Transport

Viktiga transportfrågor

I takt med att våra samhällen blir alltmer mobila måste EU hjälpa transportsektorn att lösa flera problem:

• Överbelastningen drabbar både bil- och flygtrafiken och kostar omkring 1 procent av EU:s BNP varje år. Man räknar med att godstrafiken kommer att öka med 40 procent fram till 2030 och med 80 procent fram till 2050. Persontrafiken kommer att öka med 34 procent till 2030 och 51 procent till 2050.
• Oljeberoendet – transporterna har blivit mer energieffektiva, men oljan står fortfarande för 96 procent av energibehovet. Oljan kommer allt oftare från instabila delar av världen och oljetillgångarna kommer dessutom att minska under de närmaste årtiondena. År 2050 väntas oljepriserna vara mer än dubbelt så höga som 2005 (59 dollar per fat).
• Växthusgasutsläpp – till 2050 måste EU minska utsläppen i transportsektorn med 60 procent jämfört med 1990 års nivåer om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 2ºC. Totalt sett behöver EU minska sina utsläpp med 80–95 procent fram till 2050 för att uppnå det här målet.
• Infrastrukturen skiljer sig åt mellan EU-länderna. I Östeuropa finns det inga järnvägslinjer som är specialbyggda för höghastighetståg. Dessutom är de traditionella järnvägslinjerna ofta i dåligt skick.
• Konkurrens – transportsektorn i EU står inför ökad konkurrens på de globala transportmarknaderna.

Läs mer om transportstatistik: Transport 2050: 50 fakta och siffror

Effektiva, samverkande och hållbara transporter

Konkurrens och smart lagstiftning

För att transportsystemen ska bli effektivare har EU avreglerat de nationella transportmarknaderna – särskilt väg- och flygtransporterna, men även järnvägstransporterna i viss mån.

Väg – lastbilsförare får nu köra i andra EU-länder och måste inte längre köra hem med tomma bilar från sina utlandsresor.

Järnväg – år 2003 öppnades ungefär 70–80 procent av den långväga godstrafiken för konkurrens. Kommissionen vill nu att även persontrafiken ska avregleras. Man vill också avskaffa regler och förfaranden som kan sätta käppar i hjulet.

Flyget – liberaliseringen har lett till ökad konkurrens, lägre priser och fler förbindelser mellan EU-länderna. EU:s gemensamma luftrum bidrar också till förbättringarna. Flygtrafiken över Atlanten har också blivit friare: tack vare EU:s ”open skies-avtal” med USA kan alla flygbolag i EU flyga från alla flygplatser i EU till alla städer i USA.

Passagerarrättigheter

Resenärer i EU har passagerarrättigheter som skyddar deras intressen, särskilt när det uppstår problem.

Säkerhet

EU

• samarbetar med regionala och nationella myndigheter om trafiksäkerhet – målet är att halvera antalet dödsoffer i trafiken under de närmaste tio åren
• har förbjudit flygbolag med bristande säkerhet att flyga till och från EU
• skärper sjösäkerheten, bland annat med hjälp av strängare fartygskontroller, straff för föroreningar som orsakats av grov oaktsamhet och snabbare utfasning av fartyg med enkelskrov
• fastställer säkerhetsstandarder och finansierar bara nya infrastrukturprojekt som uppfyller dessa standarder
• främjar säkerhetsstandarder internationellt genom samarbeten och avtal, t.ex. med Internationella civila luftfartsorganisationen och Internationella sjöfartsorganisationen .

Grönare transporter

Transportsektorn, särskilt bilar och lastbilar, står för 28 procent av EU:s koldioxidutsläpp. Kommissionen vill införa lägre gränser för bilarnas koldioxidutsläpp, förbättra bränsleeffektiviteten och införa alternativa bränslen.

Kommissionen stöder också forskning om miljövänliga transporter. Kommissionens strategiska plan för transportteknik är ett viktigt initiativ för att omorganisera och ge en ny inriktning åt forskning och utveckling på transportområdet.

Som ett led i den övergripande planen kommer kommissionen att lägga fram en strategi för rena transportsystem under 2012, med särskilda insatser för att främja rena fordon och utarbeta EU-standarder för t.ex. driftskompabilitet för laddnings- och tankningsinfrastruktur.

Infrastruktur

Det räcker inte med liberalisering för att lösa problem med utsläpp och bristande förbindelser till avlägset belägna regioner och mellan nationella nätverk.

EU håller på att se över de transeuropeiska transportnäten för att upprätta ett multimodalt stamnät som ska förbinda de större städerna och de västra och östra delarna av EU. Industripolitiken strävar också efter social sammanhållning och minskade klimateffekter.

För rättvisa ekonomiska förutsättningar krävs ett nytt system för transportavgifter där man mer allmänt tillämpar principerna att förorenaren och användaren ska betala.

Till början

EU:s institutioner och organ

• Kommissionen
  • Transport och rörlighet – generaldirektorat
  • Havsfrågor och fiske – generaldirektorat
• Europaparlamentet
  • Utskottet för transport och turism
• Ministerrådet
  • Transport, telekommunikation och energi
• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
  • Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
• Regionkommittén
  • Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik
• Europeiska investeringsbanken
  • Trans-European Networks (TENs)
• EU-byråer
  • Europeiska sjösäkerhetsbyrån
  • Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
  • Europeiska järnvägsbyrån
  • Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation (Eaci)
  • Europeiska byrån för GNSS
  • Genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T EA)

Söka pengar

• Bidrag
• Offentlig upphandling

Publikationer, nyhetsbrev och statistik

• Publikationer i EU Bookshop
• Nyhetsbrev
• Statistik

Sekundärrätt

• Sammanfattning av EU:s transportlagstiftning
• Gällande transportlagstiftning
• EUF-fördraget – artiklarna 90–100