Sökväg
EU bygger på värderingar som människovärde, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. De finns inskrivna i EU-fördragen och har förankrats ytterligare genom stadgan om de grundläggande rättigheterna.

De mänskliga rättigheterna är universella.
EU-länderna och de länder som vill gå med i EU måste respektera de mänskliga rättigheterna. Detsamma gäller för länder som ingår handels- och samarbetsavtal med EU.
EU:s politik för mänskliga rättigheter ska

Mänskliga rättigheter betyder många saker för många människor.
EU:s politik för mänskliga rättigheter ska bli effektivare och enhetligare med hjälp av de strategiska ramarna och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati från 2012. Samma år utsågs Stavros Lambrinidis till EU:s första särskilda representant för mänskliga rättigheter. Hans uppgift är att göra EU:s externa människorättspolitik effektivare och mer synlig.
EU publicerar varje år en rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och om mänskliga rättigheter och demokrati i världen. Rapporten är en utvärdering av EU:s människorättsarbete.

Barn behöver särskilt skydd.
I EU skyddas de grundläggande rättigheterna i EU-ländernas författningar och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (den antogs 2000 och har varit bindande för EU-länderna sedan 2009). Om du anser att dina grundläggande rättigheter har kränkts ska du först vända dig till en nationell domstol. I sista hand kan du överklaga hos Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Alla EU-institutioner – kommissionen, parlamentet och rådet – bidrar till att skydda de mänskliga rättigheterna. De får hjälp av EU:s byrå för grundläggande rättigheter som kartlägger och analyserar viktiga människorättsfrågor.
EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna omfattar de rättigheter som är bindande för EU:s institutioner och organ. De nationella regeringarna måste också följa stadgan, men bara när de genomför EU-lagstiftning.

EU:s människorättsarbete ska lindra fattigdom och förhindra konflikter.
Människorättsarbetet bidrar till att minska fattigdomen och förhindra och lösa konflikter. I sina kontakter med andra länder och regioner lyfter EU därför fram frågan om mänskliga rättigheter.
Alla handels- och samarbetsavtal med länder utanför EU innehåller en klausul om att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra samarbetet. Idag finns det 120 sådana avtal. EU har infört sanktioner mot flera länder som brutit mot de mänskliga rättigheterna, bland andra Vitryssland och Iran.
EU för också människorättsdialoger med över 40 organisationer och länder, bland andra Ryssland, Kina och Afrikanska unionen.
Genom instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter stöder EU intresseorganisationer och privatpersoner som arbetar för demokrati och mot tortyr och rasism. Instrumentet har en budget på 1,1 miljarder euro för 2007–2013.