Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

D/02/8 Bruxelles, le 16 mars 2002

[Graphic in PDF & Word format]

COMMISSION DES COMMUNAUTÉS EUROPÉENNES

SECRETARIAT GENERAL

TEXTE SV

CONSEIL EUROPEEN BARCELONE 15 & 16 mars 2002 CONCLUSIONS DE LA PRÉSIDENCE

_________________

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

EUROPEISKA RÅDET I BARCELONA

DEN 1516 MARS 2002

DEL I

    1. Europeiska rådet möttes i Barcelona den 1516 mars för sitt andra årliga vårmöte om den ekonomiska, sociala och miljömässiga situationen i unionen. Mötet föregicks av ett åsiktsutbyte med den nye ordföranden för Europaparlamentet, Pat Cox, om de viktigaste diskussionspunkterna. Europeiska rådet välkomnar ordförandens initiativ till politisk dialog och pragmatisk förändring.

    2. Stats- och regeringscheferna, utrikes- och finansministrarna mötte också sina motparter från de tretton kandidatländerna för att diskutera Lissabonstrategin och dess genomförande. Europeiska rådet framhåller Lissabonstrategin som ett incitament för kandidatländerna vid antagandet och genomförandet av viktiga ekonomiska, sociala och miljömässiga mål och som en ömsesidig inlärningsprocess.

DET ALLMÄNNA, POLITISKA OCH EKONOMISKA LÄGET

    3. Euron visar tydligt vad Europeiska unionen kan åstadkomma när den politiska viljan finns. Denna politiska vilja kan och måste utnyttjas för att uppfylla de ekonomiska, sociala och miljömässiga mål som unionen har föresatt sig att nå.

    4. Europeiska rådet har på grundval av kommissionens vårrapport granskat de framsteg som gjordes under de första två åren av Lissabonstrategin. Europeiska rådet noterar att betydelsefulla framsteg har gjorts men också att det finns områden där framstegen har varit för långsamma. Det har därvid tagits hänsyn till de olika bidragen från olika rådskonstellationer. Målet nu är att förenkla och konsolidera denna strategi för att säkerställa ett effektivare genomförande av redan fattade beslut och av dem som kommer att fattas i dag.

    5. Den ekonomiska situationen är i initialskedet av en global återhämtning efter den djupa nedgången 2001. Den ekonomiska politikens snabba svar, sunda ekonomiska fundamenta och ett återupprättat förtroende ger en plattform för återhämtning. Dessa goda förutsättningar behöver nu förbättras genom ett klart åtagande när det gäller ekonomiska reformer för att öka EU:s tillväxt- och sysselsättningspotential.

ATT INTE SLÅ AV PÅ TAKTEN NÄR DET GÄLLER DEN LÅNGSIKTIGA STRATEGIN

Samordning av den ekonomiska politiken

    6. Samordningen av finanspolitiken är förankrad i åtagandet att upprätthålla sunda offentliga finanser och följa de spelregler som man enades om i stabilitets- och tillväxtpakten. Medlemsstaterna kommer att behålla eller iaktta det medelfristiga målet med budgetar nära balans eller i överskott senast år 2004. Automatiska stabilisatorer bör tillåtas att verka symmetriskt under förutsättning att gränsen på 3 % av BNP inte överskrids i nedgångsfaser. Detta innebär särskilt att vinsterna från tillväxten bör tas till vara fullt ut under uppgångsfaserna. Medlemsstaterna kan träffa egna finanspolitiska val endast om de har skapat det nödvändiga manöverutrymmet.

    Europeiska rådet uppmanar rådet att fortsätta granska de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt som en del i det årliga övervakningsförfarandet, särskilt mot bakgrund av den budgetutmaning som en åldrande befolkning innebär.

    7. Euroområdet är en monetär union med en enda, självständig monetär politik och en decentraliserad men samordnad finanspolitik. Därför måste det göras ytterligare framsteg genom att

       förbättra och harmonisera de metoder som används för att utarbeta statistiken och indikatorerna för euroområdet; kommissionen och rådet uppmanas att lägga fram en uttömmande rapport om statistiken för euroområdet inför Europeiska rådets vårmöte 2003,

       genomföra en systematisk analys av sammansättningen av politiska åtgärder som helhet inom euroområdet i syfte att kontrollera överensstämmelsen mellan den monetära politiken och finanspolitiken när det gäller den ekonomiska utvecklingen,

       förstärka de befintliga samordningsmekanismerna för skattepolitiken; i detta hänseende kommer kommissionen att lägga fram förslag för att förstärka samordningen av den ekonomiska politiken inför Europeiska rådets vårmöte 2003.

    8. I detta sammanhang ger Europeiska rådet sitt stöd åt innehållet i dokumentet om huvudfrågorna. Detta kommer att utgöra grunden för de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, som kommer att vara målinriktade och specifika och fastställa viktiga ekonomiska utmaningar samt föreslå konkreta åtgärder för att ta itu med dem. De viktigaste punkterna kommer att vara de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet, genomförande av ytterligare nödvändiga reformer på varu-, kapital- och arbetsmarknaden samt säkerställande av överensstämmelse med politiken på de olika enskilda områdena.

En hållbar utveckling

    9. Tillväxten i dag får absolut inte äventyra möjligheterna till tillväxt för kommande generationer. Strategin för en hållbar utveckling innebär att politiken på de olika områdena skall stämma överens med unionens mål på lång sikt. Ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn måste beaktas i samma utsträckning när politiken utarbetas och beslut fattas. I detta hänseende har nu alla relevanta rådskonstellationer, inbegripet Ekofinrådet och rådet (allmänna frågor), antagit sina strategier för en integrering av miljöhänsyn, och rådet (fiske) har också vidtagit nödvändiga åtgärder för denna integrering i samband med den kommande översynen.

    10. Europeiska rådet välkomnar beslutet att ratificera Kyotoprotokollet på Europeiska gemenskapens vägnar. Det uppmanar enträget medlemsstaterna att slutföra sina nationella ratifikationsförfaranden senast i juni 2002. Protokollet bör träda i kraft före världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg. Europeiska rådet erinrar om sin uppmaning till de övriga industriländerna i Göteborg.

    11. Europeiska rådet erkänner betydelsen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet som ett nyckelinstrument för framsteg i riktning mot en hållbar utveckling och välkomnar de framsteg som nyligen gjorts i diskussionerna mellan Europaparlamentet och rådet inför det slutliga antagandet.

12. Ytterligare åtgärder behövs dock. Europeiska rådet

     noterar kommissionens avsikt att under år 2002, efter den kommande rapporten om miljöteknik, lägga fram en handlingsplan för att överkomma hindren för införandet av denna teknik,

     noterar kommissionens avsikt att påskynda sitt arbete med att utarbeta ett ramdirektiv om infrastrukturavgifter för att säkerställa att olika transportmedel senast 2004 bättre kan återspegla kostnaderna för samhället,

     noterar kommissionens avsikt att före utgången av 2002 inbegripa en hållbarhetsaspekt i den konsekvensbedömning som kommer att utgöra en del av dess utvidgade insatser på området för bättre reglering,

     uppmanar rådet att, parallellt med överenskommelsen om att öppna energimarknaderna, nå fram till en överenskommelse om att anta direktivet om energiskatt senast i december 2002, med beaktande av de yrkesverksammas behov inom sektorn för godstransporter på väg,

     är eniga om att Europeiska unionen senast 2010 måste visa fram påtagliga framsteg när det gäller att förbättra energieffektiviteten.

13. Mot bakgrund av Monterreykonferensen om utvecklingsfinansiering välkomnar Europeiska rådet utrikesministrarnas överenskommelse om det offentliga utvecklingsbiståndet. I enlighet med åtagandet att undersöka de medel och den tidsram som gör det möjligt för varje medlemsstat att nå FN:s mål på 0,7 % ODA/BNI förbinder sig enligt denna överenskommelse de av EU:s medlemsstater som ännu inte nått målet på 0,7 % att som ett första betydelsefullt steg enskilt öka sin ODA-volym inom de närmaste fyra åren inom respektive lands budgetanslagstilldelning, medan de andra medlemsstaterna förnyar sina ansträngningar för att ligga kvar på eller över målet 0,7 % ODA, så att det kollektivt uppnås ett EU-genomsnitt på 0,39 % senast 2006. Med tanke på detta mål kommer alla EU-medlemsstater i vilket fall som helst att sträva efter att, inom ramen för respektive lands budgetanslagstilldelning, nå minst 0,33 % ODA/BNI senast 2006. Ekofinrådet kommer att undersöka andra sätt att uppnå skuldlättnad för de minst utvecklade länderna.

    14. Europeiska rådet skall på grundval av kommissionens meddelande "Mot ett globalt partnerskap för hållbar utveckling" och slutsatserna från rådet (miljö) den 4 mars 2002 fastställa Europeiska unionens övergripande ståndpunkt inför toppmötet i Johannesburg vid sitt junimöte i Sevilla och kommer under våren 2003 att revidera den övergripande strategin för en hållbar utveckling i syfte att i praktiken genomföra resultatet av världstoppmötet om en hållbar utveckling. Det understryker betydelsen av ett förbättrat globalt styre på detta område.

Ett gynnsammare klimat för entreprenörskap och konkurrenskraft

    15. Entreprenörskap och en välfungerande inre marknad utgör nyckeln till tillväxt och skapande av sysselsättning. Lagstiftningen på området bör uppmuntra till företagsverksamhet och göra det så enkelt som möjligt att starta nya företag, särskilt genom att fullt ut använda Internet. Europeiska rådet ber medlemsstaterna att påskynda genomförandet av den europeiska stadgan för små och medelstora företag och att ta lärdom av beprövade erfarenheter. Europeiska rådet noterar kommissionens avsikt att lägga fram en grönbok om entreprenörskap före Europeiska rådets vårmöte 2003. Från och med detta år kommer rådet att sammanträda före varje vårmöte i Europeiska rådet i syfte att bedöma framstegen på detta område. Europeiska rådet anser att Baselkommittén för banktillsyn bör se till att dess arbete inte leder till diskriminering av små och medelstora företag och anmodar kommissionen att för samtliga sektorer inom den europeiska ekonomin lägga fram en rapport om vilka följder Baselöverläggningarna får, varvid de små och medelstora företagen skall ägnas särskild uppmärksamhet.

    16. Ett fullständigt genomförande av all lagstiftning om den inre marknaden är en nödvändig förutsättning för att den inre marknaden skall fungera väl. Även om det har gjorts framsteg har endast sju medlemsstater uppnått det preliminära mål på 98,5 % för införlivandet som fastställdes i Stockholm. Ansträngningarna måste intensifieras. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att uppnå detta mål samt för ett införlivningsmål på 100 % senast vid Europeiska rådets vårmöte 2003 när det gäller sådana direktiv vars införlivande försenats i över två år.

    17. Europeiska rådet välkomnar framstegen när det gäller att modernisera gemenskapens konkurrensregler. Det ger allra högsta prioritet åt det pågående arbetet med detta och uppmanar rådet att anta den nya rättsliga ramen före utgången av 2002.

    18. Europeiska rådet

       upprepar dessutom sin uppmaning till medlemsstaterna att sänka den totala nivån på det statliga stödet som en procentuell andel av BNP senast från och med 2003 samt att omdirigera detta stöd till övergripande mål av gemensamt intresse, inbegripet ekonomisk och social sammanhållning, och inrikta det på påvisade brister på marknaden; en väsentlig del av en effektiv konkurrens utgörs av ett lägre men mer målinriktat statligt stöd,

       uppmanar enträget rådet att godkänna det ännu inte antagna lagstiftningspaketet om offentlig upphandling vid sitt majmöte, så att det slutgiltigt kan antas så tidigt som möjligt under år 2002,

       ber kommissionen att i resultattavlan för den inre marknaden särskilt hänvisa till kvarstående tekniska hinder,

       noterar kommissionens avsikt att så snart som möjligt lägga fram uppföljningen av sitt meddelande om en strategi för tjänster på den inre marknaden, inbegripet eventuella nödvändiga konkreta åtgärder.

    I detta sammanhang bekräftar Europeiska rådet att det är viktigt för unionens ekonomiska och sociala utveckling att förbättra kvaliteten på de offentliga förvaltningarna.

    19. Energiska ansträngningar för att förenkla och förbättra lagstiftningen kommer att göras på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå, inklusive interinstitutionella aspekter med särskild tonvikt på behovet av att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att inför nästa möte i Sevilla lägga fram kommissionens handlingsplan, som i synnerhet bör beakta Mandelkerngruppens rekommendationer om förenklad administration.

    20. Europeiska rådet uppmanar rådet på att på grundval av kommissionens förslag, och mot bakgrund av slutsatserna från forumet för finansiell stabilitet, före juni 2002 analysera kraven på en god och öppen företagsstyrning och granska möjligheten att inrätta en "visemannagrupp".

    21. I Gent uppmanade Europeiska rådet EIB att öka lånen i vissa utvalda sektorer för att bidra till EU-ekonomins återhämtning. Europeiska rådet välkomnar att EIB nyligen genomfört detta genom att mobilisera en beräknad lånevolym på 44,5 miljarder euro under två år och uppmuntrar dessutom banken att stödja investeringar inom sektorer som är särskilt relevanta när det gäller att främja den ekonomiska integreringen, den ekonomiska och sociala sammanhållningen samt tillväxten och sysselsättningen inom unionen.

Förstärkt social sammanhållning: Den sociala agendan

    22. Den europeiska sociala modellen grundas på goda ekonomiska resultat, en hög nivå på det sociala skyddet och en hög utbildningsnivå samt social dialog. En aktiv välfärdsstat bör uppmuntra människor att arbeta, eftersom sysselsättning är den bästa garantin mot social utslagning. Europeiska rådet anser att den sociala agenda som man enades om i Nice är ett viktigt verktyg för att förstärka den europeiska sociala modellen. Vid Europeiska rådets vårmöte måste man göra en ingående översyn av de framsteg som åstadkommits. Denna översyn bör ge nya impulser och leda till lämpliga initiativ där så är lämpligt. Målen för Lissabonstrategin kan endast nås genom en balanserad ansträngning såväl på den ekonomiska fronten som den sociala fronten.

      Beträffande den sociala fronten innebär detta bl.a.

       att arbetstagare i högre grad är delaktiga i förändringar som berör dem. Europeiska rådet uppmanar i detta sammanhang arbetsmarknadens parter att hitta vägar att hantera omstrukturering av företag bättre genom dialog och en förebyggande strategi; Europeiska rådet uppmanar dem att aktivt delta i ett utbyte av goda rutiner när det gäller sådan omstrukturering,

       förstärkning av det kvalitativa aspekterna på arbete: särskilt beträffande hälso- och säkerhetsdimensionen uppmanar Europeiska rådet rådet att som en prioriterad fråga granska kommissionens kommande meddelande om en gemenskapsstrategi för hälsa och säkerhet.

    23. Europeiska rådet betonar säkerhetens betydelse när det gäller tung godstrafik och behovet av att säkerställa uppfyllandet och den vidare utvecklingen av de sociala bestämmelserna och anmodar rådet att slutföra sitt arbete med det relevanta utkastet till förordning före slutet av 2002.

    24. Europeiska rådet betonar vikten av att bekämpa fattigdom och social utslagning. Medlemsstaterna uppmanas att i sina nationella handlingsplaner fastställa mål som innebär att antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utslagning minskas avsevärt senast år 2010.

    25. För att möta utmaningen med den åldrande befolkningen uppmanar Europeiska rådet till att reformen av pensionssystemen påskyndas för att säkerställa att de både är finansiellt hållbara och uppfyller sina sociala syften. I detta sammanhang betonar Europeiska rådet betydelsen av att kommissionens och rådets gemensamma rapport om pensioner till Europeiska rådets vårmöte 2003 utformas på grundval av de nationella strategirapporter som skall läggas fram i september 2002.

    Europeiska rådet noterar rådets första rapport om hälso- och sjukvård och äldreomsorg och uppmanar kommissionen och rådet att mer noggrant undersöka frågorna om tillgänglighet, kvalitet och finansiell hållbarhet inför Europeiska rådets vårmöte 2003.

    26. Europeiska rådet betonade vikten av rådets (sysselsättning och socialpolitik) uttalande om våld mot kvinnor.

PRIORITERADE ÅTGÄRDER

    27. Europeiska rådet har fastställt tre allmänna områden som kräver särskild stimulans med hänsyn till deras centrala roll när det gäller att skapa ett verkligt gemensamt ekonomiskt område och att uppnå unionens långsiktiga mål. Europeiska rådet anser under nuvarande omständigheter att dessa också kan utgöra ett viktigt bidrag till den ekonomiska återhämtningen.

Aktiv politik för att uppnå full sysselsättning: fler och bättre arbetstillfällen

    28. Full sysselsättning inom Europeiska unionen är hörnstenen i Lissabonstrategin och det väsentliga målet för ekonomisk och social politik vilket kräver att fler och bättre arbeten skapas. Det är därför nödvändigt att även fortsättningsvis ägna särskild uppmärksamhet åt reformerna av sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken.

    29. Europeiska rådet välkomnar att toppmötet om sociala frågor hålls före Europeiska rådets vårmöte och att arbetsmarknadens parter antar en gemensam ram för åtgärder för livslång utveckling av kompetens och kvalifikationer. Europeiska rådet uppmanar enträget arbetsmarknadens parter att ställa sina strategier inom de olika geografiska områdena (det europeiska, nationella, regionala och lokala) och inom de olika sektorerna till förfogande för Lissabonstrategin och målen för denna strategi och att i detta syfte varje år utarbeta en rapport om sina ansträngningar, både nationellt, i planerna för sysselsättningen, och på europeisk nivå, och att lägga fram rapporten direkt till toppmötet om sociala frågor.

    Det fleråriga programmet som arbetsmarknadens parter kommer att lägga fram i december 2002 bör redan innefatta detta bidrag, särskilt när det gäller företagens förmåga att anpassa sig i sådana avseenden som kollektivavtal, återhållsamhet i lönekraven, förbättrad produktivitet, livslångt lärande, ny teknik samt flexibel organisation av arbetet.

    En förstärkt sysselsättningsstrategi

    30. Sysselsättningsstrategin från Luxemburg har visat sig vara värdefull. Översynen av strategin efter halva tiden 2002 måste bygga vidare på vad som uppnåtts, och de delmål och slutmål som man enades om i Lissabon måste införlivas. I detta avseende måste strategin

       förenklas, i synnerhet genom att antalet riktlinjer minskas utan att deras effektivitet undergrävs,

       anpassa tidsramen till tidsfristen 2010 för Lissabonstrategin, vilket inbegriper en utvärdering i halvtid 2006 för att övervaka att delmålen från Stockholm uppnås, i enlighet med vad som fastställts av senare Europeiska råd,

       förstärka arbetsmarknadsparternas roll och ansvar när det gäller att genomföra och övervaka riktlinjerna.

    31. Den reviderade sysselsättningsstrategin bör fokuseras på att öka sysselsättningsgraden genom att man främjar möjligheterna att få anställning och undanröjer hindrande och avskräckande faktorer som har till följd att människor inte vill ta ett arbete eller fortsätta arbeta, med bibehållande av de höga trygghetsnormerna enligt den europeiska sociala modellen. Som anges i rapporten om arbetstagarnas deltagande behövs en stark samverkan mellan arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter, och i synnerhet måste livslångt lärande, kvalitet i arbetet och jämställdhet prioriteras.

    32. I fråga om nuvarande sysselsättningspolitik

       bör bl.a. medlemsstater som vill sänka skatterna prioritera sänkt beskattning av låginkomsttagare,

       bör bl.a. skatte- och bidragssystemen anpassas så att det lönar sig att arbeta och att söka arbete; medlemsstaterna bör se över sådana aspekter som förmånernas villkorlighet, kriterierna för att erhålla bidrag, varaktighet, ersättningsnivå, förekomsten av arbetsrelaterade förmåner, skattelättnader, förvaltningssystem och administrativ stringens,

       är det bl.a. för att garantera EU:s konkurrenskraft och öka sysselsättningen inom olika yrkeskategorier och över geografiska områden avgörande att nationella arbetsmarknadsinstitutioner och kollektivavtalssystem, samtidigt som arbetsmarknadsparternas oberoende respekteras, tar hänsyn till förhållandet mellan löneutveckling och arbetsmarknadsvillkoren, och därigenom låter produktivitetsutveckling och skillnader i yrkesskicklighet ge utslag i form av löneutveckling,

       uppmanas medlemsstaterna bl.a. att för att göra en riktig avvägning mellan flexibilitet och trygghet i enlighet med nationell praxis se över bestämmelserna om anställningsavtal, och där så är lämpligt kostnaderna, i syfte att främja fler arbetstillfällen,

       bör medlemsstaterna bl.a. undanröja hinder för kvinnor att börja förvärvsarbeta och ha som mål att det i enlighet med nationella mönster senast 2010 skall finnas barnomsorg för minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 % av barnen under tre år,

       bör bl.a. incitament till förtida pensionsavgång när det gäller enskilda personer och införandet av system för förtida pensionsavgång på företag reduceras. Genom en ökad satsning bör möjligheterna för äldre arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden förbättras, exempelvis genom flexibla och gradvis anpassbara pensionsmodeller och en garanterad verklig tillgång till livslångt lärande. En successiv höjning på cirka 5 år av den faktiska genomsnittsålder vid vilken människor i Europeiska unionen upphör att arbeta bör eftersträvas senast 2010. Framstegen på detta område skall analyseras varje år före Europeiska rådets vårmöte.

Främjande av kompetens och rörlighet i Europeiska unionen

    33. Europeiska rådet välkomnar kommissionens handlingsplan för att undanröja hindren på de europeiska arbetsmarknaderna senast 2005, och uppmanar rådet att vidta nödvändiga mått och steg för att omsätta de föreslagna åtgärderna i praktisk handling. Följande områden bör prioriteras:

       I enlighet med den handlingsplan som antogs i Nice bör de rättsliga förutsättningar skapas som behövs för att garantera verklig rörlighet för alla dem som arbetar med utbildning, forskning och innovation.

       Rättsliga och administrativa hinder för erkännande av yrkeskvalifikationer, liksom andra hinder, som har att göra med att formella kvalifikationer och informella kunskaper inte erkänns, med beaktande av punkten om utbildning nedan.

       Man bör garantera att alla medborgare har goda grundläggande kvalifikationer, särskilt vad avser informations- och kommunikationsteknik, och särskilt grupper som arbetslösa kvinnor.

       Möjligheterna att överföra sociala rättigheter, inklusive pensioner, mellan Europeiska unionens medlemsstater bör när så är lämpligt öka. Europeiska rådet ber här om fortsatt arbete med att omarbeta förordning (EEG) nr 1408/71 om samordningen av systemen för social trygghet i så snabb takt som möjligt, på grundval av de parametrar som Europeiska rådet i Laeken enades om, så att den nya förordningen kan antas före utgången av 2003.

    34. Det krävs konkreta åtgärder. Europeiska rådet har i detta avseende beslutat att

       ett europeiskt sjukförsäkringskort skall ersätta de nuvarande pappersformulär som krävs för att erhålla sjukvård i en annan medlemsstat; kommissionen kommer i detta syfte att lägga fram ett förslag före Europeiska rådets vårmöte 2003; ett sådant kort kommer att förenkla procedurerna utan att befintliga rättigheter och skyldigheter förändras,

       en samlad webbplats med information om rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden skall skapas i nära samarbete med medlemsstaterna så att webbplatsen kan vara helt i drift senast i slutet av 2003.

Att knyta samman de europeiska ekonomierna

Finansmarknaderna

    35. Det krävs en integrerad och effektiv europeisk kapitalmarknad om både konsumenter och företag fullt ut skall kunna dra nytta av eurons fördelar. Konkurrenskraftiga kapitalmarknader kommer att leda till ökad valfrihet och lägre priser för konsumenter och investerare med lämpliga skyddsnivåer. Därför

       välkomnar Europeiska rådet överenskommelsen om Lamfalussy-förslagen och uppmanar till att de omedelbart genomförs,

       bekräftar Europeiska rådet sitt bestämda åtagande att genomföra handlingsplanen för finansiella tjänster och uppnå helt integrerade värdepappers- och riskkapitalmarknader senast 2003 och marknader för finansiella tjänster senast 2005,

       ber Europeiska rådet rådet och Europaparlamentet att anta de föreslagna direktiven om säkerheter, marknadsmissbruk, försäkringsförmedlare, distansförsäljning av finansiella tjänster, finansiella konglomerat, prospekt och tjänstepensionsfonder samt förordningen om internationella redovisningsstandarder så snart som möjligt under 2002.

Att integrera de europeiska energi-, transport- och kommunikationsnäten

    36. Kraftfulla och effektiva integrerade energi- och transportnät bildar ryggraden i den europeiska inre marknaden. Genom ett ytterligare öppnande av marknaden, lämpliga bestämmelser, en förbättrad användning av nuvarande nät och en komplettering av de delar som saknas kommer effektiviteten och konkurrensen att öka, med säkerställande av tillräcklig kvalitet, och överbelastningen att minska, vilket leder till förbättrad hållbarhet.

37. På energiområdet

     välkomnar Europeiska rådet kommissionens första rapport om det faktiska öppnandet av den inre marknaden för gas och el, enligt överenskommelsen i Stockholm; kommissionen uppmanas att uppdatera rapporten årligen före Europeiska rådets vårmöte så att en bedömning av de faktiska framstegen kan göras,

     uppmanar Europeiska rådet rådet och Europaparlamentet att så snart som möjligt under 2002 antar de liggande förslagen om den sista etappen i öppnandet av el- och gasmarknaderna, inbegripet

      = alla europeiska icke hushållskonsumenters rätt att fritt välja leverantör från och med 2004 för el och gas. Detta kommer att innebära minst 60 % av den totala marknaden,

      = mot bakgrund av vunna erfarenheter och vid den tidpunkt före Europeiska rådets vårmöte 2003, ett beslut om ytterligare åtgärder med beaktande av definitionen av allmännyttiga tjänster, försörjningstrygghet och i synnerhet skyddet av avlägset belägna områden och av de sårbaraste grupperna i befolkningen,

      = åtskillnad mellan å ena sidan överföring och distribution och å andra sidan produktion och försörjning,

      = icke-diskriminerande tillträde till nätet för konsumenter och producenter på grundval av klara och offentliggjorda tariffer,

      = inrättande av en tillsynsfunktion i varje medlemsstat inom ett lämpligt regelverk i syfte att säkerställa i synnerhet en effektiv kontroll av villkoren för fastställande av tariffer,

     uppmanar Europeiska rådet rådet att så snart som möjligt under 2002 nå en överenskommelse om ett system för fastställande av tariffer för gränsöverskridande transaktioner på elområdet, inbegripet hantering av överbelastningar, på grundval av principerna om icke-diskriminering, öppenhet och enkelhet,

     samtycker Europeiska rådet till målet att medlemsstaterna skall ha nått en nivå av elsammankoppling motsvarande minst 10 % av deras installerade produktionskapacitet senast 2005; finansieringskraven bör huvudsakligen tillgodoses av de berörda företagen,

     uppmanar Europeiska rådet till att revideringen av riktlinjerna och de åtföljande finansiella bestämmelserna om transeuropeiska energinät skall antas senast i december 2002, och noterar kommissionens avsikt att inför nästa möte i Europeiska rådet i Sevilla lägga fram rapporten om försörjningstrygghet som kommer att grundas på resultatet från den diskussion som kommissionens grönbok om energiförsörjningstrygghet gav upphov till,

     uppmanar Europeiska rådet kommissionen och rådet att vid Europeiska rådets vårmöte 2006 analysera hur den europeiska inre energimarknaden fungerar som helhet, särskilt i fråga om i vilken grad regelverket överförts och påverkat konsumentskyddet, investeringarna i infrastruktur, den faktiska integrationen av marknaderna och sammankopplingarna, konkurrensen och miljön.

38. På transportområdet

     välkomnar Europeiska rådet framstegen med Galileo-programmet och ber rådet (transport) att vid sitt marsmöte fatta de nödvändiga besluten i fråga om både finansieringen och inledningen av detta program och bildandet av det gemensamma företaget i samarbete med Europeiska rymdorganisationen,

     noterar Europeiska rådet vilken betydelse gemenskapens anslutning till Eurocontrol har och uppmanar till att aktivt före utgången av 2002 fortsätta arbetet med kommissionens förslagspaket så att besluten om det gemensamma luftrummet kan fattas 2004; dessutom bör beslut om de föreslagna reglerna om fördelning av ankomst- och avgångstider vid flygplatser fattas senast i slutet av 2002,

     uppmanar Europeiska rådet rådet att på grundval av en rapport från kommissionen om hur det första järnvägspaketet fungerar fortsätta arbetet med det andra paketet, som bl.a. omfattar driftskompatibilitet och höga säkerhetsnormer,

     uppmanar Europeiska rådet att senast i december 2002 anta de liggande förslagen om tillträde till hamntjänster och offentliga upphandlingsavtal,

     ber Europeiska rådet rådet och Europaparlamentet att senast i december 2002 anta de reviderade riktlinjerna med tillhörande finansiella bestämmelser för de transeuropeiska näten, inbegripet de nya prioriterade projekt som fastställts av kommissionen i syfte att förbättra transportförhållandena med hög säkerhet i hela Europeiska unionen och undanröja flaskhalsar i sådana områden som bl.a. Alperna, Pyrenéerna och Östersjön

39. På kommunikationsområdet innebär antagandet av det nya "telekommunikationspaketet" att samma regler kommer att gälla för all konvergerande teknik, vilket kommer att skapa större konkurrens och eliminera konkurrensfördelar i Europa. Medlemsstaterna uppmanas att se till att det nya regelverket för kommunikationer genomförs fullt ut senast i maj 2003; direktivet om dataskydd bör dessutom antas skyndsamt.

    40. Det krävs ytterligare framsteg. När det gäller nästa fas

       prioriterar Europeiska rådet omfattande tillgänglighet och användande av bredbandsnät i hela unionen senast 2005, och utveckling av Internetprotokollet IPv6,

       uppmanar Europeiska rådet kommissionen att utarbeta en övergripande handlingsplan eEurope 2005 som skall läggas fram före Europeiska rådet i Sevilla och koncentreras på ovannämnda prioriteringar och nätverks- och informationssäkerhet, e-förvaltning, e-lärande, e-hälsovård och e-handel,

       uppmanar Europeiska rådet medlemsstaterna att se till att andelen persondatorer med Internetanslutning i förhållande till antalet skolelever i Europeiska unionen senast vid utgången av 2003 uppgår till 1:15.

    41. Den tekniska konvergensen erbjuder alla företag och medborgare nya möjligheter att få tillträde till informationssamhället. Digital television och tredje generationens mobilkommunikation kommer att spela en avgörande roll när det gäller att ge omfattande tillträde till interaktiva tjänster.

    Europeiska rådet uppmanar därför

       kommissionen och medlemsstaterna att främja användningen av öppna plattformar för att erbjuda medborgarna valfrihet när det gäller tillträdet till tillämpningar och tjänster inom informationssamhället, särskilt genom digital television och genom tredje generationens mobila och andra plattformar som den tekniska konvergensen kan ge möjlighet till i framtiden, och att fortsätta sina ansträngningar för att införa tredje generationens mobilkommunikation,

       kommissionen att vid Europeiska rådet i Sevilla lägga fram en övergripande analys av de hinder som återstår för att uppnå omfattande tillgång till nya tjänster och tillämpningar av informationssamhället genom öppna plattformar i digital television och tredje generationens mobilkommunikation, fullständigt införa tredje generationens mobilkommunikation, utveckla e-handel och e-förvaltning och den roll som nationella elektroniska identifierings- och verifieringssystem kan spela i detta sammanhang.

Offentliga tjänster av god kvalitet

    42. Vid integreringen av europeiska nätverk och öppnandet av tjänstemarknaderna bör vikten av offentliga tjänster av hög kvalitet beaktas fullt ut. I detta avseende betonar Europeiska rådet att det är viktigt för medborgarna, och för den territoriella och sociala sammanhållningens skull, att ha tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I detta sammanhang uppmanar Europeiska rådet kommissionen att

       lägga fram sitt meddelande om utvärderingsmetoder vid rådets möte i maj och lämna en rapport till Europeiska rådet i Sevilla om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd och om så är nödvändigt föreslå en förordning om ett gruppundantag på detta område,

       fortsätta sin granskning i syfte att konsolidera och specificera de principer om tjänster av särskilt ekonomiskt intresse som utgör grunden för artikel 16 i fördraget i ett förslag till ramdirektiv, samtidigt som särdragen i de olika sektorer som berörs respekteras och hänsyn tas till bestämmelserna i artikel 86 i fördraget. Kommissionen kommer att lägga fram en rapport före årets utgång.

En konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi

Utbildning

    43. Europeiska rådet välkomnar överenskommelsen om det detaljerade arbetsprogrammet för 2010 för utbildningssystem. Europeiska rådet fastställer som mål att göra sina utbildningssystem till kvalitetsreferens för hela världen senast 2010. Det är enigt om att de tre grundläggande principerna som inspirerar detta program skall vara förbättrad kvalitet, underlättande av allmänt tillträde och öppenhet gentemot övriga världen.

    Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att rapportera om dess faktiska genomförande till Europeiska rådets vårmöte 2004.

44. Europeiska rådet uppmanar till ytterligare åtgärder på detta område:

     Inrätta instrument för att säkerställa öppenheten när det gäller examensbevis och kvalifikationer (ECTS, tillägg till examens- och utbildningsbevis, ett europeiskt CV) och ett närmare samarbete om examensbevis från universitet inom ramen för SorbonneBolognaPrag-processen före mötet i Berlin 2003; liknande åtgärder bör främjas på yrkesutbildningsområdet.

     Förbättra grundläggande kompetens, i synnerhet genom undervisning i minst två utländska språk från tidig ålder: upprättande av en indikator för språklig kompetens år 2003 samt utveckling av datakunskaper: införande av ett allmänt examensintyg för dator- och Internet-användare för gymnasieelever.

     Europeiska rådet uppmanar kommissionen att genomföra en genomförbarhetsstudie för att fastställa alternativ för att hjälpa gymnasieskolor att upprätta eller förbättra en förbindelselänk via Internet med en partnerskola någon annanstans och rapportera tillbaka till Europeiska rådet i Sevilla i juni.

     Främja den europeiska dimensionen i utbildningen och införliva den i den grundläggande kompetensen för elever före 2004.

45. Europeiska rådet välkomnar kommissionens meddelande om att förverkliga ett europeiskt område för livslångt lärande och uppmanar rådet att anta en resolution om livslångt lärande före Europeiska rådet i Sevilla, varvid hänsyn skall tas till den europeiska sysselsättningsstrategin.

Forskning och spetsteknik

    46. Europeiska rådet uppmanar åter rådet och Europaparlamentet att anta sjätte ramprogrammet för forskning och dess rättsliga instrument senast i juni 2002.

    47. För att överbrygga klyftan mellan EU och dess viktigaste konkurrenter måste insatserna över lag för FoU och innovationssträvandena inom unionen förstärkas väsentligt, med särskild tonvikt på spjutspetsteknik. Europeiska rådet

       är därför enigt om att de totala utgifterna för FoU i unionen bör höjas så att de senast 2010 närmar sig 3 % av BNP, varvid den privata sektorn bör stå för två tredjedelar av dessa nyinvesteringar,

       noterar kommissionens avsikt att våren 2003 föreslå åtgärder för att bättre integrera innovationen i det europeiska kunskapsområdet, i syfte att förbättra utnyttjandet av de immateriella rättigheterna i hela Europa, att ytterligare utveckla och förstärka de privata investeringarna och användningen av riskkapital i forskningen samt att öka arbetet i nätverk mellan näringsliv och den vetenskapliga basen,

       bekräftar på nytt vikten av gemenskapspatentet och uppmanar rådet att uppnå en gemensam politisk strategi vid sitt möte i maj. Gemenskapspatentet måste vara ett effektivt och smidigt instrument som företagen kan erhålla till rimlig kostnad, samtidigt som principerna om rättslig säkerhet och icke-diskriminering mellan medlemsstaterna iakttas och en hög kvalitetsnivå säkerställs,

    48. Spjutspetsteknik utgör en nyckelfaktor för den framtida tillväxten. Europeiska rådet anmodar rådet att före juni 2002 behandla kommissionens meddelande "Biovetenskap och bioteknik En strategi för Europa". Rådet och kommissionen anmodas att utarbeta åtgärder och en tidsplan som gör det möjligt för företagen inom gemenskapen att utnyttja bioteknikens potential och samtidigt ta vederbörlig hänsyn till försiktighetsprincipen och till etiska och sociala farhågor. Kommissionen uppmanas att lägga fram en lägesrapport före Europeiska rådets vårmöte 2003.

    ATT FÖRBÄTTRA ARBETSMETODERNA

    Efter Barcelona

    49. Europeiska rådet uppmanar enträget rådet och kommissionen att strömlinjeforma de berörda processerna: inriktningen måste vara åtgärder för genomförande snarare än ett årligt utarbetande av riktlinjer. För att ge de viktigaste politiska impulserna till de åtgärder som är avgörande för att unionen skall uppnå sina långsiktiga mål har Europeiska rådet beslutat att tidsplanerna för antagandet av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för det årliga sysselsättningspaketet skall synkroniseras så snart detta är möjligt.

    Europeiska rådet kommer därför att under sitt vårmöte granska och vid behov anpassa gemenskapens ekonomiska, sociala och miljömässiga politik i sin helhet.

DEL II

    EUROPAS FRAMTID

    50. Stats- och regeringscheferna välkomnar att konventet om Europas framtid har inlett sitt arbete och kommer vid sitt möte i Sevilla att föra en inledande diskussion med utgångspunkt i en rapport från dess ordförande Valéry GISCARD d'ESTAING.

    51. Medlemmarna i Europeiska rådet lyssnade till en presentation som rådets generalsekreterare Javier Solana gav om sin rapport om förbättringar av rådets verksamhet och om de reformer som föreslagits för att göra denna institution effektivare och garantera större öppenhet i lagstiftningsprocessen. Europeiska rådet uppdrog åt ordförandeskapet att utifrån detta i nära samarbete med rådets generalsekreterare ta alla nödvändiga kontakter med Europeiska rådets medlemmar och med de kontaktpersoner som dessa utser, i syfte att lägga fram en rapport vid Sevillamötet med konkreta åtgärder för antagande. Rapporten kommer att granskas av rådet (allmänna frågor) i samband med förberedelserna inför Europeiska rådet i Sevilla.

DET FINANSIELLA SAMARBETET MELLAN EUROPA OCH MEDELHAVSOMRÅDET

    52. Europeiska rådet upprepar Medelhavsområdets avgörande betydelse och sin beslutsamhet att utveckla EuropaMedelhavspartnerskapet. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet Ekofinrådets beslut att inrätta en förstärkt investeringsfacilitet för EuropaMedelhavsområdet inom EIB, kompletterad med arrangemanget för EuropaMedelhavspartnerskapet och ett representationskontor för EIB i området. På grundval av en utvärdering av facilitetens effektivitet och med hänsyn till resultatet av samråden med våra partner i Barcelonaprocessen kommer ett beslut om ett införlivande av ett dotterbolag med EIB som majoritetsägare och med verksamheten inriktad på våra Medelhavspartnerländer att övervägas och fattas ett år efter det att faciliteten inrättats.

DEN NORDLIGA DIMENSIONEN

    53. Europeiska rådet uppmanar rådet, medlemsstaterna, kommissionen och EIB att sluta sig samman för att snabbt finna lösningar på de ekonomiska och tekniska problem som för närvarande hindrar ett fullständigt genomförande av slutsatserna från Europeiska rådet i Göteborg om miljöpartnerskapet för den nordliga dimensionen.

FÖRENTA STATERNAS ÅTGÄRDER NÄR DET GÄLLER STÅL

    54. Europeiska rådet har med stor oro noterat de åtgärder som Förenta staterna har infört för stålsektorn, vilka inte står i överensstämmelse med WTO:s bestämmelser och som står i strid med andan i det gemensamma målet att ytterligare liberalisera världshandeln så som överenskoms i Doha. Det ger sitt fulla stöd till kommissionens avsikt att fortsätta samrådet enligt WTO-avtalen och att inleda ett förfarande för eventuella skyddsåtgärder från gemenskapens sida.

    RATIFICERING AV NICEFÖRDRAGET

    55. Den irländske premiärministern skisserade sin regerings tillvägagångssätt när det gäller den ratificering av Nicefördraget som skall genomföras av alla medlemsstater senast vid utgången av 2002 för att utvidgningen skall kunna ske planenligt.

    Europeiska rådet välkomnade det skisserade tillvägagångssättet och upprepade sin beredvillighet att på alla tänkbara sätt bidra för att stödja den irländska regeringen i denna process och enades om att återkomma till frågan vid nästa möte i Sevilla.

    GIBRALTAR

    56. Europeiska rådet välkomnar Förenade kungarikets och Spaniens beslut att återuppta Brysselprocessen om Gibraltar, som inleddes i november 1984, betonar EU:s stöd till båda regeringarnas åtagande att överbrygga skillnaderna i synen på Gibraltar och att ingå en övergripande överenskommelse om Gibraltar före sommaren och uppmanar kommissionen att undersöka på vilket sätt EU kan stödja en eventuell överenskommelse.

VÄSTRA BALKAN

    57. Västra Balkan är fortfarande mycket viktigt för Europas stabilitet och säkerhet. Europeiska rådet upprepar de åtaganden som det gjorde i Santa Maria da Feira i mars 2000.

SERBIEN OCH MONTENEGRO

    58. Europeiska rådet välkomnar den överenskommelse som nåddes den 14 mars i Belgrad mellan serbiska och montenegrinska ledare om principen om ett enda konstitutionellt system för Serbien och Montenegro. Europeiska rådet uttrycker sin uppskattning för generalsekreteraren/den höge representanten Javier Solanas kontaktarbete i detta hänseende. Det anser att denna överenskommelse som befäster en statsunion är ett avgörande inslag i förverkligandet av det europeiska perspektivet för Serbien och Montenegro och att överenskommelsen utgör ett viktigt bidrag till stabilitet i regionen.

    59. Europeiska rådet noterar de båda parternas åtaganden att åstadkomma en gemensam inre marknad, som även inbegriper en gemensam tull- och handelspolitik. EU förväntar sig ett helhjärtat deltagande från de båda republikernas sida när det gäller att uppnå dessa mål. EU är berett att stödja dessa ansträngningar inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen. EU kommer att fortsätta att erbjuda rådgivning och bistånd, och kommer att regelbundet övervaka de framsteg som görs. Unionen förväntar sig vidare att de båda republikerna arbetar tillsammans för att säkerställa att de gemensamma institutionerna fungerar.

    60. Unionen kommer under stabiliserings- och associeringsprocessen att fortsätta med sitt ekonomiska bistånd i överensstämmelse med sin befintliga villkorlighetspolitik. Vid fastställandet av mottagarna av detta bistånd och dess nivå kommer unionen i full utsträckning att beakta de framsteg som gjorts inom varje republik, inklusive varje republiks bidrag till att den gemensamma staten verkligen fungerar och att europeiska standarder uppnås.

F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

    61. Europeiska rådet erinrar om Europeiska unionens centrala roll i stabiliserings-, försonings-, och återuppbyggnadsprocessen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. I detta sammanhang uttrycker Europeiska rådet Europeiska unionens beredvillighet att, efter valet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och på begäran från landets regering, ansvara för en operation som skall följa efter Natos nuvarande operation i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, varvid det är underförstått att de permanenta arrangemangen för samarbetet mellan EU och Nato ("Berlin Plus") då kommer att vara införda. I detta syfte begär Europeiska rådet att rådets berörda politiska och militära organ i samråd med Nato nu skall börja utarbeta de alternativ som ger Europeiska unionen möjlighet att fatta nödvändiga beslut.

    62. Europeiska unionen betonar vikten av att snarast möjligt få till stånd permanenta arrangemang mellan Europeiska unionen och Nato. Europeiska rådet ber därför ordförandeskapet att tillsammans med den höge representanten vidta lämpliga kontakter på hög nivå för att garantera ett positivt resultat.

MELLANÖSTERN

63. Europeiska rådet har antagit uttalandet från Europeiska rådet i Barcelona om Mellanöstern.

ZIMBABWE

    64. Europeiska unionen noterar att Zimbabwes regering hindrade EU:s observatörer från att övervaka valet och noterar de fördömande slutsatserna i rapporterna från Samväldets observatörsgrupp och från SADC:s parlamentariska forum och anser därvid att detta val inte kan bedömas som vare sig fritt eller rättvist. Europeiska rådet fördömer det sätt på vilket valet organiserades av Zimbabwes regering.

    65. Europeiska unionen lyckönskar Zimbabwes befolkning till den civila och demokratiska vilja som visades vid presidentvalet.

    66. Europeiska unionen uttrycker sin oro över de ständiga hot mot de civila och politiska rättigheterna som högt uppsatta medlemmar av oppositionspartiet i Zimbabwe utsätts för, och är fast beslutet att noga följa utvecklingen. Europeiska unionen kommer att fortsätta sitt humanitära bistånd till Zimbabwes befolkning och kommer att överväga eventuella ytterligare riktade åtgärder mot dess regering.

    67. Europeiska rådet har beslutat att inom en nära framtid skicka en trojka på hög nivå för att tillsammans med länder inom Södra Afrikas utvecklingsgemenskap diskutera Europeiska unionens farhågor beträffande Zimbabwe på grundval av deras gemensamma engagemang för rättsstatsprincipen och demokratin.

ANGOLA

    68. Europeiska rådet uttrycker sin tillfredsställelse över det tillkännagivande av fientligheternas upphörande i Angola som regeringen gjorde den 13 mars i syfte att uppnå eldupphör i hela landet. Europeiska rådet välkomnar också myndigheternas avsikt att tillåta en politisk omorganisation av UNITA och valet av dess nya ledarskap. Europeiska rådet uppmuntrar parterna att fullt ut genomföra bestämmelserna i Lusakaprotokollet genom en politisk dialog under Förenta nationernas överinseende för att främja varaktig fred och stabilitet i Angola. För att avhjälpa den svåra humanitära situation som drabbat en stor del av Angolas befolkning ber Europeiska rådet de angolanska myndigheterna att underlätta den humanitära verksamhet som utförs av internationella organisationer, kyrkor och icke-statliga organisationer.

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

    69. Europeiska rådet uttrycker sin oro över lägesutvecklingen i Demokratiska republiken Kongo och beklagar de negativa konsekvenserna för utvecklingen av den pågående dialogen mellan de båda kongolesiska staterna.

NIGERIA

    70. Europeiska unionen är djupt oroad över den information man fått om att en kvinna i Nigeria riskerar att stenas till döds. Unionen uppmanar de nigerianska myndigheterna att fullt ut respektera de mänskliga rättigheterna och den mänskliga värdigheten, särskilt när det gäller kvinnor.

BILAGA

UTTALANDE FRÅN EUROPEISKA RÅDET I BARCELONA OM MELLANÖSTERN

    1. Mellanöstern befinner sig i en ytterst allvarlig kris. Europeiska unionen uppmanar båda parter att vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att göra slut på blodsutgjutelsen. Det finns ingen militär lösning på denna konflikt. Fred och säkerhet kan endast uppnås genom förhandlingar.

    2. För att finna en väg ur den nuvarande situationen är det väsentligt att behandla de säkerhetsmässiga, politiska och ekonomiska aspekterna som oskiljbara och ömsesidigt beroende faktorer i en enda process. Det är nödvändigt att återinföra ett sunt politiskt perspektiv och parallellt genomföra politiska åtgärder och säkerhetsåtgärder på ett sådant sätt att de förstärker varandra. Europeiska rådet välkomnar varmt antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1397, som återspeglar det internationella samfundets starka engagemang i detta hänseende.

    3. Denna resolution måste genomföras med det snaraste, särskilt kravet på att alla våldshandlingar skall upphöra omedelbart, inbegripet terrorhandlingar, provokation, uppvigling och förstörelse; och uppmaningen till den israeliska och den palestinska sidan och deras ledare att samarbeta vid genomförandet av rekommendationerna i Tenet-planen och Mitchell-rapporten i syfte att återuppta förhandlingarna om en politisk lösning.

    4. De urskillningslösa terroristattackerna under de senaste veckorna i vilka oskyldiga civila dödats och skadats måste fördömas. I egenskap av legitim myndighet har den palestinska myndigheten hela ansvaret för att bekämpa terrorismen med alla lagliga medel som står till dess förfogande. Dess förmåga att göra detta får inte försvagas. Trots att Israel har rätt att bekämpa terrorismen måste landet omedelbart dra tillbaka sina militära styrkor från de områden som har placerats under den palestinska myndighetens kontroll, upphöra med utomrättsliga avrättningar, upphäva avstängningarna och restriktionerna, frysa bosättningarna och respektera internationell rätt. Båda parter måste respektera normerna för de mänskliga rättigheterna. Användningen av alltför kraftiga våldsmedel kan inte försvaras. De handlingar som riktar sig mot medicinska och humanitära institutioner och deras personal är helt oacceptabla. Dessa måste kunna utföra sina uppgifter fullt ut.

    5. Europeiska rådet noterar Israels regerings beslut att frisläppa den palestinska myndighetens president Arafat från hans fångenskap i Ramallah och begär därför att alla återstående begränsningar av hans rörelsefrihet skall hävas omedelbart.

    6. Europeiska rådet välkomnar beslutet av Förenta staternas president att skicka det särskilda sändebudet Zinne tillbaka till regionen. Europeiska unionen är, framför allt genom Europeiska unionens särskilda representant, ambassadör Moratinos, redo att ansluta sig till de insatser som görs av honom, av Ryska federationens särskilda sändebud och av FN:s särskilde samordnare.

    7. Europeiska rådet är fortfarande övertygat om att en övervakningsmekanism från tredje part skulle hjälpa båda parter att fullfölja sina insatser i detta syfte och uppmanar dem enträget att överväga förslag om att godta observatörer. Europeiska unionen och medlemsstaterna är beredda att delta i en sådan mekanism.

    8. Europeiska unionen är besluten att spela sin roll tillsammans med parterna, länderna i regionen, Förenta staterna, FN och Ryssland för att uppnå en lösning grundad på FN:s säkerhetsråds resolutioner 242, 338 och 1397 och på principerna från Madridkonferensen, Oslomötet och senare avtal, vilket skulle göra det möjligt för två stater, Israel och Palestina, att leva i fred och säkerhet och fullt ut spela sin roll i regionen. Den höge representanten, Javier Solana, kommer att fortsätta sina regelbundna samråd med alla berörda internationella aktörer.

    9. När det gäller konflikten mellan Israel och Palestina är det övergripande målet tvåfaldigt: att skapa en demokratisk, livsduglig och oberoende stat, Palestina, och därigenom göra slut på 1967 års ockupation, och att garantera Israels rätt att leva inom säkra och trygga gränser, genom åtaganden från det internationella samfundet och i synnerhet arabstaterna.

    10. Europeiska rådet välkomnar initiativet nyligen från Saudiarabiens kronprins Abdullah vilket grundas på idén om full normalisering och fullständigt tillbakadragande i enlighet med FN:s resolutioner och erbjuder en unik möjlighet som måste utnyttjas för att uppnå en rättvis, varaktig och övergripande lösning på den arabisk-israeliska konflikten. Europeiska rådet hoppas att Arabförbundets kommande toppmöte i Beirut skall driva detta vidare och att Israels regering och folk skall reagera positivt på detta.

    11. Europeiska rådet uttrycker sin erkänsla och sitt beröm för de grupperingar i det israeliska och palestinska samhället som outtröttligt fortsätter sitt arbete för fred och stöder de direkta kontakter och den dialog som båda parter genomför.

    12. Efter sin nuvarande insats kommer Europeiska unionen att ge ett stort och betydande ekonomiskt bidrag till fredsskapandet i regionen med målet att förbättra det palestinska folkets levnadsvillkor, att konsolidera och stödja den palestinska myndigheten, att stärka den ekonomiska basen för den framtida staten Palestina och att främja utvecklingen och den regionala ekonomiska integrationen. I detta perspektiv är Europeiska unionen beredd att bidra till återuppbyggnaden av den palestinska ekonomin som en integrerad del av den regionala utvecklingen.

    13. Europeiska unionen förblir förvissad om att freden i Mellanöstern kan bli varaktig endast om den är allomfattande.

EUROPEISKA RÅDET I BARCELONA

DEN 1516 MARS 2002

DEL III

Bidrag till överläggningarna

INNEHÅLL

Rådet (ekonomiska och finansiella frågor) 2

Rådet (sysselsättning och socialpolitik) 13

Rådet (inre marknaden, konsumentfrågor och turism) 19

Rådet (miljö) 27

Förteckning över underlagsrapporter/rapporter till Europeiska rådet 40

EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR

5 mars 2002

Dokument om huvudfrågorna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2002

I. INLEDNING

    1. EU har en väl definierad strategi för den ekonomiska politiken, som grundar sig på en tillväxt- och stabilitetsinriktad makroekonomisk politik och fortsatta framsteg när det gäller ekonomiska reformer. Denna politik gör det möjligt att reagera med flexibilitet på förändrade ekonomiska villkor på kort sikt, samtidigt som man behåller produktionskapaciteten i ekonomin och förstärker den på medellång sikt.

    2. Det framgångsrika införandet av sedlar och mynt i euro utgör den slutliga etappen i genomförandet av den europeiska monetära unionen, som skapar ett monetärt område med över 300 miljoner människor. Euron utgör i sig ett betydande bidrag till stabiliteten i det internationella monetära systemet och i världsekonomin, samtidigt som den verkar som ett incitament för en djupare integration och för tanken på "mer Europa".

    3. Det faktum att euron är i omlopp kommer att påskynda integrationen av ekonomierna inom euroområdet och medverka till att skapa nya investeringsmöjligheter, ökad tillväxt och fler nya arbetstillfällen. Utvecklingen mot ökad integration och ömsesidigt beroende kräver också en förstärkning och ett fortsatt genomförande av EU:s strategi för den ekonomiska politiken.

    4. Europeiska rådet i Barcelona måste arbeta för att förstärka den operativa basen för Ekonomiska och monetära unionen och på att fullborda den inre marknaden. Målet är ett samordnat svar som framhäver klara nationella ansvarsområden när det gäller det grundläggande arbetet för Europas tillväxt på medellång och lång sikt. Nu mer än någonsin måste budskapet i den ekonomiska politiken vara klart, entydigt och backas upp med ett kraftfullt genomförande. Det är viktigt att åtaganden görs för att se till att en hållbar återhämtning får fäste. Detta innebär i slutändan att de ekonomiska reformansträngningarna, som inleddes i Lissabon och utvecklades i Stockholm, ges trovärdigheten i ökad kraft samt att trovärdighet i den makroekonomiska ramen bevaras.

    5. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken har en central plats i samordningen av den ekonomiska politiken i Europeiska unionen. De måste vara koncisa, koncentrera sig på de viktigaste utmaningar som unionen står inför, med särskild inriktning på euroområdet, där behovet av samordning är som störst, samt hjälpa till att säkerställa att de åtgärder som antagits inom ramen för samtliga ekonomiska samordningsprocesser inom gemenskapen följer dessa riktlinjer.

DEN EKONOMISKA SITUATIONEN OCH FRAMTIDSUTSIKTER

    6. Den rådande ekonomiska situationen kännetecknas av en begynnande global återhämtning efter den kraftiga nedgången under 2001. Några av de viktigaste indikatorerna börjar peka på en stabilisering av den ekonomiska situationen och alltfler tecken tyder på att den ekonomiska aktiviteten är balanserad eller fast. Det finns emellertid en kvarstående osäkerhet när det gäller tidpunkten för samt omfattningen och styrkan på återhämtningen och det finns fortfarande en risk för en nedgång.

    7. Den makroekonomiska politikens svar på konjunkturnedgången har varit snabbt och beslutsamt. De monetära myndigheterna har sänkt räntorna, då det inte funnits något framtida inflationstryck, samtidigt som finanspolitiken har verkat genom effekten av de automatiska stabilisatorerna som utgör ett betydande bidrag för att dämpa svängningarna i produktionstillväxten. Den ekonomiska politikens snabba svar, sunda grundläggande ekonomiska faktorer och ett återupprättat förtroende ger en plattform för återhämtning. Förutsättningarna för en hållbar återhämtning behöver förbättras genom åtgärder som avser strukturreformer för att öka tillväxtpotentialen.

STRATEGIN FÖR EUROPEISKA UNIONENS EKONOMISKA POLITIK

    Makroekonomisk politik

      8. Euroområdet är en monetär union med en enda och oberoende monetär politik och med en decentraliserad men samordnad finanspolitik. Det finns därför ett behov av ytterligare framsteg

         för att förbättra övervakning och utvärdering av ekonomiska trender inom euroområdet; detta innebär ytterligare arbete för att förbättra och harmonisera de metoder som används för att ta fram statistik och indikatorer för euroområdet,

         för att genomföra en systematisk analys av sammansättningen av politiska åtgärder inom området för att kunna bedöma effekterna av den monetära politiken och finanspolitiken på den ekonomiska utvecklingen inom euroområdet, inklusive inflation, löneutveckling, investeringar samt eurons växelkurs,

         för att förstärka de nuvarande mekanismerna för samordning av den ekonomiska politiken, särskilt finanspolitiken, inom eurogruppen.

      9. Samordningen av finanspolitiken är förankrad i ett åtagande avseende budgetmässig stabilitet och de regler, som man enades om i stabilitets- och tillväxtpakten. Medlemsstaterna kommer att upprätthålla eller iaktta det medelfristiga budgetmålet med budgetar nära balans eller i överskott senast år 2004.

      Automatiska stabilisatorer bör tillåtas att verka symmetriskt både under upp- och nedgång under förutsättning att gränsen på 3 % av BNP inte överskrids i en nedgångsfas. Detta innebär i synnerhet att vinsterna från tillväxten bör skördas fullt ut under de expansiva faserna.

      Medlemsstaterna skulle kunna göra egna politiska val endast om de skapat ett tillräckligt manöverutrymme för detta.

      10. En ökad ansträngning och samordning krävs när det gäller kvalitet och hållbarhet i de offentliga finanserna på lång sikt:

         kvalitet innebär uppnående av lämplig struktur på statens inkomster och utgifter för att kunna säkerställa sunda och hållbara offentliga finanser samtidigt som det skapas större tillväxtpotential i unionens ekonomier. Med hänsyn till detta måste skatte- och utgiftsreformer syfta till att skapa förutsättningar för att gynna sysselsättning och investeringar samtidigt som målet på medellång sikt med en budget nära balans eller med överskott skall ligga fast.

           hållbarhet kräver en sektorsövergripande strategi som kan klara av konsekvenserna av en åldrande befolkning, inklusive hälsovårdsbehovet, samtidigt som den möjliggör solvens på lång sikt i Europas statsbudgetar. Strategin bör bygga på en ytterligare minskad statsskuld, en ökad sysselsättningsintensitet och reformer av själva pensionssystemen.

2. Politiken för strukturreformer

2.1 Varumarknadsreformer

    11. Åtgärder för att liberalisera, öppna upp, integrera och skapa konkurrens på de europeiska varu- och tjänstemarknaderna bidrar till ett sant flexibelt produktionssystem med möjlighet att styra resurserna dit de kan utnyttjas på det mest fördelaktiga sättet och på så sätt öka produktion, sysselsättning, inkomster och välfärd. Denna övertygelse delas av EU:s alla medlemsstater och är andan i den ambitiösa ekonomiska reformplan som fastställdes vid toppmötet i Lissabon.

    12. Nationella ekonomiska reformer kan göras effektivare genom samordning och genom att de ökar takten för att uppnå toppnivå. En tidsmässigt samordnad och konsekvent tillämpad politik för strukturreformer ger följande fördelar:

       Den utrustar den ekonomiska och monetära unionen för att klara av externa chocker och öka marknadernas flexibilitet.

       De mest framträdande synergieffekterna tas i anspråk.

       Resurserna allokeras på ett optimalt sätt, som grundar sig på en gemensam stegvis liberalisering.

     Man undviker flaskhalsar och avbrott i tillhandahållandet av tjänster.

     Det säkerställs att europeiska operatörer konkurrerar på lika villkor.

    Dessutom är det viktigt att förbättra skattemiljön genom ökat samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om att tygla effekterna av skadliga skattesystem och ta itu med skattebedrägeri.

Reformer inom nätindustrin

    13. Goda framsteg har gjorts beträffande liberaliseringen av nätindustrin, men det är långt kvar:

       Framstegen i liberaliseringen har inte skett i samma takt i medlemsstaterna.

       Möjligheterna till handel inom gemenskapen är begränsade: importhinder till de nationella marknaderna kvarstår, knappt några framsteg har skett när det gäller sammanlänkningar och det är i allmänhet tunnsått med utbyten mellan medlemsstaterna.

    14. De sektorer som är i störst behov av nya reformåtgärder är energi- och transportsektorerna. I liberaliseringsstrategierna måste man göra åtskillnad mellan två klart avgränsade aspekter: sammanlänkning och effektiv liberalisering. I dessa liberaliseringsstrategier måste man även beakta att nätindustrin fullgör uppdrag av allmänt intresse. I detta avseende är välutformade regler nödvändiga.

      A. Sammanlänkning av infrastruktur

      El och gas:

       Enas om tillräckliga tidsplanerade mål för fysisk sammanlänkning mellan medlemsstaternas nät vid toppmötet under våren för att markera påtagliga framsteg i riktning mot den inre marknaden för energi och för att fastställa de lämpliga ramarna för att göra det möjligt att utveckla relevant infrastruktur. Finansieringskraven bör mötas av de berörda företagen.

       Garantera lika tillträde till näten för tredje part.

      Luftfart:

       Aktivt fullfölja arbetet med initiativen till skapandet av ett gemensamt europeiskt luftrum före 2004 och därvid komma ihåg betydelsen av att gemenskapen deltar i Eurocontrol.

      Transeuropeiska nät:

       Aktivt överväga åtgärderna i det lagstiftningspaket som kommissionen godkände den 20 december och som även innehåller förslag för utvecklandet av infrastrukturprojekt och förändringar i finansieringssystemen för transeuropeiska nät med förbehåll för budgetära begränsningar.

      B. Effektiv liberalisering

      El och gas:

       Fastställa en ambitiös tidsplan för


Side Bar