EU är en ekonomisk motor som intar en framträdande roll i internationella frågor. Unionens betydelse ökar i takt med att EU-länderna fattar allt fler utrikespolitiska beslut gemensamt.
EU håller på att etablera förbindelser med länderna i Centralasien.
EU håller regelbundna toppmöten med USA, Japan, Kanada och på senare tid även med Ryssland, Indien och Kina. EU:s förbindelser med dessa och andra länder handlar bl.a. om utbildning, miljö, brottslighet och mänskliga rättigheter.
Största handelspartnern: USA
EU vill ha ett effektivt och väl balanserat partnerskap med sin största handelspartner USA. EU och USA inrättade 2007 ett gemensamt politiskt organ – det translantiska ekonomiska rådet – för att stärka sina ekonomiska band. På senare tid har man tagit fram en plan för närmare samarbete när det gäller krishantering och konfliktförebyggande åtgärder. EU vill också samarbeta med USA i klimatfrågor och förbättra banksystemet mot bakgrund av finanskrisen.
Olja och gas: Ryssland
EU och Ryssland arbetar på ett nytt samarbetsavtal. Förhandlingarna inleddes i juli 2008 men sköts upp i flera månader till följd av konflikten mellan Ryssland och Georgien. Tanken är att fördjupa samarbetet och stärka banden på alla områden, inte minst för att trygga EU:s energiförsörjning. En stor del av Europas olja och gas kommer från Ryssland, men leveranserna har avbrutits upprepade gånger till följd av tvister mellan Ryssland och transitländerna, framför allt Ukraina.
Valobservatörer sänds till världens alla hörn som ett led i EU:s försvar av de mänskliga rättigheterna.
Österut
Ryssland är inte det enda land i öster som EU vill fördjupa sina relationer med. Man har också planer för Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Ukraina och Vitryssland. Tanken är att öka stödet till dessa länder och att ge dem frihandelsavtal, när de har genomfört de nödvändiga politiska och ekonomiska reformerna. En viktig faktor i detta östliga partnerskap är att alla sex länder är transitländer för olja och gas till Europa. De står emellertid inför stora demokrati- och rättstatsproblem. Sedan kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, som slutade med att EU förhandlade fram ett avtal om eldupphör, är dessutom stabiliteten i regionen ett bekymmer.
Starkare band: Medelhavsområdet och Mellanöstern
I juli 2008 tog EU ett särskilt Medelhavsinitiativ för att stärka banden med Mellanöstern och grannländerna i Nordafrika. I det nya forumet möts EU:s 27 medlemsländer med 16 mycket olika länder, däribland Israel, Turkiet och Syrien. Forumets länder har sammanlagt nästan 800 miljoner invånare. Gemensamma projekt ska återuppliva Medelhavsområdet genom att man bl.a. sanerar föroreningar, renoverar hamnar, förbättrar sjöfarten och främjar solenergin. Även företrädare för Arabförbundet och den palestinska myndigheten deltar.
Regionala förbindelser: Asien och Latinamerika
Vid sidan av de bilaterala relationerna stärker EU sina förbindelser med regionala grupper, särskilt i Asien och Latinamerika. Tillsammans med sina snabbt växande asiatiska samarbetspartner har EU ingått avtal om ”förbättrade partnerskap”, som bättre jämkar samman de ekonomiska, politiska, sociala och kulturella inslagen i förbindelserna.
Hopp om EU-medlemskap: Balkanländerna
Sju länder i Balkanregionen vill gå med i EU. Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har officiellt godkänts som kandidater för ett EU-medlemskap. Ytterliga fem länder på västra Balkan kan komma i fråga: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Serbien. Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008, men det finns fortfarande inget internationellt avtal om landets status. EU ger praktisk hjälp och arbetar samtidigt aktivt för att hitta en diplomatisk lösning. EU har skickat runt 1 900 rättsexperter och poliser för att hjälpa till att stärka rättsstaten.
