EU betraktar de mänskliga rättigheterna som allmänna och odelbara. Vi främjar och försvarar de mänskliga rättigheterna både inom och utanför EU:s gränser. EU har långtgående och aktiva partnerskap med EU-länder, partnerländer, internationella och regionala organisationer samt det civila samhället
Mänskliga rättigheter har ingen åldersgräns.
Börja på hemmaplan
Även om EU generellt sett har lyckats bra med att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna finns det mycket kvar att göra. EU bekämpar rasism, främlingsfientlighet och andra typer av diskriminering på grund av religion, kön, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning och ägnar särskild uppmärksamhet åt de mänskliga rättigheterna på asyl- och invandringsområdet. EU har länge tagit emot personer från andra länder – både de som kommer för att arbeta och de som flyr från krig och förföljelse.
Kampen mot diskriminering
Genom programmet för sysselsättning och social solidaritet (Progress) finansierar EU åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Nästan en fjärdedel av Progressprogrammets budget på 743 miljoner euro går till att bekämpa diskriminering. EU har också inrättat en byrå för de grundläggande rättigheterna.
En av EU:s prioriteringar är att stoppa människohandel, särskilt med kvinnor och barn. EU har genomfört flera program över gränserna för att bekämpa människohandel, ofta tillsammans med kandidatländer och grannländer i sydöstra Europa.
Den här affischen mot diskriminering är en av vinnarna i EU:s teckningstävling för 12–14-åringar.
Global insats för mänskliga rättigheter
I sina kontakter med andra länder och regioner har EU lyft fram frågan om mänskliga rättigheter. Alla handels- och samarbetsavtal med länder utanför EU innehåller en klausul om att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra samarbetet. Idag finns det 120 sådana avtal.
Det mest omfattande är Cotonouavtalet 
– den handels- och biståndspakt som EU har ingått med 79 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna). Om något av länderna inte respekterar de mänskliga rättigheterna kan EU tillfälligt upphäva sina handelsmedgivanden och skära ned biståndsprogrammen. EU betraktar demokrati som en förutsättning för att kunna uppnå biståndspolitikens främsta mål – minskad fattigdom. Samma princip gäller för de andra partnerländerna.
För EU:s program för humanitärt katastrofbistånd i hela världen finns i allmänhet inga begränsningar på grund av överträdelser av de mänskliga rättigheterna. Bistånd, vare sig det består av kontanter, varor eller tekniskt stöd ska lindra mänskligt lidande, oavsett om det har orsakats av naturkatastrofer eller en diktatur.
De senaste åren har EU fört en dialog om mänskliga rättigheter med länder som Ryssland, Kina och Iran. Vi har infört sanktioner mot Burma (Myanmar) och Zimbabwe för överträdelser av de mänskliga rättigheterna.
Ta initiativet
EU:s instrument för demokrati och mänskliga rättigheter med en budget på 1,1 miljarder euro för 2007–2013 ska främja de mänskliga rättigheterna i hela världen. Instrumentet har följande mål:
- Stärka demokrati, goda styrelseformer och rättsstatsprincipen (stöd till politisk pluralism, fria medier och ett sunt rättssystem).
- Avskaffa dödsstraffet i länder som fortfarande tillämpar det.
- Bekämpa tortyr genom förebyggande åtgärder (t.ex. vidareutbildning av poliser) och straffrättsliga åtgärder (inrättande av internationella domstolar och brottmålsdomstolar).
- Bekämpa rasism och diskriminering genom att garantera respekt för de politiska och medborgerliga rättigheterna.
Instrumentet finansierar också projekt för jämställdhet och skydd av barn. Dessutom ges stöd till gemensamma insatser mellan EU och andra organisationer som verkar för de mänskliga rättigheterna – t.ex. FN, Internationella rödakorskommittén, Europarådet samt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
, 
