You are here:

Konkurrens

EU:s konkurrensregler ska se till att företagen har rättvisa och lika villkor och att det finns utrymme för innovation, enhetliga standarder och näringslivsutveckling, särskilt för småföretagen.

Enligt EU-reglerna får företag inte

  • komma överens om priser eller dela upp marknader sinsemellan
  • missbruka sin dominerande ställning på en viss marknad för att tränga ut mindre konkurrenter
  • gå samman om sammanslagningen skulle ge dem möjlighet att kontrollera marknaden
    I praktiken är det bara ett fåtal sammanslagningar som stoppas av den här regeln. Större företag med omfattande verksamhet i EU får inte gå samman utan kommissionens godkännande, oavsett var de har sitt huvudkontor.

Skydd för småföretagen

Storföretagen får inte använda sin förhandlingsstyrka och ställa villkor som gör det svårt för deras leverantörer eller kunder att göra affärer med storföretagens konkurrenter. Kommissionen får utdöma böter – och gör det också – till företag som utnyttjar sin ställning, eftersom det leder till högre priser och ett mindre utbud för konsumenterna.

Kommissionens undersökningar av konkurrensbegränsande metoder gäller inte bara varor. De omfattar också yrken (t.ex. läkare och advokater) och tjänster, t.ex. finansiella tjänster som kreditkort och banktjänster för privatkunder.

Inga kryckor till konkurshotade företag

Kommissionen kontrollerar också hur mycket statligt stöd EU-länderna ger företagen. Det statliga stödet kan ges i form av

  • lån och bidrag
  • skattelättnader
  • varor och tjänster till förmånliga priser
  • statliga garantier som höjer företagets kreditvärdighet jämfört med konkurrenternas.

Risken med sådan hjälp är att den gynnar dem som har rätt kontakter på bekostnad av företag som konkurrerar på egna meriter. I slutändan är det dessutom skattebetalarna som står för notan. Att hålla koll på sådana oförtjänta subventioner är ett billigt och effektivt sätt att göra EU mer rättvist och främja ekonomisk tillväxt.

Flexibla regler

Reglerna tillämpas med sunt förnuft och flexibilitet. Det viktigaste är att konsumenterna gynnas och att andra företag inte skadas. Länderna får till exempel hjälpa företag i svårigheter – och nystartade företag – om de har en realistisk chans att så småningom bli lönsamma. På så sätt räddar man eller till och med skapar jobb. Det är däremot inte tillåtet att ge stöd till problemdrabbade företag utan möjlighet att överleva.

Andra undantag från de allmänna reglerna gäller

  • företag som samarbetar om en enhetlig teknisk standard för hela marknaden
  • småföretag som samarbetar för att kunna konkurrera med större
  • forskning och innovation
  • regionala utvecklingsprojekt.

Aktuella ärenden

År 2014 dömde kommissionen det franska läkemedelsföretaget Servier och fem andra tillverkare av generiska läkemedel till nästan 430 miljoner euro i böter. Företagen hade ingått avtal om att skydda Serviers mest sålda blodtrycksmedicin, perindopril, från priskonkurrens från andra generiska läkemedel inom EU.

Kommissionen har också undersökt karteller på den finansiella derivatmarknaden , där derivaten var prissatta i förhållande till referensräntor som Euribor (kartellen Eird), JPY Libor, Euroyen Tibor (Yird) och schweiziska franc Libor (Chird).

Under de senaste åren har kommissionen bötfällt flera banker, bland annat Barclays, Deutsche Bank, RBS, Société Générale, UBS, Citigroup och JPMorgan. Böterna uppgick till cirka 1,8 miljarder euro . Vissa banker fick sänkta böter för att de samarbetade och gick med på förlikning.

Kontrollmekanismer

Kommissionens omfattande befogenheter att undersöka och stoppa överträdelser av EU:s konkurrensregler kontrolleras internt. Kommissionens beslut kan dessutom prövas rättsligt i EU-domstolen . Företag och medlemsländer väcker regelbundet talan mot kommissionens beslut, och ibland vinner de målen.