Aktiv diplomati
EU erbjuder tekniskt stöd vid gränsen mellan Ukraina och Moldavien.
EU spelar en central roll i internationella frågor om allt från växthuseffekten till läget i Mellanöstern. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) bygger fortfarande på diplomati för att lösa konflikter och skapa internationell förståelse. Vid behov backas den upp av insatser för handel, bistånd, säkerhet och försvar.
Fred och stabilitet
EU har skickat fredsbevarande personal till flera oroshärdar i världen. I augusti 2008 förhandlade EU fram ett eldupphör mellan Georgien och Ryssland, posterade ut observatörer för att övervaka situationen (EU:s övervakningsuppdrag i Georgien 
) och gav humanitärt bistånd till flyktingar som tvingats lämna sina hem på grund av striderna.
EU har också en ledande roll på Balkan och finansierar stödprojekt i sju länder för att hjälpa dem att bygga stabila samhällen. I december 2008 skickade EU 1 900 poliser och rättsstatsexperter till Kosovo för att hjälpa landet att upprätthålla lag och ordning (Eulex Kosovo ).
Möjligheter att ingripa
EU:s fredsbevarande insatser anländer till Tchad.
EU har ingen stående armé. Enligt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) bidrar medlemsländerna i stället vid behov med trupper för
- gemensamma insatser för avrustning
- humanitärt bistånd och räddningsinsatser
- militär rådgivning och hjälp
- konfliktförebyggande och fredsbevarande åtgärder
- insatser med stridande förband vid krishantering, inklusive fredsskapande insatser och stabiliseringsåtgärder efter konflikter.
Alla dessa insatser kan bidra till kampen mot terrorismen. Ett annat sätt är att hjälpa länder utanför EU att bekämpa terrorismen på plats.
Under de senaste tio åren har EU genomfört 23 civila och militära uppdrag på tre kontinenter: det handlar om allt från fredsuppbyggnad i Aceh efter tsunamin till skydd av flyktingar i Tchad och bekämpning av pirater. EU spelar en allt viktigare roll i säkerhetsfrågor.
Sedan januari 2007 kan EU, på uppdrag av rådet, på kort varsel genomföra insatser med två stridsgrupper på vardera 1 500 man. Om det skulle behövas, kan båda styrkorna sättas in samtidigt.
Regeringarna bestämmer
Utrikes- och säkerhetspolitiken är ett område där EU-ländernas regeringar i allt väsentligt fattar besluten, även om EU:s utrikestjänst och, i mindre utsträckning, Europaparlamentet har ett finger med i spelet. Viktiga beslut fattas enhälligt.
EU har infört flexibla röstningsförfaranden för beslut om utrikes och säkerhetsfrågor men det krävs fortfarande enhällighet för militära eller försvarspolitiska beslut.
Internationellt samarbete
En global uppgift
Med sina 27 nationer är EU en av världens viktigaste aktörer när det gäller ekonomi, finans och handel. EU är världens största handelspartner och har världens andra största valuta. EU har dessutom handels- och partnerskapsavtal över hela världen och ger drygt sju miljarder euro i bistånd till utvecklingsländer varje år.
EU spelar en framträdande roll i internationella frågor, och inflytandet ökar i takt med att EU-länderna fattar allt fler gemensamma utrikespolitiska beslut.
EU bygger upp relationer med länderna i Centralasien.
EU har partnerskap med världens alla nyckelspelare – nya som gamla. Alla har de sina egna visioner och intressen. Partnerskapen bygger på ömsesidiga intressen och förmåner och båda parter har såväl rättigheter som skyldigheter. EU håller regelbundna toppmöten med USA, Japan, Kanada, Ryssland, Indien och Kina. EU:s förbindelser med dessa och andra länder handlar bl.a. om utbildning, miljö, säkerhet, försvar, brottsbekämpning och mänskliga rättigheter.
USA
EU vill ha ett effektivt och välbalanserat partnerskap med sin största handelspartner, USA. Samarbetet sker på flera nivåer:
-
Transatlantiska ekonomiska rådet
stärker de ekonomiska banden.
- Genom ramavtalet för närmare samarbete inom krishantering kan EU och USA arbeta tillsammans i t.ex. Kosovo och Demokratiska republiken Kongo samt genomföra framtida gemensamma säkerhets- och försvarsuppdrag.
- EU vill ha ett närmare samarbete om klimatfrågor och de globala banksystemen.
Ryssland
I takt med att banden mellan EU och Ryssland förstärks vill de fördjupa sitt samarbete på alla fronter, bland annat inom
- energiförsörjning
- investeringar och innovation
- säkerhetsfrågor, bl.a. låsta konflikter och bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet
- miljö- och klimatfrågor.
När det gäller EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik har EU och Ryssland tagit fram en gemensam färdplan om säkerhet där man föreslår konkreta åtgärder för hur man ska kunna fördjupa samarbetet. Sedan 2003 har Ryssland deltagit i ett antal EU-insatser (t.ex. i Bosnien och Hercegovina och Tchad).
För att stödja de mänskliga rättigheterna sänder EU ut valobservatörer till världens alla hörn.
En utsträckt hand österut
Ryssland är inte det enda land i öster som EU vill fördjupa sina relationer med. Man har också planer för Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Sedan kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, som slutade med att EU förhandlade fram ett avtal om eldupphör och genomförde ett övervakningsuppdrag i Georgien, är dessutom stabiliteten i regionen ett bekymmer. EU ger redan omfattande stöd till dessa länder och när de har genomfört de nödvändiga politiska och ekonomiska reformerna kan de också få ingå frihandelsavtal med EU.
Starkare band: Medelhavsområdet och Mellanöstern
Genom unionen för Medelhavsområdet 
vill EU stärka banden med Mellanöstern och grannländerna i Nordafrika. I det nya forumet möts EU:s 27 medlemsländer med 16 andra länder, däribland Israel, Turkiet och Syrien. Forumet omfattar nästan 800 miljoner invånare. Gemensamma projekt ska återuppliva Medelhavsområdet genom att man bl.a. sanerar föroreningar, renoverar hamnar, förbättrar sjöfarten och främjar solenergin. Även företrädare för Arabförbundet och den palestinska myndigheten deltar.
Asien och Latinamerika
EU stärker sina förbindelser med regionala grupper, särskilt i Asien och Latinamerika. Tillsammans med sina snabbt växande asiatiska samarbetspartner har EU ingått ”förbättrade partnerskap”, dvs. avtal som tar hänsyn till de ekonomiska, politiska, sociala och kulturella skillnaderna.
Hopp om EU-medlemskap: Balkan
Kroatien och Makedonien har officiellt godkänts som kandidater för EU-medlemskap. Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Serbien är potentiella kandidatländer.
Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008, men det finns fortfarande inget internationellt avtal om landets status. EU ger praktisk hjälp och arbetar samtidigt aktivt för att hitta en diplomatisk lösning.
