Utveckling och samarbete

Drygt hälften av alla pengar i världen som används för att hjälpa fattiga länder kommer från EU och dess medlemsländer. Det gör EU till världens största biståndsgivare.

Utvecklingspolitik handlar inte bara om att ordna rent vatten och bra vägar. EU använder också handeln för att driva på utvecklingen genom att öppna sin marknad för export från fattiga länder och uppmuntra dem att handla mer med varandra.

Läs merLäs mer

En investering i vår gemensamma framtid

EU:s utvecklingsbistånd – pengar från EU-budgeten och EU-ländernas statsbudgetar – uppgick sammanlagt till 53 miljarder euro 2011.

Det motsvarar 0,42 procent av medlemsländernas sammanlagda BNI och gör EU till världens mest givmilda biståndsgivare. Men det krävs gemensamma insatser för att nå Europeiska rådets mål att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av BNI 2015.

Utrotning av fattigdomen

Huvudmålet för EU:s utvecklingspolitik är att utrota fattigdomen på ett hållbart sätt. FN:s åtta millennieutvecklingsmål antogs av världens ledare 2000 med deadline 2015 och de är avgörande för fattigdomsbekämpningen. Målen gäller allt från att halvera den extrema fattigdomen till att stoppa spridningen av hiv/aids och se till att alla får grundläggande skolgång.

Antalet människor som lever i absolut fattigdom har minskat med 600 miljoner sedan 1990, men de andra målen har inte uppfyllts i samma grad. Bland de svåraste målen att nå till 2015 är att minska antalet mammor och barn som dör i barnsäng och förse människor med rent dricksvatten. EU utlovade 2011 ytterligare 1 miljard euro för millenniemålen för att hjälpa de 79 länder i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet där utvecklingen gått långsammast.

EU:s biståndskommissionär Andris Piebalgs ingår i en FN-grupp ledd av generalsekreterare Ban Ki-moon som ska diskutera den globala utvecklingsagendan efter 2015.

EU och millennieutvecklingsmålen

En agenda för förändring

Agendan för förändring är den nya planen för EU:s utvecklingspolitik som biståndsministrarna antog 2012. Den tar ett nytt grepp på utvecklingspolitiken och tar hänsyn till att vi lever i en föränderlig värld, att nya givarländer har kommit till och att utvecklingsländerna har nya problem.

Den nya planen ska ge bättre resultat genom mer strategiskt, målinriktat och resultatinriktat bistånd. Den har två huvudmål:

Hand som håller risstrån ©Natalia Lazarewicz

Risodling i Aweil, Sudan som får stöd från EU:s program för tryggad livsmedelsförsörjning.

Insatser för mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning.
Hållbar tillväxt för alla – så att människor kan ta sig ur fattigdom på egen hand.

Agendan för förändring är inriktad på följande tre områden:

Social trygghet, vård och hälsa, utbildning och sysselsättning.
Företagsklimat, handel och världsmarknader.
Hållbarhet inom jordbruket och energisektorn.

Agendan ska också öka biståndets effektivitet och använda nya innovativa finansieringssätt, t.ex. en kombination av lån och bidrag. Dessutom ska man se till att alla EU-strategier för t.ex. klimatet, jordbruk och handel är förenliga med utvecklingsmålen.

Människor och länder ska få hjälp till självhjälp

Genom åren har EU hjälpt många länder med att utrota fattigdom och skapa en bättre framtid för invånarna. Det är ett långsiktigt arbete. Bland de senaste framgångarna märks bland annat

ökade inkomster och bättre hälsa och livskvalitet för fattiga arbetstagare i södra Indien som är underleverantörer till textilindustrin
utbildning av unga i företagande och ekonomi för att fler nya företag ska startas i Brasilien
naturvetenskaplig innovation för att skydda boskap mot tsetseflugan i Kenya
stöd till utbildningsprogram i Swaziland.

Exempel på EU:s biståndsprojekt

Människor ska få makt över sin egen framtid

EU:s utvecklingspolitik har som mål att hjälpa utsatta människor i utvecklingsländerna att ta kontroll över sin egen framtid. Det innebär att man

tar tag i orsakerna till utsattheten, exempelvis bristen på mat och rent vatten, utbildning, hälso- och sjukvård, jobb, mark, samhällsservice, infrastruktur och bra miljö
utrotar sjukdomar och ger tillgång till billiga läkemedel för att bekämpa epidemier, exempelvis hiv/aids
minskar utvecklingsländernas skuldbörda, så att de kan satsa på livsviktiga offentliga investeringar i stället för att betala ränta till rika långivare i industriländerna
satsar på hjälp till självhjälp och strategier för att utrota fattigdomen, stöder den demokratiska processen, respekten för de mänskliga rättigheterna och jämställdhetsarbetet samt stimulerar stabilare ekonomiska förhållanden så att företagen kan växa och skapa fler jobb.

Till början