, och då särskilt lämpliga åtgärder avseende blankning (inbegripet "naken" blankning) samt kreditswappar.

16. Europeiska rådet är överens om att medlemsstaterna bör införa system för avgifter och skatter för finansinstitut, för att säkerställa en rättvis fördelning av bördan och ge incitament att undvika systemrisker.1 Sådana avgifter och skatter bör ingå i en trovärdig saneringsram. Det finns ett angeläget behov av ytterligare arbete med hur denna ram ska se ut i stora drag, och frågor som rör likvärdiga förutsättningar och kumulativa konsekvenser av olika reglingsåtgärder bör bedömas noggrant. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta detta arbete och rapportera tillbaka i oktober 2010.

II. G20‑GRUPPENS TOPPMÖTE I TORONTO

17. Unionens reaktion på krisen måste även fortsättningsvis samordnas globalt för att se till att åtgärderna är konsekventa internationellt. De åtgärder som unionen vidtar för att öka konkurrenskraften, konsolidera de offentliga finanserna och reformera den finansiella sektorn kommer att ge den möjlighet att ta stark ställning för liknande internationella åtgärder vid det kommande G20‑toppmötet. EU bör leda arbetet med att fastställa en global strategi för införande av system för avgifter och skatter för finansinstitut i syfte att upprätthålla lika förutsättningar runt om i världen och kommer med emfas att försvara denna ståndpunkt inom G20. Införandet av en global skatt på finansiella transaktioner bör undersökas och vidareutvecklas i detta sammanhang.

18. Inför toppmötet i Toronto bekräftar Europeiska unionen de riktlinjer som har godkänts i rådet och som återspeglas i det mandat som har utarbetats för ministermötet i Busan. Med tanke på de stora risker som en sen utfasning från de exceptionella finanspolitiska stimulansåtgärderna skulle medföra för de offentliga finansernas hållbarhet bör G20 enas om en samordnad och differentierad exitstrategi för att säkerställa hållbara offentliga finanser. Alla stora ekonomier måste göra sitt för att man ska uppnå det överenskomna målet med en stark, hållbar och balanserad tillväxt. G20 måste bekräfta sitt åtagande att reformera finanssystemet och på ett samstämmigt och samordnat sätt göra snabba framsteg med en hel rad åtgärder som man enades om i Pittsburgh för att stärka motståndskraften hos och insynen i vårt finanssystem, bland annat genom högkvalitativt extrakapital och en ny likviditetsbuffert. Inom IMF bör kvoterna ses över som en del av ett större paket med frågor som rör IMF:s styrning, vilket omfattar alla element som man enades om i Pittsburgh och Istanbul, och slutföras senast i november 2010 som ett samlat och fullständigt paket.

III. MILLENNIEUTVECKLINGSMÅLEN

19. FN:s kommande högnivåmöte om millennieutvecklingsmålen erbjuder en unik möjlighet att stärka våra gemensamma insatser och våra partnerskap med utvecklingsländerna i syfte att på ett globalt plan utrota fattigdom, hunger och bristande jämlikhet. Genom de slutsatser som rådet antog den 14 juni har Europeiska unionen en stark ståndpunkt inför detta möte.

20. Europeiska unionen förblir fast besluten att stödja ett globalt uppnående av millennieutvecklingsmålen senast 2015. Detta är möjligt om alla partner visar ett starkt politiskt engagemang, genomför nödvändiga ändringar av politiken samt vidtar konkreta åtgärder. Europeiska unionen uppmanar högnivåmötet att enas om konkreta åtgärder för att öka utvecklingsländernas egenansvar, fokusera insatserna, göra politiken mer verkningsfull, få till stånd ökad och förutsägbar utvecklingsfinansiering, inklusive innovativa finansieringskällor, samt utnyttja utvecklingsresurserna på ett effektivare sätt. Europeiska rådet bekräftar sitt åtagande att uppnå målen för utvecklingsbiståndet senast 2015 i enlighet med slutsatserna från juni 2005. Europeiska rådet enas om att årligen återkomma till detta på grundval av en rapport från rådet.

IV. KLIMATFÖRÄNDRING

21. Europeiska rådet noterar kommissionens meddelande En analys av möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser med mer än 20 % och en bedömning av riskerna för koldioxidläckage. I enlighet med rådets slutsatser av den 11 juni kommer kommissionen att genomföra ytterligare analyser, även konsekvenserna för varje medlemsstat, och rådet kommer att ytterligare behandla de frågor som tas upp i meddelandet. Såsom framgår av Ekofinrådets rapport har EU och dess medlemsstater gjort framsteg med att fullgöra sina åtaganden om snabbstartsfinansiering för 2010, och de kommer att vid konferensen i Cancún på ett samordnat sätt rapportera om de framsteg som gjorts. Europeiska rådet återkommer till klimatförändringsfrågan under hösten inför konferensen i Cancún.

V. ÖVRIGA FRÅGOR

22. Europeiska rådet uttrycker sin uppskattning för reflektionsgruppens arbete. Gruppens rapport om "Projekt Europa 2030 – Utmaningar och möjligheter" kommer att utgöra ett värdefullt underlag för Europeiska unionens framtida arbete.

23. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som har gjorts med genomförandet av den europeiska pakten för invandring och asyl och stöder rådets slutsatser av den 3–4 juni.

24. Europeiska rådet välkomnar kommissionens yttrande om Islands ansökan om medlemskap i EU och rekommendationen att anslutningsförhandlingarna bör inledas. Europeiska rådet, som har tagit ansökan under övervägande på grundval av yttrandet och sina slutsatser från december 2006 om förnyad konsensus om utvidgning, noterar att Island uppfyller de politiska kriterier som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 och beslutar att anslutningsförhandlingarna ska inledas.

25. Europeiska rådet uppmanar rådet att anta en allmän förhandlingsram. Det erinrar om att målet med förhandlingarna är att Island ska anta EU:s regelverk i dess helhet och se till att det genomförs och verkställs fullt ut, och att landet ska ta itu med sina befintliga åtaganden, såsom de som fastställts av Eftas övervakningsmyndighet inom ramen för EES‑avtalet, och andra brister som kommissionen pekat på i sitt yttrande, bland annat på området för finansiella tjänster. Europeiska rådet välkomnar Islands åtagande att ta itu med dessa frågor och är förvissat om att Island aktivt fortsätter att försöka lösa alla kvarstående frågor. Europeiska rådet bekräftar att förhandlingarna kommer att baseras på Islands egna meriter och att takten kommer att bero på hur snabbt Island uppfyller kraven i förhandlingsramen, som bland annat kommer att omfatta ovannämnda krav.

26. Europeiska rådet gratulerar Estland till den konvergens som landet har uppnått på grundval av sund ekonomisk politik och sund finanspolitik och noterar med tillfredsställelse att alla konvergenskriterier enligt fördraget har uppnåtts. Det välkomnar kommissionens förslag att Estland ska införa euron den 1 januari 2011.

27. Europeiska rådet antar ett uttalande om Iran (bilaga II).

28. Europeiska rådet bekräftar sina tidigare slutsatser från december 2008 och juni 2009 och antar, efter att i december 2009 ha beslutat att granska övergångsåtgärderna avseende 18 nya platser i Europaparlamentet fram till slutet av den nuvarande valperioden 2009–2014, ett beslut (dok. EUCO 11/10) som syftar till att genomföra de förfaranden som krävs för antagandet av dessa åtgärder.

___________

BILAGA I

EN NY EUROPEISK STRATEGI FÖR SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT

EU:s ÖVERORDNADE MÅL

– Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 % för kvinnor och män i åldrarna 2064, bland annat genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter.

– Att förbättra villkoren för forskning och utveckling, särskilt i syfte att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 % av BNP. Kommissionen kommer att utarbeta en indikator som avspeglar FoU‑ och innovationsintensiteten.

– Att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % i förhållande till 1990 års nivåer. Att öka de förnybara energikällornas andel av den slutliga energikonsumtionen till 20 % och eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 %.

EU åtar sig att fatta ett beslut om att gå vidare till en minskning med 30 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer som sitt villkorade erbjudande inför ett globalt och övergripande avtal för perioden efter 2012, förutsatt att andra utvecklade länder åtar sig att göra jämförbara utsläppsminskningar och att utvecklingsländerna i rimlig utsträckning bidrar alltefter ansvar och förmåga.

– Att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 % och genom att öka den andel 30–34‑åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 %.1

– Att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att hjälpa åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning.2

___________

BILAGA II

UTTALANDE OM IRAN

1. Europeiska rådet betonar sin allt djupare oro över Irans kärnenergiprogram och välkomnar att FN:s säkerhetsråd antagit resolution 1929 med nya restriktiva åtgärder mot Iran.

2. Europeiska rådet välkomnar de insatser som Brasilien och Turkiet nyligen gjort för att säkerställa framsteg med det avtal om forskningsreaktorn i Teheran som IAEA föreslog Iran i oktober 2009. Ett tillfredsställande avtal med Iran om reaktorn skulle vara en förtroendebyggande åtgärd. Europeiska rådet framhåller dock att detta inte skulle lösa den viktigaste frågan när det gäller Irans kärnenergi. Europeiska rådet uppmanar Iran att inleda förhandlingar om sitt kärnenergiprogram.

3. Europeiska rådet bekräftar Irans rättigheter och skyldigheter enligt icke-spridningsfördraget. Europeiska rådet beklagar djupt att Iran inte har tagit vara på de många möjligheter som landet har erbjudits för att undanröja det internationella samfundets oro över karaktären på Irans kärnenergiprogram. Irans beslut att anrika uran till en nivå av 20 % i strid med sina internationella skyldigheter enligt resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och IAEA:s styrelse har ytterligare ökat denna oro. I detta avseende noterar Europeiska rådet IAEA:s senaste rapport av den 31 maj.

4. Under dessa förhållanden har nya restriktiva åtgärder blivit oundvikliga. Europeiska rådet, som erinrar om sitt uttalande av den 11 december 2009 och hänvisar till det arbete som utrikesrådet därefter utfört, uppmanar utrikesrådet att vid sitt nästa möte anta åtgärder för att genomföra dem som anges i FN:s säkerhetsråds resolution 1929 och därtill hörande åtgärder i syfte att genom förhandlingar stödja en lösning av alla kvarstående problem rörande Irans utveckling av känslig teknik till stöd för sina kärnenergi- och missilprogram. Åtgärderna bör inriktas på handeln, särskilt varor med dubbla användningsområden och ytterligare restriktioner mot handelsförsäkringar, den finansiella sektorn, inklusive frysning av fler iranska bankers tillgångar och restriktioner mot bankverksamhet och försäkringar, den iranska transportsektorn, särskilt Islamic Republic of Iran Shipping Line (IRISL) och dess dotterbolag samt flygfrakt, nyckelsektorer inom gas- och oljeindustrin med förbud mot nya investeringar, tekniskt bistånd och överföring av teknik, utrustning och tjänster på dessa områden, särskilt när det gäller raffinering, kondensering och LNG-teknik, samt nya viseringsförbud och frysning av tillgångar, särskilt mot Islamiska revolutionsgardet (Islamic Revolutionary Guard Corps, IRGC).

5. Europeiska rådet bekräftar på nytt Europeiska unionens åtagande att verka för en diplomatisk lösning på frågan om Irans kärnenergiprogram. Europeiska rådet uppmanar Iran att visa beredvillighet att bygga upp det internationella samfundets förtroende och reagera på erbjudandet om återupptagna förhandlingar samt bekräftar giltigheten av de förslag från juni 2008 som lämnades till Iran.

6. Vad som krävs är seriösa förhandlingar om Irans kärnenergiprogram och andra frågor av ömsesidigt intresse. Europeiska rådet framhåller att EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är beredd att återuppta diskussionerna om detta.

________________________

1 :

Tjeckien förbehåller sig rätten att inte vidta dessa åtgärder.

1 :

Europeiska rådet betonar medlemsstaternas behörighet att fastställa och tillämpa kvantitativa mål på utbildningsområdet.

2 :

Denna befolkningsandel definieras som antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning enligt tre indikatorer (risk för fattigdom, materiell fattigdom, hushåll där ingen förvärvsarbetar); medlemsstaterna får dock själva fastställa sina nationella mål på grundval av de lämpligaste indikatorerna, med beaktande av deras nationella omständigheter och prioriteringar.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website