Jordbruk

Kvalitet framför kvantitet

EU:s jordbrukspolitik har ändrat inriktning under årens lopp, i takt med ändrade förutsättningar. I dag har politiken följande mål:

• Hjälpa bönderna att producera tillräckligt med säker och bra mat (spannmål, kött, mjölkprodukter, frukt, grönsaker, vin m.m.), bidra till en diversifierad landsbygdsekonomi och ta hand om miljön och djuren enligt mycket höga krav
• Hjälpa konsumenterna att välja produkter genom frivilliga kvalitetsmärkningar. De olika EU-märkningarna – för geografiskt ursprung, traditionella ingredienser eller metoder eller ekologisk odling – bidrar också till att EU:s jordbruksprodukter kan konkurrera på världsmarknaden
• Stimulera innovation inom jordbruk och livsmedelsförädling (med stöd från EU-forskningsprojekt) för att öka produktiviteten och minska miljöpåverkan, bland annat genom att använda bi- och avfallsprodukter till att producera energi
• Främja en rättvis handel med utvecklingsländerna genom att minska exportsubventionerna så att utvecklingsländerna lättare kan sälja sina produkter.

Framtida utmaningar

En viktig utmaning blir att fördubbla matproduktionen till 2050 för att försörja en växande befolkning och fler som har råd att äta kött – och samtidigt skydda klimatet, den biologiska mångfalden och mark- och vattenkvaliteten.

Med tanke på utmaningarna och på EU-invånarnas önskemål kommer jordbrukspolitiken från 2013 därför att inriktas på

• hållbara jordbruksmetoder
• innovation, forskning och kunskapsspridning
• ett rättvisare stödsystem för EU:s bönder.

Därför går så stor del av EU-budgeten till jordbruket

Jordbrukspolitiken förvaltas på EU-nivå i större utsträckning än andra politikområden. Det innebär att de pengar som ditt land skulle ha lagt på jordbruket i stället förvaltas av EU.

Men jordbruksutgifternas andel av EU-budgeten har minskat kraftigt (från som mest nästan 70 procent på 1970-talet till cirka 40 procent i dag). Minskningen beror på att EU:s andra ansvarsområden har vuxit och att man har minskat utgifterna genom reformer. Sedan 2004 har EU tagit emot 12 nya medlemsländer utan att behöva öka jordbruksutgifterna.

Till början

EU:s institutioner och organ

• Kommissionen
  • Jordbruk och landsbygdsutveckling
• Europaparlamentet
  • Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
• Ministerrådet
  • Jordbruk och fiske
• Ekonomiska och sociala kommittén
  • Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
• Regionkommittén
  • Utskottet för naturresurser
• EU-byråer
  • Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
  • Gemenskapens växtsortsmyndighet
  • Europeiska miljöbyrån

Bidrag och upphandling

• Bidrag
• Offentlig upphandling

Publikationer, nyhetsbrev och statistik

• Publikationer
• Nyhetsbrev
• Statistik

Lagstiftning

• Sammanfattning av EU:s jordbrukslagstiftning
• Gällande jordbrukslagstiftning
• EUF-fördraget – artiklarna 38–44 (jordbruk och fiske)