Navigation path

Left navigation

Additional tools

D/09/6

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED
COMMISSION DES COMMUNAUTÉS EUROPÉENNES

TEXTE SV

CONSEIL EUROPEEN – BRUXELLES
10 & 11 décembre 2009
CONCLUSIONS DE LA PRÉSIDENCE



EUROPEISKA

RÅDET

Bryssel den 11 december 2009

(OR. en)

EUCO 6/09

CO EUR 6

CONCL 4

FÖLJENOT

från:

Rådets generalsekretariat

till:

Delegationerna

Ärende:

EUROPEISKA RÅDET

DEN 10–11 DECEMBER 2009

SLUTSATSER

För delegationerna bifogas rådets slutsatser från Europeiska rådet den 10–11 december 2009.

___________

Det nya Lissabonfördraget kommer att göra det möjligt för unionen att helt koncentrera sig på kommande utmaningar. Under de närmaste månaderna kommer man att fortsätta att arbeta för dess fullständiga genomförande, i synnerhet genom att inrätta den europeiska avdelningen för yttre åtgärder och anta lagstiftning om medborgarinitiativet. Europeiska rådet noterade att den ekonomiska situationen börjar visa tecken på stabilisering men betonade betydelsen av att utarbeta trovärdiga och samordnade strategier för att avveckla den brett upplagda stimulanspolitiken så snart återhämtningen är helt säkrad. Under de senaste månaderna har EU gjort goda framsteg med att stärka sitt regelverk, i synnerhet genom den överenskommelse som rådet nått om en väsentligen ny struktur för finansiell tillsyn i Europa. Med tanke på de betydande strukturella utmaningar som EU står inför är det nödvändigt att utvärdera effekterna av Lissabonstrategin och utarbeta en ny strategi som också svarar mot nya utmaningar. Europeiska rådet antog ett nytt flerårigt program för åren 2010 2014, Stockholmsprogrammet, som kommer att möjliggöra fortsatt utveckling av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Europeiska rådet diskuterade hur EU på bästa sätt kan bidra till ett positivt resultat vid Köpenhamnskonferensen om klimatförändring. Europeiska rådet bekräftade på nytt den ståndpunkt som man enades om vid oktobermötet och förklarade att EU och dess medlemsstater är beredda att bidra med snabbstartsfinansiering på 2,4 miljarder euro årligen under åren 2010 2012. Europeiska rådet antog uttalanden om Iran och Afghanistan.

o

o o

Europeiska rådets möte föregicks av ett anförande av Europaparlamentets ordförande Jerzy Buzek, med efterföljande diskussion.

o

o o

I. Institutionella frågor

1. Europeiska rådet välkomnar Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december. Genom fördraget har unionen nu en stabil och varaktig institutionell ram, så att unionen nu helt kan koncentrera sig på kommande utmaningar.

2. Det intensiva förberedelsearbete som bedrivits under det svenska ordförandeskapet, och som det redogörs för i ordförandeskapets rapport (EUCO 5/09), har möjliggjort ett smidigt ikraftträdande av fördraget. Den 1 december tillträdde Herman Van Rompuy posten som Europeiska rådets ordförande och Catherine Ashton posten som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

3. Europeiska rådet uppmanar den höga representanten att, på grundval av ordförandeskapets rapport som antogs av Europeiska rådet den 29 oktober 2009, snabbt lägga fram förslaget till hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta, så att det kan antas tillsammans med därtill hörande rättsakter och budgetakter före utgången av april 2010. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att tillhandahålla underlag på detta område.

4. Europeiska rådet välkomnar att kommissionen har inlett ett offentligt samråd om medborgarinitiativet. Det uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag snarast möjligt, så att det kan antas under första halvåret 2010.

5. Med hänvisning till Europeiska rådets slutsatser från december 2008 och juni 2009 har den spanska regeringen lagt fram ett förslag om ändring av fördragen avseende övergångsåtgärder när det gäller Europaparlamentets sammansättning. Europeiska rådet beslutade att höra Europaparlamentet och kommissionen för en snabb behandling av detta förslag.

II. Läget i fråga om ekonomin, finanserna och sysselsättningen

6. Den ekonomiska och finansiella krisen har ställt världsekonomin inför allvarliga utmaningar och har lett till den svåraste konjunkturnedgången sedan 1930‑talet. För att komma till rätta med krisen har EU och dess medlemsstater genomfört ett brett spektrum av extraordinära åtgärder, inklusive den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa från december 2008. Stödåtgärderna har haft en avgörande betydelse för att återställa förtroendet för finansmarknaderna och se till att dessa fungerar korrekt samt dämpa krisens återverkningar på tillväxt och sysselsättning.

7. Den ekonomiska situationen börjar visa tecken på stabilisering och förtroendet ökar. Prognoserna pekar på en svag återhämtning under 2010, följd av en återgång till starkare tillväxt under 2011. Men osäkerhetsmoment och svaga punkter kvarstår, samtidigt som situationen för sysselsättningen och på det sociala området förväntas ytterligare försämras under 2010. Politiken för att stödja ekonomin bör därför fortsätta och inte upphöra förrän återhämtningen är helt säkrad. För att förankra förväntningarna och stärka förtroendet bekräftar Europeiska rådet ånyo vikten av att utveckla och förmedla trovärdiga och samordnade exitstrategier för den brett upplagda stimulanspolitiken.

Exitstrategier

8. Europeiska rådet framhåller att den finanspolitiska exitstrategin kommer att genomföras inom ramen för stabilitets‑ och tillväxtpakten, som förblir hörnstenen i EU:s budgetramar. Rekommendationer till de länder som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott, särskilt de som antogs av rådet den 2 december, är ett viktigt redskap för att återställa sunda offentliga finanser. I detta sammanhang bekräftar Europeiska rådet sina slutsatser från den 20 oktober om en finanspolitisk exitstrategi och erinrar om att strategin kommer att inkludera en konsolidering som sträcker sig betydligt längre än riktmärket på 0,5 % av BNP per år i kombination med strukturreformer för att understödja den långsiktiga finanspolitiska hållbarheten. Den finanspolitiska konsolideringen bör inledas senast 2011, tidigare i vissa medlemsstater där de ekonomiska omständigheterna medger detta, förutsatt att kommissionens prognoser fortsätter att peka på att återhämtningen förstärks och fortsätter av egen kraft.

9. Det behövs bredare upplagda exitstrategier, som även tar hänsyn till behovet av att avveckla finansiella stödsystem. Principerna för avveckling av stödet till finanssektorn, fastställda av rådet den 2 december 2009, måste vägleda det fortsatta arbetet. Det är ytterst viktigt att utarbeta en samordnad strategi, som beaktar den finansiella stabiliteten och omständigheterna i enskilda medlemsstater och ger lämpliga incitament för att finansinstituten inte längre ska förlita sig på offentligt finansiellt stöd.

10. Europeiska rådet underströk att avvecklingen av de offentliga stödåtgärderna på vederbörligt sätt bör samordnas mellan medlemsstaterna så att negativa spridningseffekter undviks, att avvecklingen bör ske vid lämplig tidpunkt med hänsyn till många olika aspekter, i linje med rådets slutsatser av den 2 december 2009, samt att, beroende på omständigheterna i enskilda medlemsstater, avvecklingen av stödet bör inledas med regeringsgarantier.

11. Europeiska rådet uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete med exitstrategier och återkomma med rapporter senast i juni 2010, både för finanspolitiken och för finanssektorn.

Finansmarknaderna, inklusive tillsyn

12. Finanskrisen har klart visat på svagheterna i det nuvarande regelverket och tillsynsordningarna för finansinstitut. Europeiska rådet välkomnar de snabba och beslutsamma åtgärder som vidtagits av rådet, som har beslutat om en väsentligen ny struktur för finansiell tillsyn i Europa. Denna nya struktur kommer att inrättas för att återställa konsumenternas och investerarnas förtroende för finansmarknaderna, ge bättre skydd mot framtida bubblor och kriser i ekonomin samt öka stabiliteten och anpassa tillsynen till marknadsintegrationens verklighet.

13. Europeiska rådet välkomnar den allmänna riktlinje som rådet nådde fram till avseende ett komplett paket för nya tillsynsramar i Europeiska unionen. En ny europeisk systemrisknämnd kommer att ge Europeiska unionen ett system för övervakning av makrorisker och utfärdande av riskvarningar och rekommendationer till korrigerande åtgärder när dessa risker är betydande. De tre nya tillsynsmyndigheterna till banker samt försäkrings‑ och värdepappersmarknader kommer att utveckla gemensamma tekniska normer, ha en stark samordnande roll i tillsynskollegier, kunna agera ändamålsenligt vid finansiella nödlägen samt garantera konsekvent tillämpning av EU‑rätten, bl.a. genom bindande medling. Europeiska rådet ser fram emot förhandlingar med Europaparlamentet med ett snabbt antagande som mål, så att det nya systemet kan tas i bruk under 2010.

14. Rådets antagande av en allmän riktlinje avseende ändringarna i direktivet om kapitalkrav är ytterligare ett steg mot starkare finansreglering mot bakgrund av finanskrisen. Den höjer kapitalkraven för viss bankverksamhet och inför klara och bindande regler för ersättning som är i linje med dem som godkändes av G20‑ledarna. Ersättningspolitiken inom finanssektorn måste främja en sund och ändamålsenlig riskhantering och bör bidra till att förhindra framtida kriser i ekonomin. Europeiska rådet förväntar sig nu en snabb slutöverenskommelse från Europaparlamentets sida. Europeiska rådet uppmanar finanssektorn att omedelbart införa en sund praxis för ersättningar och uppmanar på den punkten medlemsstaterna att omgående överväga de alternativ som på kort sikt står till buds. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att noga övervaka genomförandet av sunda principer för ersättning. Europeiska rådet efterlyser även ytterligare framsteg när det gäller att motverka procyklikalitet inom banksektorn och uppmanar kommissionen att under 2010 lägga fram ytterligare förslag där man beaktar det pågående arbetet i Baselkommittén.

15. Europeiska rådet betonar vikten av ett förnyat ekonomiskt och socialt kontrakt mellan finansinstituten och det samhälle som de verkar i samt av att se till att allmänheten gagnas under goda tider och skyddas mot risker. Europeiska rådet uppmanar IMF att i sin översyn beakta samtliga alternativ, inbegripet försäkringsavgifter, stabilitetsfonder, eventualkapitalarrangemang och en avgift på globala finanstransaktioner.

Europeiska rådet uppmanar i linje med sina slutsatser från oktober 2009 rådet och kommissionen att fastställa de centrala principer som nya globala arrangemang måste uppfylla.

16. Europeiska rådet framhåller vidare att det är nödvändigt att påskynda arbetet med utkastet till direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder, vilket även bör ta upp frågan om lämplig ersättningspolitik. Det välkomnar det faktum att kommissionen har för avsikt att under 2010 lägga fram lagstiftningsförslag för att förbättra derivatmarknadernas stabilitet och transparens.

En ny EU-strategi för 2020

17. EU står inför betydande strukturella utmaningar. Detta är anledningen till att Lissabonstrategin lanserades för tio år sedan. Denna strategi har varit värdefull genom att den inrättade ramar för att stärka Europas konkurrenskraft och främja strukturreformer. Det är nu dags att utvärdera Lissabonstrategins verkningar och framför allt att blicka framåt. Med tanke på krisens ekonomiska och sociala konsekvenser samt utmaningarna i samband med en åldrande befolkning, ökande ojämlikhet och klimatförändringarna har vi mer än någonsin behov av ett nytt förhållningssätt. För att ytterligare förbättra konkurrenskraften och öka EU:s potential för hållbar tillväxt måste politiken åter inriktas på långsiktiga reformer i en ambitiös och omarbetad ny strategi .

18. Med utgångspunkt i redan utfört arbete bör tiden fram till Europeiska rådets vårmöte användas till att besluta vad en sådan EU-strategi för 2020 ska innehålla samt undersöka hur man kan garantera hållbara offentliga finanser samtidigt som man bevarar investeringar och social välfärd, hur man kan inrätta effektiva arbetsmarknader för alla, hur man kan ytterligare stärka den inre marknaden samt hur man till fullo kan utnyttja de ömsesidiga fördelarna med utrikeshandel och öppenhet. Andra viktiga frågor att ta upp rör fördelarna med en grönare ekonomi, hur man kan förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag och den industriella basen, samt hur man kan öka kunskapsbasen i våra ekonomier, inbegripet forskning och innovation. I detta sammanhang bör man anstränga sig till det yttersta för att garantera ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och jämställdhet.

19. Europeiska rådet pekar samtidigt på behovet att på nytt överväga vilka metoder som ska användas; det behövs en effektivare och transparentare ledningsstruktur som är inriktad på konkreta resultat. Kontroll och utvärdering av politiska åtgärder är avgörande i detta sammanhang. Det är även nödvändigt att på nytt överväga hur man kan förbättra samordningen av den ekonomiska politiken och bäst kan använda sig av landrekommendationer, stärka kopplingen mellan nationella åtgärder och EU‑åtgärder samt förstärka det nationella egenansvaret genom aktivare deltagande av arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala myndigheter.

20. Europeiska rådet noterar det samråd som kommissionen har inlett om en framtida strategi och ser fram emot att diskutera ett ambitiöst förslag så snart som möjligt under 2010, så att en fullständig diskussion kan hållas i Europeiska rådet, bl.a. vid dess vårmöte 2010.

En strategi för hållbar utveckling

21. Hållbar utveckling kvarstår som ett grundläggande mål för Europeiska unionen enligt Lissabonfördraget. Såsom betonas i ordförandeskapets rapport om 2009 års genomgång av unionens strategi för hållbar utveckling (16818/09), kommer strategin att fortsätta att ge en vision på lång sikt och utgöra en övergripande politisk ram för unionens hela politik och samtliga strategier.

22. Ett antal ohållbara trender kräver snabba åtgärder. Det krävs betydande extra insatser för att bromsa och göra anpassningar till klimatförändringarna, minska den höga energikonsumtionen i transportsektorn och vända utvecklingen när det gäller den pågående förlusten av biologisk mångfald och naturresurser. Det kommer i framtiden att krävas starkare fokusering på övergången till en trygg och hållbar koldioxid‑ och resurssnål ekonomi. Prioriterade åtgärder bör anges tydligare vid framtida översyner. Styrningen, inbegripet genomförande‑, övervaknings‑ och uppföljningsmekanismer, bör förstärkas exempelvis genom tydligare kopplingar till den framtida EU‑strategin för 2020 och andra övergripande strategier.

23. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att anordna ett forum för "Europas yttersta randområden" som ska vara öppet för samtliga medlemsstater och de yttersta randområdena, såsom anges i kommissionens meddelande av den 17 oktober 2008. Det inledande forumet kommer att äga rum i Bryssel den 27−28 maj 2010, och därefter kommer ett forum att anordnas vartannat år.

24. Europeiska rådet erinrar om kommissionens målsättning att genomföra en övergripande budgetöversyn omfattande samtliga aspekter av EU:s utgifter och tillgångar. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport, så att riktlinjer beträffande prioriteringar kan lämnas under 2010. Europeiska rådet ser fram emot att kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa fleråriga budgetram senast i juli 2011.

III. Stockholmsprogrammet – Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd

25. Europeiska rådet bekräftar sin fasta föresats att fortsätta att utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa till gagn och skydd för EU:s medborgare och dem som bor i detta område. Fem år efter Haagprogrammet är tiden mogen för unionen att se över sin politik för att effektivt kunna ta sig an de nya utmaningarna och därvid dra full nytta av de möjligheter som Lissabonfördraget ger. I detta syfte antog Europeiska rådet ett nytt flerårigt program för åren 2010 2014 kallat Stockholmsprogrammet.

26. Europeiska rådet anser att man under de kommande åren bör prioritera intressen och behov som finns bland medborgarna och andra personer som EU ansvarar för. Utmaningen kommer att bestå i att säkerställa respekten för grundläggande rättigheter och friheter och integritet, samtidigt som man garanterar säkerhet i Europa. Det är av den yttersta vikt att brottsbekämpningsåtgärder och åtgärder för att slå vakt om individuella rättigheter, rättsstatsprincipen och internationella skyddsregler är konsekventa och förstärker varandra. Stockholmsprogrammet är inriktat på nedanstående huvudprioriteringar.

27. Att främja medborgarskap och grundläggande rättigheter: Det europeiska medborgarskapet måste bli en konkret verklighet. Området med frihet, säkerhet och rättvisa måste framför allt vara ett gemensamt område där grundläggande rättigheter skyddas. Utvidgningen av Schengenområdet måste fortsätta. Respekt för den mänskliga individen och mänsklig värdighet och för övriga rättigheter som stadfästs i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna är centrala värderingar. Utövandet av dessa friheter och privatlivets rättigheter måste t.ex. garanteras oberoende av nationsgränser, särskilt genom skydd för personuppgifter. Man måste också ta hänsyn till särskilt utsatta personers behov, och de europeiska medborgarna och andra personer måste till fullo kunna utöva sina specifika rättigheter inom Europeiska unionen och även, i förekommande fall, utanför unionen.

28. Lagens och rättvisans Europa: Fullbordandet av ett europeiskt rättsligt område måste konsolideras för att man ska kunna gå vidare från den splittrade situation som i dag råder . Först och främst handlar det om att skapa mekanismer för att underlätta tillgång till rättslig prövning, så att var och en har möjlighet att överallt inom unionen kunna utöva sina rättigheter. Samarbetet mellan och utbildningen av rättstillämpare bör också förbättras, och resurser ställas till förfogande för att undanröja hindren för erkännande av rättsliga avgöranden i andra medlemsstater.

29. Ett Europa som erbjuder skydd: En strategi för den inre säkerheten bör utvecklas för att ytterligare förbättra säkerheten inom unionen och på så sätt skydda de europeiska medborgarnas liv och säkerhet samt bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och andra hot. Strategin bör inriktas på stärkt samarbete för brottsbekämpning, gränsförvaltning, civilskydd, katastrofledning och straffrättsligt samarbete för att göra Europa säkrare. Dessutom behöver Europeiska unionen basera sitt arbete på solidaritet mellan medlemsstaterna och till fullo utnyttja artikel 222 i EUF‑fördraget.

30. Tillträde till Europa för personer i en globaliserad värld : Tillträde till Europa för personer som bedöms ha ett legitimt intresse av att få tillträde till EU:s territorium måste göras mer effektivt och ändamålsenligt. Samtidigt måste unionen och dess medlemsstater garantera säkerheten för sina medborgare. Integrerad gränsförvaltning och viseringspolitik bör utformas för att tjäna dessa mål.

31. Ett Europa präglat av ansvar, solidaritet och partnerskap i migrations‑ och asylfrågor: Att på grundval av solidaritet och ansvar utveckla en framåtsyftande och övergripande europeisk migrationspolitik fortsätter att vara ett centralt politiskt mål för Europeiska unionen. Alla relevanta rättsliga instrument måste genomföras effektivt, och berörda organ och myndigheter på detta område utnyttjas fullt ut. Väl hanterad migration kan bli till nytta för alla berörda. Den europeiska pakten för invandring och asyl tillhandahåller en tydlig grund för den vidare utvecklingen på området. Europa kommer att behöva en flexibel politik som svarar mot prioriteringarna och behoven i medlemsstaterna och som gör det möjligt för migranter att till fullo utnyttja sin potential. Målet att inrätta ett gemensamt asylsystem år 2012 kvarstår, och personer som är i behov av skydd måste garanteras tillgång till rättsligt säkra och effektiva asylförfaranden. För att upprätthålla trovärdiga och hållbara system för invandring och asyl inom EU är det dessutom, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i oktober 2009, nödvändigt att förebygga, kontrollera och bekämpa olaglig migration allteftersom trycket på EU ökar i form av olagliga migrationsflöden, särskilt när det gäller medlemsstaterna vid de yttre gränserna, däribland de södra gränserna.

32. Europas roll i en globaliserad värld den externa dimensionen: Vikten av den externa dimensionen av EU:s politik på området med frihet, säkerhet och rättvisa framhäver behovet av att i ökad grad integrera denna politik i Europeiska unionens allmänna politik. Den externa dimensionen är väsentlig när vi tar itu med våra största utmaningar och när det gäller att ge EU:s medborgare ökade möjligheter till arbete och affärsverksamhet med länder i hela världen. Den yttre dimensionen av området med frihet, säkerhet och rättvisa är av största vikt för att framgångsrikt kunna genomföra målen i detta program, och den bör i synnerhet beaktas i EU:s utrikespolitik och vara fullständigt förenlig med alla de andra aspekterna i denna.

33. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan för genomförandet av Stockholmsprogrammet som ska antas senast i juni 2010 samt lägga fram en halvtidsöversyn före juni 2012.

IV. Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar

34. Köpenhamnskonferensen utgör ett historiskt tillfälle för det internationella samfundet att gemensamt agera för att anta den utmaning som klimatförändringarna innebär. Europeiska rådet erinrar om den förhandlingsposition som det antog den 30 oktober 2009. Samtliga parter måste göra sitt yttersta för att uppnå ett globalt, övergripande, ambitiöst och politiskt bindande Köpenhamnsavtal som täcker in alla byggstenarna i handlingsplanen från Bali och bygger på de grundläggande inslagen i Kyotoprotokollet. En förutsättning för ett Köpenhamnsavtal är att man använder gemensamt överenskomna och transparenta internationella normer för mätning, rapportering och kontroll och på så sätt garanterar transparens och genomförande av åtaganden, åtgärder och stöd. Europeiska unionen kommer härvid att stödja ansträngningar för en förbättrad internationell miljöförvaltning. A vtalet bör leda till färdigställandet av ett rättsligt bindande instrument för perioden från och med den 1 januari 2013, företrädesvis inom sex månader efter Köpenhamnskonferensen.

35. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet de utfästelser om utsläppsminskningar som ett antal länder nyligen har gjort. Vårt gemensamma mål måste vara att hålla oss under den vetenskapligt underbyggda tvågradersgränsen för den globala uppvärmningen. Några parter har ännu inte lagt fram bud som motsvarar detta mål. Europeiska rådet vädjar till de utvecklade länderna att göra detta snarast möjligt och till utvecklingsländerna, särskilt de mer avancerade, att åta sig lämpliga begränsningsåtgärder.

36. Europeiska unionen går i bräschen för kampen mot klimatförändringarna. Som en del av ett globalt och övergripande avtal för perioden efter 2012 upprepar EU sitt villkorade erbjudande om en minskning på 30 % fram till 2020 jämfört med 1990 års nivåer, förutsatt att andra utvecklade länder åtar sig att göra jämförbara utsläppsminskningar och att utvecklingsländerna bidrar i rimlig utsträckning alltefter ansvar och individuell förmåga.

37. Köpenhamnsavtalet bör innehålla bestämmelser om omedelbara åtgärder med början 2010. Europeiska rådet är medvetet om att detta kräver ökat finansiellt stöd. Internationellt offentligt snabbstartsstöd bör innebära specifikt och separat stöd för anpassning, begränsning, inbegripet skogsbruk, och kapacitetsuppbyggnad med särskild tonvikt på sårbara länder och de minst utvecklade länderna. EU uppmanar de utvecklade länderna att tillkännage sina bidrag till ett sådant stöd i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets oktobermöte. EU är förvissat om att man kommer att uppnå ett totalt belopp på 7 miljarder euro årligen. EU och dess medlemsstater är beredda att bidra till snabbstartsfinansiering med 2,4 miljarder euro årligen för åren 2010 2012.

38. Vidare erkänner Europeiska unionen behovet av en betydande ökning av de offentliga och privata finansiella flödena fram till 2020 och bekräftar sina slutsatser från oktober 2009. Europeiska unionen bekräftar på nytt sitt åtagande att stå för en rimlig andel av det internationella offentliga stödet.

V. Utvidgningen

39. Europeiska rådet ställer sig bakom rådets slutsatser av den 8 december 2009 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen.

VI. Yttre förbindelser

Utveckling

40. Europeiska rådet är medvetet om den ekonomiska krisens fortsatta konsekvenser för de fattigaste, bekräftar sina åtaganden om offentligt utvecklingsbistånd och kommer att återkomma till frågan vid sitt möte i juni 2010 före FN-toppmötet.

Det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet

41. Europeiska rådet välkomnar att det östliga partnerskap som lanserades vid toppmötet i Prag den 7 maj 2009 har börjat genomföras och noterar med tillfredsställelse samtliga åtgärder och initiativ som nyligen vidtagits för att stärka och fördjupa förbindelserna mellan EU och dess partner. Europeiska rådet framhåller Europeiska unionens åtagande att stimulera genomförandet av det östliga partnerskapet och främja politiska och socioekonomiska reformer i partnerländerna och därmed underlätta en tillnärmning till Europeiska unionen.

42. Europeiska rådet understryker vikten av det fördjupade partnerskapet mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet och välkomnar processen för fördjupade relationer samt ansträngningarna för att ytterligare främja samarbete och dialog och inrätta strukturerna för unionen för Medelhavsområdet.

Iran

43. Europeiska rådet antar det bifogade uttalandet om Iran.

Afghanistan

44. Europeiska rådet antar det bifogade uttalandet om Afghanistan.

BILAGA I

UTTALANDE OM IRAN

Europeiska rådet betonar att Europeiska unionen sedan 2004 har arbetat för en diplomatisk lösning på frågan om Irans kärnenergiprogram. Europeiska rådet uttrycker sin allvarliga oro över att Iran hittills inte har gjort någonting för att återställa det internationella samfundets förtroende för att landets kärnenergiprogram uteslutande är av fredlig art. Det faktum att Iran i strid med sina skyldigheter har byggt en hemlig anrikningsanläggning nära Qom och förklarat att man har för avsikt att bygga ytterligare anläggningar har ytterligare bidragit till Europeiska rådets oro.

Europeiska rådet uppmanar åter Iran att till fullo och utan ytterligare dröjsmål uppfylla sina förpliktelser enligt relevanta resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd och IAEA, särskilt att uppfylla de krav som anges i resolutionen av den 27 november 2009 från IAEA:s styrelse.

Europeiska rådet beklagar att Iran inte har kommit överens med IAEA om en plan för kärnbränsleförsörjning till forskningsreaktorn i Teheran, vilket skulle bidra till att bygga upp förtroendet samtidigt som Irans behov av medicinska radioisotoper uppfylls.

Europeiska rådet noterar med stor oro att Iran inte har antagit de upprepade erbjudandena från Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Storbritannien, Förenta staterna och EU:s höge representant Javier Solana att ytterligare diskutera landets kärnenergiprogram och andra frågor av ömsesidigt intresse. Det förblir likväl fast beslutet att arbeta för en diplomatisk lösning på frågan om Irans kärnenergiprogram. Erbjudandet om förhandlingar står kvar.

Europeiska unionen kommer att fortsätta översynen av alla aspekter av den iranska kärnenergifrågan och kommer snart att besluta om ytterligare åtgärder inom ramen för tvåspårsstrategin. I detta avseende förblir Europeiska unionen redo att inleda en diskussion med Iran för att nå en förhandlingslösning på frågan, om Iran fattar konkreta beslut i denna riktning. Det faktum att Iran fortsätter att åsidosätta sina internationella förpliktelser och landets uppenbara brist på intresse för förhandlingar kräver emellertid en tydlig reaktion, inbegripet genom lämpliga åtgärder. I överensstämmelse med tvåspårsstrategin skulle Europeiska unionen stödja åtgärder från FN:s säkerhetsråd om Iran fortsätter att inte samarbeta med det internationella samfundet avseende sitt kärnenergiprogram. Europeiska unionen står berett att vidta nödvändiga åtgärder för att stödja denna process i FN:s säkerhetsråd. Europeiska unionen ber EU:s utrikesministrar att överväga alternativen för kommande åtgärder för detta ändamål vid nästa möte i rådet (utrikes frågor).

Europeiska rådet upprepar sin djupa oro över de fortsatta kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran. Europeiska unionen kommer att fortsätta att ta upp sin oro med den iranska regeringen och påminna Iran om dess internationella förpliktelser, inbegripet enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Europeiska rådet upprepar sin ökande oro över situationen för personal som deltar i Europeiska unionens uppdrag och för europeiska medborgare i Iran som nyligen har ställts inför rätta och fortsätter att begära att de omedelbart och villkorslöst ska släppas fria. Varje åtgärd mot någon av EU:s medlemsstater betraktas som en åtgärd mot hela EU.

BILAGA II

UTTALANDE OM AFGHANISTAN

Europeiska rådet upprepar EU:s kraftfulla åtaganden om att främja stabilitet och utveckling i Afghanistan och Pakistan.

I detta sammanhang framhåller rådet att EU är berett att stödja president Hamid Karzai i genomförandet av hans åtaganden enligt de fem centrala områdena i hans installationstal, nämligen säkerhet, styrelseformer och kamp mot korruption, ekonomisk utveckling, inbegripet jordbruk, fred och försoning samt regionalt samarbete. Detta kräver en nära och strategisk samordning av de internationella insatser som leds av Förenta nationernas biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama).

Europeiska rådet erinrar om att EU genom sin handlingsplan för regionen har tagit initiativ till beslutsamma åtgärder för att stärka och uppnå en mer enhetlig och samordnad strategi för EU:s åtgärder i Afghanistan och Pakistan.

Europeiska rådet välkomnar att president Obama nyligen gav besked om att Förenta staterna ska stärka sitt engagemang och sina åtaganden gentemot Afghanistan och Pakistan. Detta besked kommer vid en tidpunkt av förnyat fokus och engagemang från det internationella samfundet i sin helhet. Europeiska unionen är beredd att nära samarbeta med Afghanistan och Förenta staterna samt regionala och andra partner i det internationella samfundet för att gripa sig an utmaningarna i Afghanistan.

Europeiska rådet betonar nödvändigheten av att bibehålla en helhetssyn på utmaningarna i Afghanistan, med utgångspunkt i en kombination av politiska instrument, civila instrument/utvecklingsinstrument och militära instrument. Fokus måste ligga på att göra det möjligt för Afghanistans regering att på nationell och subnationell nivå gradvis ta fullt ansvar för landets säkerhet, stabilisering och sociala och ekonomiska utveckling samt att åstadkomma konkreta resultat. I detta sammanhang betonar Europeiska rådet särskilt behovet av kapacitetsuppbyggnad i Afghanistan. Europeiska unionen och dess medlemsstater anslår redan idag nästan en miljard euro per år till olika civila, politiska och utvecklingsinriktade verksamheter i Afghanistan utöver det betydande bidrag till säkerheten som EU-medlemsstaterna lämnar genom Isaf. Europeiska rådet upprepar EU:s åtagande i fråga om det afghanska polis- och rättsväsendet, bland annat genom EU:s polisuppdrag i Afghanistan.

En internationell konferens kommer att hållas i London den 28 januari 2010. Europeiska rådet förväntar sig att den afghanska regeringen vid detta tillfälle gör tydliga åtaganden i fråga om styrelseformer, särskilt på subnationell nivå, åtgärder mot korruption, kampen mot narkotika, återanpassning samt socioekonomisk utveckling och att den upprättar starka förbindelser med sina grannar och regionen. I gengäld förväntar vi oss att det internationella samfundet förnyar sitt politiska stöd för säkerhet, styrelseformer och ekonomisk utveckling, bland annat genom att stärka den internationella samordningsstrukturen. Denna konferens kommer således att utgöra ett steg mot överlämnandet av ansvar till de afghanska myndigheterna.

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM LAGTS FRAM FÖR EUROPEISKA RÅDET

Ordförandeskapets lägesrapport till Europeiska rådet – Lissabonfördragets genomförande (dok. EUCO 5/09)

2009 års genomgång av EU:s strategi för hållbar utveckling – Ordförandeskapets rapport (dok. 16818/09)

Ministeruttalande: ESFP – Tio år av utmaningar och möjligheter (dok. 15649/09 + COR 1 + COR 2)

Rådets slutsatser av den 8 december 2009 om utvidgningen/stabiliserings- och associeringsprocessen (dok. 17169/1/09 REV 1)

Slutsatser antagna av rådet den 2 december om exitstrategier (dok. 17066/09)

Skrivelse från ordföranden för Ekofinrådet om gjorda framsteg i fråga om finansiell tillsyn (dok. 17398/09)

Stockholmsprogrammet – Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (dok. 17024/09)

Slutsatser antagna av rådet den 16 november 2009 om den integrerade havspolitiken (dok. 15175/1/09 REV 1)

________________________


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website