Havsfrågor och fiske


Många i EU är beroende av havet och dess resurser. Från havet får vi inte bara fisk, utan också energi från vindkraftverk och olje- och gasfält. EU:s handelsflotta transporterar varor över världshaven. Kustområdena är populära turistmål – turismen är en viktig inkomstkälla.

Med så mycket på spel måste vi utnyttja havets resurser på ett ansvarsfullt sätt genom att förhindra överfiske och se till att olje- och gasutvinningen inte skadar havs- och kustmiljön.

Bevara fiskbestånden

EU:s fiskerinäring är världens fjärde största och levererar cirka 6,4 miljoner ton fisk varje år. Fisket och förädlingsindustrin sysselsätter över 350 000 personer.

EU arbetar för att garantera ett hållbart fiske – både ekonomiskt och miljömässigt – och samtidigt skydda konsumenternas intressen och ta hänsyn till yrkesfiskarnas behov.

Reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik från januari 2014 har därför som mål att trygga yrkesfiskarnas försörjning och stoppa överfiske och utfiskning.

Som en del av reformen inrättades Europeiska havs- och fiskerifonden. Fonden ska under åren 2014–2020 stödja projekt för att

  • införa innovativa fiskemetoder
  • skapa nya avsättningsmöjligheter för fisk och skaldjur
  • förbättra livskvaliteten i kustområdena.

Fiskarna får därmed hjälp att övergå till ett hållbart fiske och kustsamhällena att diversifiera sina ekonomier.

Internationellt samarbete

EU samarbetar med FN-organ och förhandlar inom regionala och internationella fiskeriorganisationer för att världens fiskevatten ska regleras på ett öppet och hållbart sätt och skyddas från överfiske.

Fiskeavtal med länder utanför EU ger EU:s fiskare möjlighet att fiska i avlägsna vatten, på samma villkor för hållbarhet som gäller inom EU, så att de kan försörja EU-marknaden. I gengäld får partnerländerna, bland annat utvecklingsländer, ekonomiskt stöd för att investera i sin fiskerinäring och bygga upp sina fiskbestånd.

Hållbara fisk- och skaldjursodlingar

Vi äter allt mer fisk och skaldjur i EU, men fiskerinäringen har svårt att tillgodose efterfrågan. Här kan vattenbruket hjälpa till. En fjärdedel av fisk- och skaldjursfångsten i EU kommer i dag från vattenbruk. Musslor, regnbåge och atlantlax är de största vattenbruksprodukterna i EU, följda av ostron, havsruda, karp, venusmussla och havsabborre.

Vattenbruket i EU uppfyller mycket höga krav på miljö, djurhälsa och konsumentsäkerhet. Näringen har dock stått stilla de senaste åren. Med ny lagstiftning vill man vända utvecklingen och främja utbudet av färska, nyttiga och lokalt producerade livsmedel.

Olagligt fiske

Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske gör stor skada. Det utarmar fiskbestånden, förstör livsmiljöer och snedvrider konkurrensen. Hederliga fiskare kan inte konkurrera på lika villkor och kustsamhällena drabbas, särskilt i utvecklingsländerna.

EU försöker täppa till kryphålen som gör att brottsliga aktörer kan tjäna pengar på sin verksamhet. Bara fiskeprodukter som har certifierats som lagliga av flaggstaten eller exportlandet får säljas i och utanför EU. Fiskare från EU som tjuvfiskar någonstans i världen, oberoende av flagg, kan få dryga böter som ska stå i proportion till det ekonomiska värdet på fångsten och beröva dem vinsten.

Hållbar konsumtion

Hållbarhet handlar också om våra matvanor, och konsumentupplysning är därför en viktig del av EU:s och medlemsländernas arbete.

Men för att konsumenterna ska kunna göra bra val krävs insatser i hela livsmedelskedjan.

Enligt nya märkningsregler för fisk, skaldjur och alger måste alla produkter som säljs till konsumenter eller storkök i EU ange

  • artens gängse namn och vetenskapliga namn
  • om produkten är vildfångad eller odlad
  • fångst- eller produktionsområde och typ av fiskeredskap
  • om produkten är tinad och bäst före-datum, enligt de allmänna reglerna om livsmedelsmärkning.

Ekonomiska vinster

Havet har stor betydelse för den europeiska ekonomin. EU har 1 200 handelshamnar, flest i världen, och världens största handelsflotta. Sjöfarten står för 90 procent av handeln med länder utanför EU och 40 procent av handeln inom EU. Sektorn står för cirka 5,4 miljoner jobb och ett bruttoförädlingsvärde på nästan 500 miljarder euro per år.

Men det finns fortfarande en stor outnyttjad potential för innovation och tillväxt, särskilt i vissa områden. Därför har EU de senaste åren breddat sin havspolitik så att den omfattar all användning av havsområdet.

De långsiktiga målen anges i strategin för blå tillväxt:

  • Utveckla sektorer med hög potential, t.ex. vattenbruk, kustturism, marin bioteknik, havsenergi och gruvdrift till havs.
  • Bidra till kunskap och ett tydligt rättsläge genom en digital karta över EU:s havsbotten, havsplanering (för en effektiv och hållbar verksamhet till havs) och integrerad övervakning till sjöss (nya informationsverktyg som gör myndigheternas övervakning billigare och effektivare).
  • Skräddarsydda strategier för vissa havsområden (Adriatiska havet, Joniska havet, Norra ishavet, Atlanten, Östersjön, Svarta havet, Medelhavet och Nordsjön) som också främjar samarbetet mellan grannländerna.

För att lyfta fram havets betydelse för oss alla firas varje år den English europeiska havsdagen den 20 maj.

Till början

Fiske och havsfrågor

Manuskriptet uppdaterat i november 2014

Broschyren ingår i serien ”Insyn i EU-politiken”


Till början



KONTAKT

Allmänna frågor om EU

Ring
00 800 6 7 8 9 10 11 Läs mer om tjänsten

Skicka din fråga

Kontaktuppgifter och besöksadresser till institutionerna, presskontakter

Närliggande områden

Hjälp oss att bli bättre!

Hittade du vad du letade efter?

JaNej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?