Tjänstesektorn har visserligen ökat kraftigt de senaste årtiondena, men tillverkningsindustrin utgör fortfarande grunden för EU:s ekonomi – 75 procent av EU-exporten kommer därifrån.
EU:s näringslivspolitik ska framförallt skapa rätt förutsättningar för investeringar. Det gäller inte bara strategiskt viktiga sektorer som rymdindustri och bioteknik, utan också mer traditionella branscher som textil- och bilindustrin.
Spetsteknologi har en avgörande betydelse för näringslivet.
Framtidens industri
Tillväxten i EU kommer att drivas av kunskapsbaserade och innovativa sektorer, men de måste stå på en stabil grund och kunna utnyttja ny teknik.
Universitet och näringsliv måste samarbeta bättre så att bra idéer i laboratoriet kan omvandlas till världsledande produkter.
Europeiska institutet för innovation och teknik 
ska därför skapa kunskaps- och innovationsgemenskaper, det vill säga offentlig-privata nätverk av universitet, forskningsorganisationer och företag.
Hjälp till småföretagen
När man talar om företag tänker många främst på välkända multinationella företag. Men de allra flesta företag i EU (92 %) är faktiskt småföretag med färre än 10 anställda.
Småföretagen står för två tredjedelar av alla jobb i EU. Därför satsas det särskilt på dem i EU:s finansieringsprogram för företagen. Två viktiga program är
-
programmet för konkurrenskraft och innovation som satsar 3,6 miljarder euro under 2007–2013 – särskilt i energieffektivitet, förnybar energi och it
- sjunde ramprogrammet för forskning
som är EU:s viktigaste forskningsprogram med en budget på över 7 miljarder euro per år.
Programmen ska främja entreprenörskap och kompetens, förbättra småföretagens tillträde till marknaden och öka deras forsknings- och utvecklingskapacitet.
Småföretagen kan få information och råd via Enterprise Europe Network, som är ett nätverk av 500 kontaktpunkter runtom i EU. Nätverket finansieras delvis av EU.
Att minska byråkratin för företagen står högt på EU:s dagordning.
Ett EU utan gränser
En av näringslivspolitikens hörnstenar är EU:s gränslösa inre marknad, särskilt den fria rörligheten för varor över gränserna.
Den innebär att företagen kan nå fler kunder och öka sin lönsamhet. Men de utsätts också för hårdare konkurrens, vilket gör att de hela tiden måste bli bättre.
Vi måste nu jobba vidare för att behålla det vi redan har uppnått och se till att fler sektorer kan utnyttja fördelarna.
Reglerna för EU:s fria marknad måste hela tiden anpassas till den tekniska utvecklingen. De ska också hindra att medlemsländerna försöker skydda sina inhemska industrier.
Mycket återstår att göra för att helt och hållet integrera marknaden när det gäller viktiga företagstjänster som kommunikationer, transport och el- och gasförsörjning. Konkurrens och lägre priser inom dessa branscher ger också lägre priser när varorna kommer ut på marknaden.
Bättre regler och mindre byråkrati
Slutligen måste man hitta en balans mellan behovet av regler – för att hålla marknaderna öppna och skydda konsumenterna, miljön och arbetstagarna – och den börda de innebär för företagen.
För närvarande råder obalans och kommissionen planerar därför att minska byråkratin med 25 % till 2012.
Men EU-reglerna kan också hjälpa industrin och t.ex. förenkla administration som tidigare skulle skötas i varje enskilt land. Ett exempel är Reachsystemet – en gemensam databas för registrering av kemikalier.
i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
