Sökväg
Forskning och innovation står överst på EU:s dagordning för tillväxt och jobb. Målet för 2020 är att medlemsländerna ska satsa 3 procent av sin BNP på forskning och utveckling (1 procent offentliga medel, 2 procent privata investeringar) – något som förväntas skapa 3,7 miljoner jobb och öka den årliga bruttonationalprodukten med nästan 800 miljarder euro.
Tack vare forskningsstödet kan Europas bästa forskare och innovatörer ta tag i vår tids största problem som energi, livsmedelsförsörjning, klimatförändringar och en åldrande befolkning. Forskning och innovation bidrar till jobb, välstånd och livskvalitet. EU är världsledande på många teknikområden men sätts under allt större press, inte bara från sina traditionella konkurrenter utan även från tillväxtekonomier.
Vår framtida levnadsstandard hänger på hur bra vi kan driva på innovationen av varor, tjänster, företag, sociala processer och modeller. Därför är innovation en av grundstenarna i Europa 2020-strategin, där Innovationsunionen
är ett av huvudinitiativen.
Innovationsunionen ska inrikta EU:s insatser och samarbetet med länder utanför EU på de stora utmaningar som nämns ovan. Offentliga åtgärder ska stimulera den privata sektorn och få bort flaskhalsar som hindrar idéer från att förverkligas: brist på pengar, splittrad forskning och uppdelade marknader, underanvändning av offentlig upphandling för innovation och alltför långsam utveckling av standarder.
EU vill skapa ett gemensamt europeiskt område för forskning senast 2014 och främja samarbete över gränserna. Forskare ska kunna jobba var som helst i EU.

EU-stödet gör det lättare att genomföra räddningsaktioner med hjälp av GPS-system.
Sjunde ramprogrammet bygger på fyra teman:
Gemensamma forskningscentrumet är ett nätverk av sju europeiska forskningsinstitut i EU. Forskningscentrumet sysslar bland annat med kärnenergi och kärnsäkerhet. Man har också utvecklat en fjärrteknik för att upptäcka livsmedelskriser i utvecklingsländerna, där EU:s livsmedelshjälp kommer att behövas.
Europeiska forskningsrådet stöder spetsforskning och uppmuntrar de bästa och mest kreativa forskarna och ingenjörerna att tänja på kunskapsgränserna och jobba tvärvetenskapligt. Stödet går till forskardrivna projekt, vilket innebär att forskarna själva kan identifiera nya möjligheter och inriktningar inom forskningen utan att styras av politiska prioriteringar. Spetsforskning innebär en ny förståelse för grundforskning – dels att grundforskning inom vetenskap och teknik är en förutsättning för den ekonomiska och sociala välfärden – dels att forskning som flyttar fram gränserna för vårt vetande är ett i grunden riskfyllt projekt som letar sig in på nya och utmanande forskningsområden.
Europeiska institutet för innovation och teknik ska omsätta forskningsresultat i kommersiella tillämpningar genom att inrätta kunskaps- och innovationsgemenskaper.
Det här är ett nytt slags partnerskap med universitet, högskolor, forskningsorganisationer, företag, stiftelser osv. De pågående projekten är bl.a. inriktade på klimat, förnybara energikällor och nästa generations it.
Horisont 2020 är EU:s nya program för forskning och innovation 2014–2020. Stödet (cirka 80,2 miljarder euro för hela perioden) ska gå till forskningsinstitutioner, universitet, högskolor, innovativa privata företag och småföretag.
Programmet omfattar alla sektorer i EU:s ekonomi som jordbruk, fiske, livsmedel, hälsa, transport, energi – särskilt förnybar energi – och it.