Nyheter

Den 23 mars godkände Europaparlamentet den begränsade fördragsändring som krävs för att skapa en europeisk stabilitetsmekanism. Parlamentarikerna var nöjda med medlemsländernas ”positiva signaler” om att den mellanstatliga mekanismen ska föras närmare EU:s regelverk.

Nya kommittéregler

Den 1 mars 2011 trädde en ny förordning om kommittéförfarandet i kraft. Där fastställs hur kommissionen utövar sina genomförandebefogenheter under medlemsländernas överinseende. Det införs två nya förfaranden: det rådgivande förfarandet och granskningsförfarandet.

Klartecken för det europeiska medborgarinitiativet

Från 2012 kan EU-medborgarna uppmana kommissionen att lägga fram lagförslag om minst en miljon medborgare från många olika medlemsländer stöder initiativet. Det är innebörden i en förordning som rådet antog den 16 februari.

EU-kommissionen positiv till begränsad fördragsändring

Den 15 januari yttrade sig kommissionen positivt om Europeiska rådets beslut att ändra Lissabonfördraget före 2013. Beslutet innebär att EU kan införa en stabilitetsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet.

Towards a permanent stability mechanism

On December 17, the heads of state and government of the 27 EU countries agreed on a limited amendment to the Treaty on the establishment of a future permanent mechanism to safeguard the financial stability of the euro area as a whole. This amendment should enter into force on 1 January 2013.

Den 28 oktober 2010 enades stats- och regeringscheferna om att inrätta en permanent krismekanism för att säkra den finansiella stabiliteten i euroområdet. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy ska nu rådgöra med medlemsländerna om hur den begränsade fördragsändring som krävs ska se ut. EU-ledarna väntas anta ett slutligt beslut på nästa toppmöte den 16–17 december, så att eventuella ändringar kan ratificeras senast i mitten av 2013.

Den 1 juli 2010 tog Belgien över det roterande ordförandeskapet i EU efter Spanien. Landet har ett ambitiöst program för det kommande halvåret.

Snart kan 18 fler EU-parlamentariker vara på plats

Med Lissabonfördraget får Europaparlamentet ytterligare 18 ledamöter. Den fördragsändring som krävs har snart gått igenom hela godkännandeprocessen. Ändringen har fått grönt ljus både i Europaparlamentet och av EU-ländernas företrädare på regeringskonferensen den 23 juni. Eftersom Lissabonfördraget ännu inte hade trätt i kraft vid det senaste valet till Europaparlamentet, kunde bara 736 ledamöter väljas. Samtliga medlemsländer måste nu ratificera ändringen för att den ska börja gälla.

Den 26 april nådde utrikesministrarna en politisk överenskommelse om förslaget om den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (EU:s utrikestjänst). Den kommer att fungera som en diplomattjänst för EU, liksom för unionens delegationer i tredjeländer.

Det europeiska medborgarinitiativet infördes genom Lissabonfördraget. Det ska göra EU mer demokratiskt genom att ge allmänheten mer inflytande över EU-politiken.

Europaparlamentet godkänner José Manuel Barrosos nya kommission.

Lissabonfördragets genomförande, ekonomisk återhämtning, EU:s roll i världen och medborgarnas rättigheter står högst på den spanska dagordningen.

Med Lissabonfördraget får Europaparlamentet mer inflytande i EU:s lagstiftningsprocess och kan därför påverka utvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Parlamentet har nu lika stor makt som rådet i medbeslutandeförfarandet som utökats till att omfatta invandring, EU:s budget och energi. Målet är att göra EU öppnare och mer överblickbart för allmänheten.

Det nya EU-fördraget, som ger folket mer inflytande och gör EU effektivare, firas med fyrverkerier i den stad där det en gång började.

Belgiens premiärminister Herman Van Rompuy blir EU:s första ständiga ordförande, och EU:s handelskommissionär Catherine Ashton från Storbritannien får jobbet som EU:s utrikesrepresentant.

Tjeckien har deponerat ratifikationsinstrumenten för Lissabonfördraget i Rom. Det var det sista formella steget i proceduren, och fördraget kan därmed träda i kraft den 1 december 2009. Den 19 november hålls ett extrainsatt, informellt toppmöte för att tillsätta de två topposter som införs med fördraget – Europeiska rådets ordförande och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik.

Snart kan du som EU-medborgare själv ta initiativ till nya lagar genom s.k. medborgarinitiativ. Men hur ska det fungera i praktiken?

Tjeckiens president Václav Klaus har undertecknat Lissabonfördraget och därmed har alla EU-länder godkänt det. De tjeckiska ratifikationsinstrumenten skickas nu till Italien, som har hand om förvaringen. Om detta sker i november kan fördraget träda i kraft den 1 december. Sveriges ordförandeskap tänker kalla till ett särskilt EU-toppmöte för att förbereda genomförandet av fördraget.

Vid EU-toppmötet i Bryssel enades ländernas ledare om att ge Tjeckien ett undantag från EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Polen och Storbritannien har redan tidigare fått undantag från stadgan. Tjeckiens författningsdomstol har förklarat att fördraget är förenligt med landets grundlag och president Václav Klaus har skrivit under det. Lissabonfördraget kan därmed träda i kraft, dock tidigast i december.

Den polske presidenten Lech Kaczynski undertecknade Lissabonfördraget den 10 oktober. Vid ceremonin i Warszawa närvarade Europeiska rådets ordförande Fredrik Reinfeldt, kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. Nu återstår bara den tjeckiske presidentens underskrift innan fördraget kan träda i kraft.

Irländarna har röstat ja till Lissabonfördraget. I den andra folkomröstningen vände opinionen och majoriteten röstade för fördraget. Ratificeringen avslutas i och med att Irlands president Mary McAleese skriver under fördraget. Därmed har alla de 27 EU-länderna godkänt fördraget – 24 av dem har avslutat hela ratificeringsprocessen.

Irlands president Mary McAleese undertecknade Lissabonfördraget den 16 oktober, två veckor efter folkomröstningen. Ratificeringsdokumentet har nu deponerats i Rom och den irländska ratificeringsprocessen är därmed avslutad. För att fördraget ska träda i kraft måste alla 27 EU-länder ratificera det, vilket 26 länder nu har gjort. Tjeckien är det enda land där ratificeringsprocessen fortfarande pågår.

Fredagen den 2 oktober håller Irland sin andra folkomröstning om Lissabonfördraget. Dagen efter kan du följa röstsammanräkningen på den irländska valmyndighetens webbplats.

Tyskland har ratificerat fördraget

Tysklands president Horst Köhler har nu undertecknat de lagar som krävdes för att ratificera Lissabonfördraget samt själva ratificeringsakten. Det innebär att ratificeringsprocessen är avslutad för Tysklands del. Hittills har 26 medlemsländer godkänt fördraget och 24 av dem har deponerat sina ratifikationsinstrument i Rom.

Det tyska överhuset, Förbundsrådet, har enhälligt antagit den nya lagstiftning som krävs för att ratificera Lissabonfördraget. Nu behövs bara en underskrift av landets president Horst Köhler.  

Det tyska underhuset, Förbundsdagen, har antagit fyra inhemska lagar om parlamentets insyn i EU-frågor. De godkändes med 446 röster för, 46 röster mot och två nedlagda röster. Nästa steg är en omröstning i överhuset, Förbundsrådet, den 18 september. Därefter kan landets president Horst Köhler avsluta ratificeringsprocessen med sin underskrift.

Nu finns det en lättläst broschyr om Lissabonfördraget. Där kan du läsa om hur fördraget påverkar dig som individ. I broschyren förklaras fördragets viktigaste bestämmelser, t.ex. den nya beslutsprocessen, förändringar i EU-institutionerna och EU:s roll i världen.

Irlands premiärminister Brian Cowen har meddelat att landets andra folkomröstning om Lissabonfördraget kommer att hållas den 2 oktober. Dessutom har den irländska regeringen gett ut en vitbok där man förklarar vad fördraget kommer att ändra i EU och vad de rättsligt bindande garantierna och förklaringarna innebär för Irland. Det ska därmed bli enklare för irländarna att förstå fördraget.

Sverige har nu tagit över ordförandeskapet i EU för de närmaste sex månaderna. På agendan står bl.a. Lissabonfördraget, ekonomisk återhämtning och klimatfrågor.

Tysklands författningsdomstol bekräftar att Lissabonfördraget är förenligt med landets grundlag. Domstolen kräver dock att en lag om det tyska parlamentets inflytande i EU-frågor först antas innan ratificeringsprocessen kan avslutas. Förbundsdagen och förbundsrådet ska i höst diskutera och rösta om lagändringen.

På EU-toppmötet i Bryssel i juni fick Irland rättsligt bindande garantier i fråga om skatter, militär neutralitet och abort. Garantierna ska övertyga irländarna om fördraget inte äventyrar den nationella suveräniteten på dessa områden. Därmed ligger vägen öppen för en ny irländsk folkomröstning om fördraget i höst.

Framtidsfrågor gäller den ekonomiska och finansiella krisen, Lissabonfördraget och klimatförändringen.

Tjeckiska senaten ger klartecken till fördraget

Överhuset i Tjeckiens parlament har godkänt Lissabonfördraget – 54 av de 79 närvarande ledamöterna röstade för. Ratificeringsprocessen avslutas formellt när president Vaclav Klaus har undertecknat fördraget. Hittills har 26 EU-länder godkänt det.

Tjeckiska underhuset sade ja till Lissabonfördraget

Det tjeckiska parlamentets underhus har godkänt Lissabonfördraget med röstsiffrorna 125 för och 61 mot. Ratifikationsprocessen fortsätter nu med att överhuset ska ta ställning till fördraget. Därefter ska president Václav Klaus skriva under det. Överhuset väntas rösta om Lissabonfördraget i april.

Tjeckien har tagit över EU:s roterande ordförandeskap för de kommande sex månaderna. Tjeckien är det enda EU-land som fortfarande måste rösta om det nya fördraget, vilket förväntas ske inom kort. Hittills har 23 EU-länder ratificerat fördraget.

På sitt senaste toppmöte i Bryssel diskuterade EU-ledarna den nya färdplanen för Lissabonfördraget. De enades om att alla EU-länder ska ha rätt att behålla en EU-kommissionär om Lissabonfördraget träder i kraft. Dessutom lovade den irländska regeringen att hålla en ny folkomröstning före november nästa år i utbyte mot garantier från de andra EU-länderna.

Tjeckiens författningsdomstol har slagit fast att Lissabonfördraget inte strider mot landets konstitution. Det innebär att ratificeringsprocessen kan fortsätta. Tjeckien tar över EU:s ordförandeskap den 1 januari 2009.

Sverige har efter samråd med myndigheter och organisationer i samhället godkänt Lissabonfördraget. Det definitiva klartecknet kom från riksdagen. Sverige är EU:s ordförandeland andra halvåret 2009. Det är nu 25 medlemsländer som har godkänt fördraget.

Lissabonfördraget på agendan igen vid EU-toppmötet i december

Irlands premiärminister presenterade sin analys av den irländska folkomröstningen om fördraget. Rådet beslutade att ta upp frågan i december för att försöka hitta en lösning och se hur man ska gå vidare under 2009.

Möte mellan Nicolas Sarkozy och Brian Cowen

Irlands premiärminister Brian Cowen och Europeiska rådets ordförande Nicolas Sarkozy möttes den 1 oktober för att diskutera Lissabonfördraget inför det kommande EU-toppmötet. Under toppmötet kommer Brian Cowen att presentera en analys av resultaten av den irländska folkomröstningen och sina egna slutsatser. Analysen beställdes av den irländska regeringen.

Genom det italienska parlamentets ”ja” har Italien anslutit sig till de länder som har godkänt Lissabonfördraget. För mer än 50 år sedan (1957) stod Rom värd för undertecknandet av ett annat berömt dokument, Romfördraget. Det var ett historiskt fördrag som lade grunden till EU.

Nicolas Sarkozy på besök i Irland

Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Irlands premiärminister Brian Cowen diskuterade Lissabonfördraget och Irlands nyligen genomförda folkomröstning.

Spanien är senast i raden av länder som har godkänt Lissabonfördraget. Det spanska parlamentet röstade ja till fördraget i juni med överväldigande majoritet – 322 för och 6 mot. De spanska senatorerna har också godkänt fördraget.

Enkät om Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget

Efter folkomröstningen om fördraget i Irland den 12 juni 2008 gjorde EU en enkät för att undersöka varför irländarna röstade som de gjorde eller varför de avstod från att rösta. Liknande enkäter har gjorts i andra länder vid tidigare tillfällen.

Belgien, som var bland de sex länder som lade grunden till EU, har slutfört den parlamentariska ratificeringen av Lissabonfördraget. Detta positiva röstresultat innebär att 22 EU-länder nu har godkänt det nya fördraget.

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy talar till Europaparlamentet i Strasbourg.

Efter det att båda kamrarna röstat ja har det nederländska parlamentet nu godkänt Lissabonfördraget. Nederländerna stod som värd för undertecknandet 1992 av fördraget om Europeiska unionen i Maastricht och har därigenom bekräftat sin lojalitet med Europa-tanken.

Cyprus - one of the ten countries to join the EU in 2004 – has given its green light to the Treaty of Lisbon. “The enlarged and reformed European Union that emerges from this treaty will give us all a new economic, political and strategic dimension. And this dimension will make each and every Member State stronger” said recently Commission’s President Barroso.

Irlands nej till Lissabonfördraget är den första stora utmaningen för EU:s nya ordförandeland Frankrike.

Ratificeringen av Lissabonfördraget fortsätter tillsvidare – Europeiska rådet tar upp frågan igen i oktober

EU:s ledare diskuterade Irlands ”nej” till Lissabonfördraget vid sitt toppmöte den 19–20 juni. Trots resultatet i den irländska folkomröstningen beslutade ledarna att fortsätta ratificeringsprocessen i de länder som ännu inte har antagit fördraget och att ta upp frågan igen vid toppmötet i oktober. Hittills har 19 länder godkänt det nya fördraget.

Storbritannien godkänner fördraget

Det brittiska parlamentet har nu gett Lissabonfördraget sitt formella godkännande. Det skedde efter en omröstning i det brittiska parlamentets överhus. Det brittiska underhuset antog texten i mars.

Uttalande från Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering
Uttalande från Europeiska rådets ordförande Janez Janša [EN]
Uttalande från kommissionsordförande José Manuel Barroso [EN]

Estland säger ja till fördraget

Ytterligare ett land – Estland – har i en parlamentsomröstning gett det nya fördraget klartecken. Estlands utrikesminister Urmas Paet förklarade nyligen att Lissabonfördragets mål är att göra EU:s beslutsprocess effektivare. Han sa också att EU kommer att bli mer enhetligt och säkert kommer att närma sig medborgarna.

Grekland godkänner Lissabonfördraget

Grekland har bekräftat sitt stöd för fördraget genom att det grekiska enkammarparlamentet har godkänt fördragstexten. Därmed har det tagits ytterligare ett steg på vägen mot ikraftträdandet av det nya fördraget den 1 januari 2009.

Finland välkomnar och godkänner Lissabonfördraget

Finlands riksdag har nu godkänt Lissabonfördraget. Enligt Finlands statsminister Matti Vanhanen innebär fördragstexten att nästan alla de reformer som Finland anser viktiga kommer att genomföras. Han anser också att EU därigenom kan få en starkare ställning internationellt och fatta beslut mera effektivt.

Grönt ljus för det nya fördraget i Luxemburg

Luxemburgs parlament har godkänt det nya fördraget. Landet är känt för sitt engagemang i det europeiska samarbetet och är ett av EU:s grundarländer tillsammans med Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Tyskland.

Tyskland ger klartecken till Lissabonfördraget

Den tyska förbundsdagen har röstat ja till Lissabonfördraget och därmed har ytterligare ett EU-land ställt sig bakom det nya fördraget. ”Fördraget är både bra för Europa och en vinst för Tyskland,” sa förbundskansler Angela Merkel i en kommentar. Angela Merkel har nyligen tilldelats Charlemagnepriset för sina enastående insatser för att överbrygga krisen i EU. Hon spelade en framträdande roll i ansträngningarna att få EU-ländernas ledare att enas om fördragsutkastet under det tyska ordförandeskapet i EU under första halvåret 2007.

En konsoliderad version av EU:s två viktigaste fördrag - fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (omdöpt till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) – i deras ändrade form enligt Lissabonfördraget finns nu i den tryckta utgåvan av Europeiska unionens officiella tidning.

Litauens parlament röstar ja till fördraget

I och med att Litauen godkänner Lissabonfördraget tas ytterligare ett steg i ratificeringen av fördragstexten. Tillsammans med Estland, Lettland, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, blev Litauen nyligen fullvärdig medlem av det s.k. Schengenområdet genom att införa fri rörlighet och avskaffa inre gränskontroller för medborgarna i alla de länder som har undertecknat Schengenavtalet.

Lettland säger ja till Lissabonfördraget

Genom det lettiska parlamentets godkännande av Lissabonfördraget har ytterligare ett land ratificerat det nya EU-fördraget. I ett tal till lettiska parlamentariker sa utrikesminister Maris Riekstins nyligen att det nya fördraget kommer att göra EU-institutionerna effektivare och att medborgarna för första gången i EU:s historia själva kommer att kunna uppmana EU-kommissionen att lägga fram nya politiska förslag.

I och med att parlamentet röstade ja till Lissabonfördraget har Irland inlett ratificeringsprocessen. Nästa steg blir folkomröstningen den 12 juni då det irländska folket ska rösta för eller emot det nya fördraget.

Österrike ger klartecken till fördraget

Efter positiva röstresultat i det österrikiska parlamentets båda kamrar har Österrike bekräftat sitt stöd för det nya fördraget. En majoritet av parlamentsledamöterna välkomnade det framsteg som fördraget innebär och som gör att EU kommer att fungera bättre och bli mer demokratiskt.

Ytterligare ett ja till fördraget – från Danmark

Danmark har gett klartecken till det nya fördraget. Därigenom har 10 länder godkänt fördragstexten. Danmark gick med i EU i den första utvidgningen 1973, samtidigt som Irland och Storbritannien.

Portugal bekräftar sitt stöd för det nya fördraget

Det land som stod värd när de 27 EU-länderna undertecknade Lissabonfördraget den 13 december 2007 har officiellt signalerat att dokumentet har godkänts. Att uppnå enighet om ett nytt reformfördrag för EU var Portugals i särklass främsta prioritering från och med juli 2007, när landet för ett halvår övertog EU-ordförandeskapet.

Tre skäl till att vi behöver fördraget

Under sitt besök i Irland framhävde EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i ett tal i Dublin inför Irlands nationella EU-forum tre huvudskäl till att EU behöver Lissabonfördraget: För att EU ska fungera effektivare, bli mer demokratiskt och öppet och för att EU:s röst ska höras bättre runtom i världen.

EU:s två viktigaste fördrag – fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (omdöpt till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) – i deras ändrade form enligt Lissabonfördraget finns nu på nätet. Senast den 9 maj kommer de konsoliderade versionerna också att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Slovakien godkänner det nya fördraget

Idag godkände även det slovakiska parlamentet det nya fördraget. Slovakien är ett av de tio länder som gick med i EU 2004. Landets parlament har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.

Europaparlamentets talman besökte den 7-8 april Irland för möten med Irlands premiärminister Bertie Ahern, president Mary McAleese och ledare för de största politiska partierna. En fråga som kom upp under besöket var Irlands kommande folkomröstning om Lissabonfördraget. Hans-Gert Pöttering talade för ja-sidan, men underströk också i ett tal till det irländska överhuset att det är ett beslut som bara de irländska väljarna kan ta. Pöttering tackade även Irland för dess bidrag till Europas enhet.

Europeiska unionen och dess ställning i världen

Inför en grupp studenter vid Europeiska högskolan i Brügge, Belgien, lade EU-kommissionären med ansvar för yttre förbindelser Benita Ferrero-Waldner fram sina främsta prioriteringar för de kommande månaderna. En av de största utmaningarna blir att förbereda genomförandet av Lissabonfördraget och de förändringar som detta kommer att innebära för de yttre förbindelserna.

Vi måste skilja på fakta och myt: Lissabonfördraget är inget mysterium

I ett anförande inför Irish Institute of European Affairs uppmanade EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström det irländska folket att låta fakta och kunskaper om fördraget styra hur de ska rösta i folkomröstningen i juni 2008.

Polens parlament ger fördraget klartecken

Polen, det största av de tio länder som gick med i EU 2004, har sagt ja till fördraget. ”Det är det utvidgade EU:s första fördrag. Länder som tidigare tillhörde två olika 'Europa' står för första gången enade bakom ett gemensamt fördrag som de har förhandlat fram och undertecknat tillsammans,” sa nyligen EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

En nyligen genomförd undersökning visar att européerna blir allt mer medvetna om hur viktigt det är att skydda miljön. De vill att de politiska miljöbesluten ska fattas på EU-nivå. Lissabonfördraget kommer att motsvara deras förväntningar och skapa stränga miljönormer både inom och utanför EU. Miljöskydd och hållbar utveckling blir två centrala mål för EU.

Bulgarien godkänner det nya fördraget

I och med att det bulgariska parlamentet röstade för det nya fördraget har EU tagit ytterligare ett steg närmare en snabb och framgångsrik ratificering av fördragstexten. Bulgarien gick med i EU i januari 2007, tillsammans med Rumänien som ställde sig bakom fördraget redan den 4 februari 2008.

Europaparlamentet firar 50-årsminnet av sitt första plenarmöte, som hölls i Strasbourg den 19 mars 1958. Varje nytt fördrag har medfört att Europaparlamentet gradvis har fått större befogenheter. Lissabonfördraget är inget undantag – parlamentet får ökade befogenheter när det gäller lagstiftning, budgetfrågor och internationella avtal.

Tolv skäl att ställa sig bakom fördraget

EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström deltog i konferensen ”Lissabonfördraget: Mer makt åt folket” i Dublin och gav de irländska åhörarna tolv goda skäl att ge fördraget sitt stöd.

Över 600 deltagare från regioner i hela EU samlas till en konferens med titeln ”'Regions for Economic Change - Sharing excellence” för att utbyta idéer och erfarenheter på området för hållbar utveckling och konkurrenskraft. EU vill fördjupa den europeiska regionalpolitiken och har därför i fördraget skrivit in ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna” som ett av sina viktigaste mål.

Lissabonfördraget ökar trovärdigheten för demokratin i EU, skyddar medborgarnas rättigheter och förbättrar funktionen av EU:s institutioner. Det anser Europaparlamentet i ett initiativbetänkande. Europaparlamentet uppmanar nu medlemsländerna att ratificera fördraget senast under 2008, i god tid före valet till Europaparlamentet 2009. Undantagen i fördraget för vissa medlemsländer är bekymmersamma, anser ledamöterna.
Betänkande om Lissabonfördraget

EU-kommissionen prioriterar konkreta resultat för medborgarna 2009

Ekonomiska reformer, flera jobb, åtgärder mot klimatförändringarna och den osäkra tillgången på energi, migration och större trygghet för EU-medborgarna kommer att stå i centrum för EU-kommissionens politiska strategi. ”2009 kommer att bli ett viktigt år för EU. Lissabonfördraget kanske träder i kraft, Europaparlamentet går till val och en ny EU-kommission utses” sa EU-kommissionens orförande José Manuel Barroso.

Frankrike godkänner Lissabonfördraget

I och med att nationalförsamlingen och sedan senaten, det franska parlamentets första och andra kammare, har röstat ja till det nya fördraget, har Frankrike avslutat sin ratificeringsprocess. I juli 2008 tar Frankrike över som EU:s ordförandeland efter Slovenien. Båda länderna samarbetar för att se till att fördraget kan träda i kraft i januari 2009.
Uttalande av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso
Utdrag från presskonferens med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso (rm)

Logga in dig på webbforumet Debate Europe och debattera med EU-kommissionärerna på tisdag eftermiddag.

Sloveniens parlament godkänner det nya fördraget

Sloveniens parlament har godkänt det nya fördraget. Landet innehar under sex månader det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd och är därmed först ut som ordförandeland bland de tio länder som anslöt sig till EU 2004.

Malta säger ja till Lissabonfördraget

Malta har godkänt det nya fördraget. Landet är ett av de tio länder som anslöt sig till EU 2004. Tillsammans med Cypern införde Malta euron vid årsskiftet. Därmed finns det nu 15 euroländer.

Lissabonfördraget tar uttryckligen upp klimatförändring och främjande av energibesparingar, energieffektivitet och förnybara energikällor. Därmed stärks EU:s förmåga att agera på flera politikområden som är viktiga för medborgarna. I linje med detta har EU-kommissionen lagt fram ett klimatpaket som ska hjälpa EU att uppnå sina ambitiösa miljömål.

Tryckta exemplar av Lissabonfördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är nu tillgängliga genom EU:s nätbokhandel, EU Bookshop. Beställ ett exemplar eller ladda ner texterna kostnadsfritt i PDF-format. En konsoliderad version av fördraget kommer att offentliggöras när det träder i kraft.

Vid årsskiftet övertog Slovenien ordförandeskapet för EU. Sloveniens premiärminister Janez Janša redogjorde i Europaparlamentet för sitt lands prioriteringar och bekräftade att ett av de viktigaste målen är att Lissabonfördraget ska kunna träda i kraft den 1 januari 2009.
Tal av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso: Konsolidering av EU-samarbetet i globaliseringens tid, Brügge

Lissabonfördraget gör det möjligt för EU att ta itu med globaliseringens utmaningar och minska ojämlikheten i samhället. Det sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid ett besök på Fondazione Collegio Europeo i Parma.

Slovenien och Frankrike hoppas att fördraget ska kunna ratificeras före slutet av 2008

Slovenien, som under första halvåret 2008 har ordförandeskapet i EU:s ministerråd, och Frankrike, som tar över det roterande ordförandeskapet under andra halvåret, hoppas att Lissabonfördraget ska kunna ratificeras före slutet av 2008. De båda länderna ska gemensamt verka för att påskynda ratificeringen och planerar själva att kunna godkänna fördraget senast i februari 2008.

Bara några dagar efter det att EU:s 27 ledare undertecknade Lissabonfördraget har det redan fått tummen upp i ett EU-land – måndagen den 17 december blev det ungerska parlamentet först med att godkänna det.

Portugal fick nästan idel rosor för det som uppnåtts under de gångna sex månaderna. Nu återstår ratificeringen och trots Ungerns nästan omedelbara ratificering den 17 december som exempel fordras ansvarsfulla regeringar i medlemsstaterna om det nya fördraget ska kunna träda i kraft den 1 januari 2009. Även i klimatfrågan framfördes krav på ledarskap och ansvarstagande.
Speech by Commission President José Manuel Barroso

På väg hem från den portugisiska huvudstaden där de hade undertecknat Lissabonfördraget, stannade EU:s ledare till i Bryssel över dagen för årets sista Europeiska råd.

27 underskrifter för ett modernare EU

Den 13 december är en stor dag. Då samlas stats- och regeringscheferna från EU:s 27 medlemsländer i Portugals huvudstad för att underteckna Lissabonfördraget. Det nya fördraget godkändes av EU:s ledare den 18–19 oktober och ska hjälpa EU att hantera framtida utmaningar. Efter undertecknandet ska alla medlemsländer ratificera fördraget. Se ceremonin i direktsändning!

Drum roll for fundamental rights

Dignity, freedom, equality, solidarity and justice – these are the values which were proclaimed by the Presidents of the three EU institutions on the 12 December, the day before the signing of the Treaty of Lisbon. With this new Treaty, the Charter of Fundamental Rights draws together all personal, civil, political, economic and social rights into a single text, one which will be binding, and with the same legal status as the Treaties.

Parlamentsledamöter från hela EU kom till Bryssel den 3‑4 december för att tillsammans med Europaparlamentets ledamöter diskutera Lissabonfördraget och EU:s framtid. Högst på dagordningen stod allmänhetens förväntningar, och frågan huruvida Lissabonfördraget uppfyller dem, samt de ökade befogenheterna för de nationella parlamenten.