Rymdpolitik


Många tjänster i samhället är beroende av rymdbaserad teknik – från telekommunikationer och tv till väderprognoser och globala finanssystem.

Men de flesta länder kan inte driva omfattande rymdprojekt på egen hand. EU-länderna har därför slagit samman sina tekniska och ekonomiska resurser för att samarbeta kring rymdpolitiken – tillsammans med EU-kommissionen och Europeiska rymdorganisationen English.

EU:s rymdpolitik är inriktad på

  • jordobservationssystemet Copernicus och satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos 
  • utforskning av rymden
  • stöd till EU-företag som vill satsa på rymdindustrin.

Copernicus övervakar miljön

Copernicus English (en) är ett komplext system som samlar in data om jorden genom satelliter och sensorer på marken, i luften och till sjöss. Det ger beslutsfattare, företag och privatpersoner aktuell och tillförlitlig information om hur vår planet och klimatet förändras.

Illustration av satelliten Sentinel-2 ovanför jorden

Copernicus-satelliten ”Sentinel-2” ska ge högupplösta bilder av växttäcket, land- och vattenytor, inre vattenvägar och kustområden.

Informationen används för bland annat

  • stadsplanering
  • naturskydd
  • jord- och skogsbruk
  • hälso- och sjukvård
  • katastrofhantering
  • transporter
  • turism.

Copernicus samordnas och förvaltas av EU-kommissionen. Europeiska rymdorganisationen English ansvarar för satellitinfrastrukturen och Europeiska miljöbyrån och enskilda EU-länder har utvecklat sensorerna.

Galileo – satellitnavigering

Galileo English (en) är EU:s globala satellitnavigeringssystem. Till skillnad från sina amerikanska och ryska motsvarigheter står Galileo under civil kontroll.

Satelliter som kretsar runt jorden © ESA–J. Huart

EU:s satellitnavigeringssystem Galileo ger globala positioneringsdata för civilt bruk.

När systemet är helt i drift kommer det att finnas 30 satelliter (inklusive 6 reservsatelliter) som ger mycket exakta globala positioneringsdata för civilt bruk. Tack vare sin moderna teknik och inbyggda kompatibilitet med andra system kan Galileo ge mycket mer exakt positionering än vad som finns i dag.

En viktig milstolpe var 2013 då man för första gången gjorde en positionsbestämning enbart med Galileosignaler. De första tjänsterna erbjuds troligen i början av 2015, när fler satelliter har skickats upp.

Det finns flera möjliga tillämpningar English (en) , bland annat för

  • trafikplanering och transporter
  • räddningstjänster
  • jordbruk
  • civilskydd
  • tidsangivelser och tidssynkronisering.

Man räknar med att EU:s investeringar i Galileo kommer att återbetala sig i form av nya marknadsmöjligheter och jobb inom branscherna för signalmottagare och satellittillämpningar.

Följande partner deltar i Galileoprogrammet:

  • EU-kommissionen – förvaltar och finansierar arbetet med att nå full driftskapacitet.
  • Europeiska rymdorganisationen English – utformning, utveckling, upphandling och validering. Rymdorganisationen har varit med och finansierat etapperna för definition, utveckling och validering i omloppsbanan.
  • Europeiska byrån för GNSS English – står för driften när systemet är klart.

Egnos ger ännu större noggrannhet

Egnos English (en) är ett navigeringssystem med geostationär överlappning som förbättrar befintliga satellitnavigeringssystem (som det amerikanska GPS-systemet) genom att öka noggrannheten från cirka 10 meter till cirka 2 meter. Systemet skickar också varningar vid systemfel.

I mars 2014 skickades satelliten Astra 5B upp från den europeiska rymdhamnen i Kourou English (Franska Guyana). Satelliten ska säkra Egnostjänsterna i 12 år framöver och visar hur mycket EU satsar på sitt satellitnavigeringssystem.

Utforskning av rymden

Utforskning av rymden är en drivkraft för innovation, teknisk utveckling och vetenskapliga rön. Här är internationellt samarbete absolut nödvändigt eftersom de flesta länder inte har tillräckligt med resurser själva.

På uppdrag av EU-länderna deltar kommissionen i internationella diskussioner om samarbete, särskilt med strategiska partner som USA, Ryssland och Kina.

Forskning

EU-finansierade rymdforskningsprojekt ska göra industrin och forskningen mer konkurrenskraftig. En del av pengarna kommer från EU:s forskningsprogram Horisont 2020 English. Stödet är avgörande för rymdsektorns utveckling, särskilt för att

  • uppmuntra forskare inom både den offentliga och den privata sektorn att satsa mer på rymdsektorn
  • bidra till en konkurrenskraftig rymdindustri (tillverkare, tjänsteleverantörer och operatörer)
  • tillhandahålla lämpliga tjänster och infrastruktur för att utveckla och använda ny teknik.

Till början

Näringsliv

Publicerad i mars 2013

Broschyren ingår i serien ”Insyn i EU-politiken”


Till början



KONTAKT

Allmänna frågor om EU

Ring
00 800 6 7 8 9 10 11 Läs mer om tjänsten

Skicka din fråga

Kontaktuppgifter och besöksadresser till institutionerna, presskontakter

Hjälp oss att bli bättre!

Hittade du vad du letade efter?

JaNej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?