Ekonomiska och monetära frågor

Alla EU-länder är med i den ekonomiska och monetära unionen (EMU), som är ramen för det ekonomiska samarbetet. De gemensamma målen är att

• främja tillväxt, jobb och större social trygghet för alla
• samordna insatserna vid globala ekonomiska och finansiella kriser
• göra EU mer motståndskraftigt mot yttre chocker.

Tillsammans mot krisen

Ända sedan den aktuella finansiella och ekonomiska krisen började i oktober 2008 har medlemsländerna, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen samarbetat för att

• återställa stabiliteten och skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb genom att samordna insatserna och stödja bankerna
• skydda våra besparingar genom att öka den statliga insättningsgarantin till lägst 100 000 euro per kund och bank
• upprätthålla kreditflödet till företag och hushåll
• förbättra det finansiella systemets styrelseformer.

Hittills har EU-länderna pumpat in över 1,6 biljoner euro i räddningspaketet.

EU har skapat ett skyddsnät för EU-länder i kris. Målet är att bevara den finansiella stabiliteten i EU då marknaderna för utlandsskulder är i gungning. Skyddsnätet består av den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) som ersätter tidigare tillfälliga åtgärder. ESM är världens största finansiella institution. Tillsammans med tillskottet från Internationella valutafonden (IMF) uppgår budgeten för räddningsinsatserna till 750 miljarder euro. ESM är nu en permanent del av EU:s övergripande strategi för finansiell stabilitet i euroområdet.

Fördelarna med euron

Euron är gemensam valuta i en stor del av EU och det har sörjt för ökad stabilitet och gjort det lättare för EU att samordna sina insatser mot den globala kreditkrisen. ECB har till exempel kunnat sänka räntan i hela euroområdet, så att bankerna i EU kan låna upp och låna ut pengar till varandra på samma villkor.

Euron används dagligen av mer än 60 procent av EU:s invånare. Alla tjänar på euron:

• Man behöver inte längre växla pengar när man reser eller gör affärer i euroländerna och sparar därmed både tid och pengar.
• Det kostar inget eller mycket mindre än tidigare att skicka pengar till andra länder.
• Konsumenter och företag kan lättare jämföra priser – vilket stimulerar företagen att sänka sina priser.

Att vara medlem i euroområdet är en garanti för prisstabilitet. ECB fastställer viktiga räntesatser på en nivå som ska hålla inflationen i euroområdet under 2 procent på medellång sikt. ECB förvaltar också EU:s valutareserver och kan ingripa på valutamarknaderna och påverka eurokursen.

Euron för alla EU-invånare

Alla EU-länder förväntas införa euron när deras ekonomier uppfyller vissa krav. De länder som gick med i EU 2004 och 2007 har också börjat införa euron. Danmark och Storbritannien ingår inte i euroområdet på grund av särskilda politiska arrangemang.

För att ett land ska kunna gå med i euroområdet måste landets valutakurs vara stabil i två år. De andra kraven som gäller räntor, budgetunderskott, inflation och statsskuld måste också vara uppfyllda.

Billigare utlandsbetalningar

ECB:s uppgift är inte bara att upprätthålla stabila priser, utan också att se till att internationella överföringar i euro är så billiga som möjligt för bankerna och deras kunder.

Mycket stora belopp överförs i realtid genom betalningssystemet Target 2, som drivs av ECB och de nationella centralbankerna. På längre sikt kommer systemet att erbjuda samma fördelar vid värdepapperstransaktioner.

ECB och EU-kommissionen samverkar för att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde (Sepa, Single Euro Payments Area) för att ge ännu fler tillgång till effektivare och billigare betalningar. I slutändan kommer alla eurobetalningar att hanteras på samma sätt, oavsett om de sker via banköverföring, direkt debitering eller med kort. Det har ingen betydelse om betalningen görs inom landet eller mellan länder. I framtiden kommer reglerna också att omfatta betalningar med autogiro.

Till början

EU:s institutioner och organ

• Kommissionen
  • Ekonomiska och finansiella frågor
  • EU:s långtidsbudget
  • Euroguiden
• Europaparlamentet
  • Utskottet för ekonomi och valutafrågor
• Ministerrådet
  • Ekonomiska och finansiella frågor
• Ekonomiska och sociala kommittén
  • Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
• Regionkommittén
  • Utskottet för ekonomisk politik och socialpolitik
• Europeiska centralbanken
  • Europeiska centralbanken

Bidrag och upphandling

• Bidrag
• Offentlig upphandling

Publikationer, nyhetsbrev och statistik

• Publikationer
• Nyhetsbrev
• Statistik

Lagstiftning

• Sammanfattning av EU:s lagstiftning om ekonomiska och monetära frågor
• Gällande lagstiftning om ekonomiska och monetära frågor
• EUF-fördraget – artiklarna 119–144 (ekonomisk och monetär politik)