Forskning och innovation bidrar till sysselsättning, välstånd och livskvalitet. EU är världsledande på många teknikområden men sätts under allt större press, inte bara från sina traditionella konkurrenter utan även från tillväxtekonomier. Gemensamma program, som samlar EU-ländernas resurser, kan ge resultat som länderna inte kan uppnå var för sig.
Forskning och utveckling (FoU) bidrar till ekonomisk tillväxt och nya jobb. Ny teknik bidrar också till att lösa sociala problem som fattigdom, hälsoproblem och miljöförstörelse.
Forsknings- och utvecklingsintensiteten (FoU-utgifterna i procent av BNP) i EU, Japan och USA 1995–2005.
För att EU ska behålla sin konkurrenskraft måste unionen satsa mer på forskning och utveckling, och matcha de viktigaste konkurrenternas investeringar. Särskilt företagen måste komma ikapp de amerikanska och japanska företagen när det gäller investeringar i forskning och utveckling för att behålla sin framträdande position inom teknik och innovation. Men EU:s mål för 2010 att satsa 3 % av BNP på forskning kan bli svårt att nå.
EU måste också bli bättre på att omsätta vetenskapliga rön i patenterade uppfinningar och produkter som den högteknologiska industrin behöver. Det nya Europeiska institutet för innovation och teknik stöder denna process genom att främja partnerskap som sammanför kunskapstriangelns tre sidor: utbildning, innovation och forskning.
EU strävar efter att skapa ett gemensamt europeiskt område för forskning, där nätverk av europeiska toppforskare ska främja kunskapsutbytet. EU-länderna ska också uppmuntras att samarbeta genom modern infrastruktur och en gemensam forskningspolitik. Tack vare det här forskningssamarbetet kan EU-länderna tillsammans ta sig an svåra problem, som den nya influensan A (H1N1).
Det mest konkreta uttrycket för EU:s strategi för forskning och innovation är det sjunde ramprogrammet 2007–2013, som har en budget på 50,5 miljarder euro.
EU-pengar gör det lättare att genomföra räddningsaktioner med hjälp av GPS-system.
Sjunde ramprogrammet bygger på fyra teman:
EU:s gemensamma forskningscentrum är ett nätverk av sju europeiska forskningsinstitut. Forskningscentrumet sysslar bland annat med kärnenergi och kärnsäkerhet. Man har också utvecklat en fjärrteknik för att upptäcka livsmedelskriser i utvecklingsländerna, där EU:s livsmedelshjälp kommer att behövas.
Iterreaktorn, som håller på att byggas i Sydfrankrike (Cadarache), ses som ett viktigt steg mot en prototyp för kommersiella fusionsreaktorer – en typ av kärnkraft som anses säker, hållbar och miljövänlig. I projektet deltar EU, Kanada, Kina, Indien, Japan, Sydkorea, USA och Ryssland.
Rymdforskningen har för första gången en egen budgetrubrik i det nya ramprogrammet. Det visar att EU satsar allt mer på en självständig roll i rymden. Projektet Global övervakning för miljö och säkerhet gör det lättare att utnyttja rymdobservationer för att förutse och hantera miljö- och säkerhetskriser.
EU leder också Galileoprojektets arbete med nästa generations system för satellitnavigering (GPS). Även på detta område vill EU utveckla sin egen teknik i stället för att förlita sig på andra länder. Dagens GPS-system i bilen lotsar oss fram till rätt destination, men i framtiden kan de också användas för effektivare trafikplanering, räddningstjänster m.m.
