Transport

Viktiga transportfrågor

I takt med att våra samhällen blir alltmer mobila försöker EU hjälpa transportsektorn att lösa flera problem:

• Överbelastningen drabbar både väg- och flygtrafiken och kostar omkring 1 procent av EU:s BNP varje år. Man räknar med att både gods- och passagerartrafiken kommer att öka i framtiden.
• Oljeberoendet – trots att transporterna har blivit mer energieffektiva står oljan fortfarande för 96 procent av energibehovet. Oljan kommer allt oftare från oroliga delar av världen och oljetillgångarna kommer dessutom att krympa under de närmaste årtiondena. År 2050 väntas oljepriserna vara mer än dubbelt så höga som 2005.
• Växthusgasutsläpp – till 2050 måste EU minska utsläppen i transportsektorn med 60 procent (och med 80–95 procent totalt) jämfört med 1990 års nivåer om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 2ºC.
• Infrastrukturen skiljer sig åt mellan EU-länderna. De flesta östeuropeiska länder har inga järnvägsspår som är specialbyggda för höghastighetståg. Dessutom är de traditionella järnvägsspåren ofta i dåligt skick.
• Konkurrens – transportsektorn i EU står inför ökad konkurrens på de globala transportmarknaderna.

Mer transportstatistik:
Koppla samman för bättre konkurrens: tabeller och diagram om transport
Transport 2050: 50 fakta och siffror

EU:s resultat hittills

Under de senaste 20 åren har EU:s transportpolitik åstadkommit följande:

• Säkrare transporter i luften, till sjöss och på vägarna
• Anständiga arbetstider för dem som arbetar i transportbranschen
• Större transportutbud för privatresenärer och företag
• Lägre utsläpp
• Renare transporter tack vare ny teknik.

20 års transportresultat (broschyr)

Effekten av den ökade konkurrensen i EU:s transportsektor

Vägtrafiken – Lastbilar får nu köra i andra EU-länder och måste inte längre köra hem tomma från sina utlandsresor. De nya reglerna främjar konkurrensen, förbättrar gods- och passagerarservicen, minskar kostnaderna och ger effektivare resor och därmed lägre utsläpp. Säkerheten har också ökat tack vare gemensamma tekniska standarder.

Flyget – det har blivit lättare och billigare att flyga tack vare fler flygbolag, nya flyglinjer och fler förbindelser mellan flygplatserna i Europa. Det gemensamma europeiska luftrummet bidrar till att upprätthålla utvecklingen. Genom de så kallade open skies-avtalen kan alla flygbolag i EU flyga från alla flygplatser i EU till alla städer i andra länder. EU har undertecknat sådana avtal med USA, Västra Balkan, Marocko, Jordanien, Georgien och Moldavien och fler är på väg.

Järnvägen – Alla licensierade järnvägsbolag kan nu erbjuda sina tjänster i hela EU. Många tågresenärer har sparat tid och pengar de senaste åren tack vare den kraftigt växande höghastighetstrafiken. Ytterligare förbättringar är på gång.

Järnvägens framtid i Europa (videoklipp)

Sjöfarten – 75 procent av EU:s handel med andra länder och 40 procent av godstrafiken inom EU sker till sjöss och omkring 400 miljoner resenärer använder europeiska vattenvägar varje år. Tack vare avregleringen av sjöfarten kan rederierna bedriva verksamhet i andra länder.

Passagerarrättigheter

Resenärer i EU har en rad passagerarrättigheter.

Ladda ner dina passagerarrättigheter (på ditt språk) till mobilen

Säkerhet

• Antalet dödsoffer på Europas vägar halverades mellan 1992 och 2010 (från 70 000 till 31 000). EU försöker med olika trafiksäkerhetsåtgärder halvera antalet igen till 2020.
• Flygbolag med bristande säkerhet får inte flyga till och från EU.
• Sjösäkerhetsreglerna har skärpts, bland annat med hjälp av strängare fartygsinspektioner, straff för utsläpp som orsakats av grov oaktsamhet och snabbare utfasning av fartyg med enkelskrov.
• EU har fastställt säkerhetsstandarder och finansierar bara nya infrastrukturprojekt som uppfyller dessa standarder.
• EU arbetar med organisationer som Internationella civila luftfartsorganisationen och Internationella sjöfartsorganisationen för att främja säkerhetsstandarder internationellt.

Smarta och hållbara transporter

EU stöder forskning om miljövänliga transporter. De nya EU-reglerna innebär lägre gränser för bilarnas koldioxidutsläpp, bättre bränsleeffektivitet och fler alternativa bränslen.

Finansiering av infrastruktur

Målet för de transeuropeiska transportnäten är bland annat att upprätta ett multimodalt stamnät som ska förbinda de större städerna och de västra och östra delarna av EU. Man strävar också efter social sammanhållning och minskade klimateffekter.

Transportinfrastrukturen finansieras genom Fonden för ett sammanlänkat Europa , som har en budget på upp till 50 miljarder euro för 2014–2020. Pengarna går till högeffektiva, hållbara och gemensamma nätverk inom transport, energi, bredband och digitala tjänster.

Det krävs en ny strategi för transportkostnaderna, vid sidan av den offentliga finansieringen, för att skapa rättvisa ekonomiska förutsättningar enligt principerna ”förorenaren betalar” och användaren betalar”.

Till början

EU:s institutioner och organ

• Kommissionen
  • Transport och rörlighet
  • Havsfrågor och fiske
• Europaparlamentet
  • Utskottet för transport och turism
• Ministerrådet
  • Transport, telekommunikation och energi
• Ekonomiska och sociala kommittén
  • Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
• Regionkommittén
  • Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik
• Europeiska investeringsbanken
  • Transeuropeiska nät
• EU-byråer
  • Europeiska sjösäkerhetsbyrån
  • Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
  • Europeiska järnvägsbyrån
  • Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation
  • Europeiska byrån för GNSS
  • Genomförandeorganet för transeuropeiska nät

Bidrag och upphandling

• Bidrag
• Offentlig upphandling

Publikationer, nyhetsbrev och statistik

• Publikationer
• Nyhetsbrev
• Statistik

Lagstiftning

• Sammanfattning av EU:s transportlagstiftning
• Gällande transportlagstiftning
• EUF-fördraget – artiklarna 90–100 (gemensam transportpolitik)