Utrikes- och säkerhetspolitik

Fred och säkerhet

Målet för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik är att bevara freden och öka säkerheten i världen. Den ska främja det internationella samarbetet och utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Diplomati och partnerskap

EU är en viktig aktör i internationella frågor som rör allt från växthuseffekten till läget i Mellanöstern. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bygger på diplomati för att lösa konflikter och skapa internationell förståelse. Den får vid behov stöd av insatser för handel, bistånd, säkerhet och försvar. EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och det ger unionen en unik ställning i förbindelserna med utvecklingsländerna.

Med sina 27 länder är EU en av världens viktigaste aktörer när det gäller ekonomi, finans och handel. EU är världens största handelspartner och har världens näst viktigaste valuta, euron. EU spelar en framträdande roll i internationella frågor, och inflytandet ökar i takt med att EU-länderna fattar allt fler utrikespolitiska beslut gemensamt.

EU har partnerskap med världens alla nyckelspelare – nya som gamla. Alla har de sina egna visioner och intressen. Partnerskapen bygger på ömsesidigt intresse och utbyte och båda parter har såväl rättigheter som skyldigheter.

EU håller regelbundna toppmöten med USA, Japan, Kanada, Ryssland, Indien och Kina. EU:s förbindelser med dessa och andra länder omfattar bland annat utbildning, miljö, säkerhet, försvar, brottsbekämpning och mänskliga rättigheter.

Fredsbevarande insatser

EU har utfört fredsbevarande uppdrag i flera oroshärdar i världen. I augusti 2008 förhandlade EU fram ett eldupphör mellan Georgien och Ryssland, posterade ut observatörer för att övervaka läget (EU:s övervakningsuppdrag i Georgien ) och gav humanitärt bistånd till flyktingar som tvingats lämna sina hem på grund av striderna.

EU har också en ledande roll på Balkan och finansierar stödprojekt i sju länder för att hjälpa dem att bygga stabila samhällen. I december 2008 skickade EU 1 900 poliser och rättsstatsexperter till Kosovo (EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex) ) för att hjälpa landet att upprätthålla lag och ordning.

Möjligheter att ingripa

EU har inga permanenta trupper. Enligt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) bidrar medlemsländerna i stället vid behov med trupper för

• gemensamma insatser för avrustning
• humanitärt bistånd och räddningsinsatser
• militär rådgivning och hjälp
• konfliktförebyggande och fredsbevarande åtgärder
• insatser med stridande förband vid krishantering, inklusive fredsskapande insatser och stabiliseringsåtgärder efter konflikter.

Alla dessa insatser kan bidra till kampen mot terrorismen. Ett annat sätt är att hjälpa länder utanför EU att bekämpa terrorismen på plats.

Det senaste årtiondet har EU inlett 23 civila uppdrag och militära insatser på tre kontinenter. De inleddes på grund av olika kriser – fredsinsatser i Aceh i Indonesien efter tsunamin, skydd för flyktingar i Tchad, kampen mot pirater i vattnen utanför Somalia och Afrikas horn osv. EU spelar en allt viktigare roll i säkerhetsfrågor.

Sedan januari 2007 kan EU med kort varsel genomföra insatser med två stridsgrupper på vardera 1 500 man. Om det skulle behövas kan båda styrkorna sättas in samtidigt. Besluten om att skicka ut grupperna fattas av EU-ländernas ministrar i ministerrådet.

En utsträckt hand österut

Ryssland är inte det enda land i öster som EU vill fördjupa sina relationer med. Man har också stärkt banden med Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Kriget mellan Ryssland och Georgien i augusti 2008 slutade med att EU förhandlade fram ett avtal om eldupphör och genomförde ett övervakningsuppdrag i Georgien. Men stabiliteten i regionen är fortfarande skör. EU ger omfattande stöd till länderna i området och när de har genomfört politiska och ekonomiska reformer för att stärka demokratin kan de också få ingå frihandelsavtal med EU.

Starkare band med Medelhavsområdet och Mellanöstern

Efter den arabiska våren 2011 gav EU ny skjuts åt sin europeiska grannskapspolitik för att uttrycka sin solidaritet med de som krävde demokrati. Målet för grannskapspolitiken är att stärka EU:s förbindelser med grannarna i öst och söder genom att erbjuda politisk associering, ekonomisk integration och ökad rörlighet. Omstarten kom med ett löfte om mer EU-stöd för de länder som genomför politiska och ekonomiska reformer och fler kontakter med invånarna i de här grannländerna.

Arbetsgruppen för EU och Tunisien ska samordna det europeiska och internationella stöd som ska hjälpa Tunisien att övergå till demokrati och få fart på ekonomin igen. I november 2012 inledde en liknande arbetsgrupp för Egypten sitt arbete.

EU stöder också de internationella försöken att få till stånd fred i Mellanöstern. En tvåstatslösning där den palestinska staten samexisterar med Israel är EU:s mål och man arbetar tillsammans med FN, USA och Ryssland (den så kallade kvartetten) för att försöka få de båda parterna att enas.

EU är också aktivt i Iran, där man leder förhandlingar för att förmå landet att trappa ner sitt kärntekniska program.

Asien och Latinamerika

EU stärker sina förbindelser med regionala grupper, särskilt i Asien och Latinamerika. Tillsammans med sina snabbt växande asiatiska samarbetspartner har EU ingått ”förbättrade partnerskap”, dvs. avtal som tar hänsyn till de ekonomiska, politiska, sociala och kulturella skillnaderna.

Hopp om EU-medlemskap på Balkan

I juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e medlemsland. Makedonien och Serbien har fått status som kandidatländer. Albanien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro har ansökt om EU-medlemskap.

Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008, men det finns fortfarande ingen internationell enighet om landets status. EU försöker hitta en diplomatisk lösning genom att leda en dialog mellan Kosovo och Serbien. Samtidigt ger man också praktisk hjälp.

EU:s utrikespolitik – så fattas besluten

Europeiska rådet med stats- och regeringscheferna från de 27 medlemsländerna är EU:s viktigaste beslutsfattande organ. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger om året och fastställer där principerna och de allmänna politiska riktlinjerna.

EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton ser till att EU:s utrikespolitik är så enhetlig som möjligt. Hon är ordförande för rådsmötena med de 27 utrikesministrarna varje månad. Utrikesrepresentanten deltar också i Europeiska rådets möten och rapporterar om utrikespolitiska frågor.

De flesta utrikes- och säkerhetspolitiska beslut fattas enhälligt – samtliga EU-länder måste vara ense i frågan.

EU:s utrikestjänst (EEAS) ska bistå utrikesrepresentanten. EEAS är EU:s utrikesförvaltning med över 141 delegationer och kontor runtom i världen som ansvarar för att främja och skydda EU:s intressen.

Till början

EU:s institutioner och organ

• Kommissionen
  • EU i världen
  • EU:s utrikestjänst
  • Europeiska grannskapspolitiken
  • Humanitärt bistånd och civilskydd
  • EuropeAid – utveckling och samarbete
  • Handel med länder utanför EU
  • Utvidgningen
• Europaparlamentet
  • Utskottet för utrikesfrågor
  • Underutskottet för mänskliga rättigheter
  • Underutskottet för säkerhet och försvar
  • Utskottet för utveckling
  • Utskottet för internationell handel
• Ministerrådet
  • Allmänna frågor
  • Utrikes frågor
• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
  • Yttre förbindelser
• Regionkommittén
  • Utskottet för medborgarskap, styresformer, institutionella frågor och yttre förbindelser
• Europeiska investeringsbanken
  • Afrika, Västindien och Stillahavsområdet
  • Asien och Latinamerika
  • Investering och partnerskap för Europa-Medelhavsområdet
• EU-byråer
  • Europeiska säkerhets- och försvarsakademin
  • EU:s institut för säkerhetsstudier
  • EU:s satellitcentrum
  • Europeiska försvarsbyrån

Söka pengar

• Bidrag
• Offentlig upphandling

Publikationer, nyhetsbrev och statistik

• Publikationer i EU Bookshop
• Nyhetsbrev
• Statistik

Sekundärrätt

• Sammanfattning av EU:s lagstiftning om utrikes- och säkerhetspolitik / Internationellt samarbete / Humanitärt bistånd / Handel med länder utanför EU / Utvecklingssamarbete / Mänskliga rättigheter och demokrati / Bekämpning av terrorism
• Gällande lagstiftning om utrikes- och säkerhetspolitiken
• EU-fördraget – artiklarna 21–46
• EUF-fördraget – artiklarna 205–222