Skatter

EU ska bara hålla ett öga på ländernas skatteregler och beslut om skattesatser (för företagsvinster, arbetsinkomst, sparkapital och kapitalvinster) så att

• de är förenliga med EU:s sysselsättningsmål
• de inte hindrar den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital i EU
• de inte ger företag i ett land orättvisa fördelar gentemot konkurrenterna i andra länder
• de inte diskriminerar konsumenter, arbetstagare eller företag från andra EU-länder.

För vissa skatter, t.ex. moms eller skatt på bensin, tobak och alkohol, har de 27 EU-länderna enats om minimiskattesatser för att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan EU-länderna.

Alla EU-beslut om skatter måste fattas enhälligt av alla EU-länder.

EU kan inte heller lägga sig i ländernas utgifter – förutsatt att deras statsbudget och statsskuld håller sig inom rimliga gränser.

EU-länderna får inte ha för stora utgifter eller dra på sig för stora skulder, för det kan äventyra den ekonomiska tillväxten i andra EU-länder och stabiliteten i euroländerna.

Rättvis skattekonkurrens mellan EU-länderna

EU håller särskilt ögonen på bolagsskatterna, eftersom skattelättnader eller mycket låga skattesatser i ett land kan locka till sig företag från andra länder på ett ojust sätt. Det kan också undergräva andra länders skatteunderlag. EU-länderna har förbundit sig att följa en uppförandekod som ska förhindra detta.

Av samma skäl har alla EU-länder enats om minimiskattesatser för moms och punktskatter på bensin, tobak och alkohol. Det betyder att alla länder måste följa de regler man tillsammans kommit överens om.

Moms – viss inblandning från EU

Momsen behövs för en välfungerande inre marknad och rättvis konkurrens i EU.

EU har därför fastställt

• gemensamma EU-regler för momssystemen och
• en nedre gräns för den allmänna momssatsen.

Det finns ingen övre momssats och EU-länderna kan därför ha vissa egna momssatser. En standardsats ska i regel tillämpas på all försäljning av varor och tjänster, men EU-länderna får införa lägre satser för ett begränsat utbud av varor och tjänster. En del länder kan dessutom får tillfälliga undantag från vissa av reglerna.

Bensin, sprit och cigaretter – därför skiljer sig priset

Det finns vissa gemensamma regler för dessa varor. Det beror på att skillnader i punktskatt mycket lätt kan snedvrida konkurrensen mellan EU-länderna och leda till att att folk handlar i länder med låg punktskatt på bekostnad av företag i högskatteländer. Men det finns ändå utrymme för variationer på grund av

• kulturella skillnader – det är ett av skälen till att priserna på öl och vin varierar så mycket inom EU
• ekonomiska skillnader – länder med goda statsfinanser behöver inte ta ut lika hög moms.

Gemensamma regler för energiskatt

En fördel med gemensamma energiskatteregler är att EU kan använda dem för att främja ökad energieffektivitet. Men reglerna är ändå så pass flexibla att de tillgodoser nationella behov.

Skatter som berör dig direkt

EU-länderna bestämmer själva regler och skattesatser för inkomstskatter, såvida det inte inskränker enskildas rätt att röra sig fritt över gränserna. EU-reglerna ska bland annat se till att vi inte avskräcks från att arbeta i andra EU-länder på grund av problem med till exempel pensionsinbetalningar eller överföring av pensionsrättigheter.

EU bidrar också till att förhindra skatteflykt över gränserna. Om ett lands invånare inte deklarerar sina ränteinkomster utomlands går det landet miste om skatteintäkter.

Som EU-medborgare kan du placera dina besparingar i det land där du får högst avkastning, men du kan inte göra samma sak för att slippa betala skatt. De flesta EU-länder har därför kommit överens om att utbyta information om sparkapital som ägs av personer som inte bor i landet.

Några få länder (bl.a. Luxemburg och Österrike) tar i stället ut källskatt och överför en stor del av skatten till spararens hemland. Eftersom skatten betalas som en klumpsumma är den enskilda spararen anonym, men skatten betalas ändå i rätt land.

Skattebedrägeri och skatteflykt

EU-länderna förlorar upp till 1 biljon euro per år i skatteintäkter på grund av skattebedrägerier, skatteflykt och den svarta ekonomin. Det motsvarar cirka 20 procent av de totala skatteintäkterna. Bedrägeribekämpningen är visserligen de enskilda ländernas ansvar, men det behövs samordnade EU-insatser mot internationella bedrägerier. Dessutom kan åtgärder mot bedrägerier i ett land få negativa konsekvenser för EU som helhet. EU diskuterar just nu en handlingsplan för att stärka bekämpningen av skattebedrägerier och skatteflykt.

Skatt på finansiella transaktioner

Finanssektorn var en av huvudorsakerna till finanskrisen och har fått stora statsstöd under de senaste åren. Med en skatt på finansiella transaktioner kan sektorn ge ett rättvist och omfattande bidrag till kostnaderna för krisen. En sådan skatt skulle också fylla det så kallade rättvisegapet i fråga om skatter och statsbudgetar. Elva EU-länder håller nu att utarbeta ett gemensamt system för en sådan skatt. Det blir en brett baserad skatt med stor inkomstpotential trots att de finansiella transaktionerna ofta är internationella.

Till början

EU:s institutioner och organ

• Kommissionen
  • Skatter
  • Databaser över skatter och tullar
• Europaparlamentet
  • Utskottet för ekonomi och valutafrågor
• Ministerrådet
  • Ekonomiska och finansiella frågor
• Ekonomiska och sociala kommittén
  • Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
• Regionkommittén
  • Utskottet för ekonomisk politik och socialpolitik

Bidrag och upphandling

• Bidrag
• Offentlig upphandling

Publikationer, nyhetsbrev och statistik

• Publikationer
• Nyhetsbrev
• Statistik

Lagstiftning

• Sammanfattning av EU:s skattelagstiftning
• Gällande skattelagstiftning
• EUF-fördraget – artiklarna 110–113 (skatter)