You are here:

Rymdpolitik

Många tjänster i samhället är beroende av rymdbaserad teknik – från telekommunikationer och tv till väderprognoser och globala finanssystem.

Men de flesta länder kan inte driva omfattande rymdprojekt på egen hand. EU-länderna har därför slagit samman sina tekniska och ekonomiska resurser för att samarbeta kring rymdpolitiken – tillsammans med EU-kommissionen och Europeiska rymdorganisationen Visa översättning av föregående länk   English (en) .

EU:s rymdpolitik är inriktad på

  • jordobservationssystemet Copernicus
  • satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos
  • utforskning av rymden
  • rymdforskning.

Copernicus – jordobservation

Copernicus är världens mest ambitiösa civila jordobservationsprogram.

Det är ett komplext system som samlar in data om jorden genom satelliter och sensorer på marken, i luften och till sjöss.

Copernicus ska ge beslutsfattare, företag och privatpersoner aktuell och tillförlitlig information om hur vår planet och klimatet förändras. Uppgifterna hjälper oss att förutspå framtida klimatförändringar.

De kan också användas för

  • stadsplanering
  • naturskydd
  • jord- och skogsbruk
  • hälso- och sjukvård
  • katastrofinsatser
  • transporter
  • turism.

Copernicus samordnas och förvaltas av EU-kommissionen. Europeiska rymdorganisationen Visa översättning av föregående länk   English (en) ansvarar för satellitinfrastrukturen och Europeiska miljöbyrån och enskilda EU-länder har utvecklat sensorerna.

Vädersatellitorganisationen Eumetsat Visa översättning av föregående länk   English (en) bidrar med operativt stöd när det gäller data om hav, atmosfär och klimatförändring.

Galileo – satellitnavigering

Galileo är EU:s globala satellitnavigeringssystem. Det är vår version av amerikanska GPS och ryska Glonass.

Galileo är det första civila satellitnavigeringssystemet. Det ska vara kompatibelt med de amerikanska och ryska systemen, men helt fristående från dem.

Med en realtidspositionering på 1 meter eller mindre kommer Galileo att bli mycket exaktare än GPS.

När allt är klart 2020 kommer det att finnas 30 satelliter, inklusive 6 reservsatelliter. De första Galileotjänsterna kan tas i drift 2016.

Det finns flera möjliga tillämpningar, bland annat för

  • trafikplanering och transporter
  • räddningstjänster
  • jordbruk
  • civilskydd
  • tidsangivelser och tidssynkronisering.

Man räknar med att EU:s investeringar i Galileo kommer att återbetala sig i form av nya marknadsmöjligheter och jobb inom branscherna för signalmottagare och satellittillämpningar.

Följande partner deltar i Galileoprogrammet:

  • EU-kommissionen – förvaltar och finansierar programmet.
  • Europeiska rymdorganisationen Visa översättning av föregående länk   English (en) – utformning, utveckling, upphandling och validering. Rymdorganisationen har varit med och finansierat etapperna för definition, utveckling och validering i omloppsbanan.
  • Europeiska byrån för GNSS Visa översättning av föregående länk   English (en) – står för driften när systemet är klart.

Egnos – ännu större noggrannhet

Egnos är ett satellitbaserat system som ökar GPS noggrannhet från cirka 10 meter till mindre än 2 meter (95 %). Systemet varnar också användarna om GPS-störningar. Egnos är föregångaren till Galileo.

Egnos använder tre satelliter för att korrigera GPS-fel och ge exaktare positionering.

Till skillnad från Galileo är Egnos ett europeiskt system (inte globalt) och det är beroende av GPS.

Det är ett gemensamt projekt med EU-kommissionen, Europeiska rymdorganisationen Visa översättning av föregående länk   English (en) och Eurocontrol Visa översättning av föregående länk   English (en) (den europeiska flygledningsorganisationen).

Exempel på Egnostillämpningar är

  • flyg – bättre navigering och effektivare flygrutter
  • sök och räddning – lättare för helikoptrar att landa under svåra förhållanden
  • trafikledning – snabbare insatser vid nödsituationer
  • tågtrafik – möjlighet att exakt lokalisera ett tåg
  • precisionsjordbruk – virtuella staket och möjlighet att upptäcka brunstiga kor.

Utforskning av rymden

Utforskning av rymden är en drivkraft för teknisk innovation och vetenskapliga rön inom återvinning, hälsa, bioteknik, energiförvaltning och miljöövervakning.

Rymdprogrammen kostar mycket pengar, så internationellt samarbete är absolut nödvändigt.

EU deltar i internationella diskussioner om samarbete, särskilt med USA, Ryssland och Kina.

EU deltar också i det internationella forumet om rymdutforskning, som är en serie ministermöten om samordning och samarbete på internationell nivå.

Forskning

EU vill utveckla en konkurrenskraftig, oberoende och global rymdindustri.

Att satsa på rymdforskning och innovation är en förutsättning för att vi ska kunna behålla och säkra rymdverksamheten.

Rymdforskningsprojekten finansieras via Horisont 2020 Visa översättning av föregående länk   English (en) genom delprogrammet för ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik Visa översättning av föregående länk   English (en) (13,5 miljarder euro).

Följande forskningsområden kan få stöd:

  • Tillämpningar för satellitnavigering – Galileo
  • Jordobservation
  • Skydd av europeiska rymdtillgångar
  • Europeiska rymdindustrins konkurrenskraft: teknik och vetenskap
  • Stöd till små och medelstora företag