Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Om webbplatsen EUROPA | Sök | Kontakt
LissabonfördragetHoppa över språkvalsknapparna (kortkommando=2)
EUROPA > Lissabonfördraget > Snabböverblick över fördraget
Till förstasidanTill förstasidan

Lissabonfördraget i korthet

Liten mansfigur som promenerar över fördragstexten

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft och satte därmed punkt för flera år av förhandlingar om institutionella frågor.

Lissabonfördraget ändrar de befintliga EU- och EG-fördragen men ersätter dem inte. Genom Lissabonfördraget införs det regelverk och de verktyg som EU behöver för att kunna möta framtidens utmaningar och tillgodose människors behov.

  1. Ett mer demokratiskt och öppet EU, där både Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll stärks, där medborgarna lättare kan göra sin röst hörd och där det blir tydligare vem som ska göra vad på europeisk och nationell nivå.
    • En stärkt roll för Europaparlamentet: Europaparlamentet, som väljs direkt av EU:s medborgare, får nya, omfattande befogenheter i fråga om EU:s lagstiftning, EU:s budget och internationella avtal. Framför allt kommer medbeslutandeförfarandet att användas mer. Inom de flesta lagstiftningsområden jämställs på så sätt Europaparlamentet med rådet, som består av medlemsländernas företrädare.
    • Större delaktighet från de nationella parlamenten: De nationella parlamenten får större möjligheter att medverka i EU-arbetet, inte minst tack vare en ny kontrollmekanism som innebär att parlamenten kan övervaka att EU bara agerar när man får bättre resultat på EU-nivå (subsidiaritetsprincipen). Samtidigt stärks Europaparlamentets roll. Dessa båda förändringar tillsammans kommer att förbättra demokratin och öka legitimiteten i EU:s sätt att fungera.
    • En stärkt roll för medborgarna: Medborgarinitiativet innebär att en miljon personer från flera medlemsländer kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram nya förslag.
    • Vem gör vad: Förhållandet mellan medlemsländerna och EU blir klarare med en tydlig fördelning av deras respektive befogenheter.
    • Utträde ur unionen: Lissabonfördraget ger för första gången medlemsländerna möjlighet att gå ur EU.
  2. Ett effektivare EU, med enklare arbetsmetoder och omröstningsregler, rationella och moderna institutioner för ett EU med 27 medlemsländer och en bättre förmåga att agera på högprioriterade områden i dagens EU.
    • Ändamålsenligt och effektivt beslutsfattande: Rådet kan anta förslag med kvalificerad majoritet på fler politikområden för att påskynda och effektivisera beslutsfattandet. Från och med 2014 anses kvalificerad majoritet föreligga när man har dubbel majoritet av medlemsländer och invånare. Detta kommer att ge EU:s beslut dubbel legitimitet. Med dubbel majoritet menas att ett beslut stöds av 55 % av medlemsländerna, under förutsättning att dessa länder omfattar minst 65 % av EU:s befolkning.
    • Stabilare och effektivare institutioner: Lissabonfördraget inför en ny funktion: Europeiska rådets ordförande, som väljs för en tid av två och ett halvt år. I Lissabonfördraget kopplas dessutom valet av EU-kommissionens ordförande direkt till resultatet av valet till Europaparlamentet. Vidare införs nya arrangemang för Europaparlamentets framtida sammansättning, tydligare regler för ett fördjupat samarbete och finansiella bestämmelser.
    • Förbättrad livskvalitet för EU:s medborgare: Lissabonfördraget stärker EU:s förmåga att agera på flera av de områden som dagens EU och medborgarna högprioriterar, bland annat genom att bekämpa terrorism och brottslighet inom politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. I viss utsträckning gäller detta även för andra områden, exempelvis energipolitik, folkhälsa, räddningstjänster, klimatförändring, tjänster av allmänt intresse, forskning, rymdpolitik, territoriell sammanhållning, handelspolitik, humanitärt bistånd, idrott, turism och administrativt samarbete.
  3. Ett EU med rättigheter, gemensamma värderingar, frihet, solidaritet och säkerhet, där EU:s gemensamma värderingar främjas, stadgan om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande, en ny solidaritetsmekanism införs och EU:s medborgare skyddas bättre.
    • Demokratiska värderingar: I Lissabonfördraget nämns och stärks de värderingar och mål som EU bygger på. Värderingarna ska tjäna som referenspunkter för EU-medborgarna och visa vad EU har att erbjuda sina partner världen över.
    • Medborgerliga rättigheter och stadgan om de grundläggande rättigheterna: Lissabonfördraget bekräftar befintliga rättigheter och inför nya. Det gäller framför allt de friheter och principer som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna och som både garanteras och görs rättsligt bindande. Det rör sig om både medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.
    • Frihet för medborgarna: I Lissabonfördraget bekräftas och stärks de ”fyra friheterna” och medborgarnas politiska, ekonomiska och sociala friheter.
    • Solidaritet mellan medlemsländerna: Enligt Lissabonfördraget ska EU och dess medlemsländer handla gemensamt i en anda av solidaritet om ett medlemsland utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. Solidaritet på energiområdet lyfts också fram.
    • Ökad säkerhet för alla: EU får fler möjligheter att agera på området frihet, säkerhet och rättvisa. På så sätt blir det lättare för EU att bekämpa brottslighet och terrorism. Nya bestämmelser om räddningstjänst, humanitärt bistånd och folkhälsa ska göra det lättare för EU att bemöta hot mot EU-medborgarnas säkerhet.
  4. EU:s internationella roll stärks genom att man sammanför EU:s utrikespolitiska verktyg, både när man tar fram och fattar beslut om nya strategier. Lissabonfördraget ger EU en tydlig röst i relationerna med våra partner världen över. På så sätt kan EU utnyttja sin ekonomiska, politiska och diplomatiska styrka till att verka för EU:s intressen och värderingar globalt, samtidigt som medlemsländernas egna utrikespolitiska intressen beaktas.
    • EU:s nya höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, som också är vice ordförande i EU-kommissionen, kommer att ge EU:s yttre verksamhet större genomslag, samstämmighet och synlighet.
    • En ny europeisk avdelning för yttre åtgärder kommer att bistå den höga representanten.
    • Att EU blir en enda juridisk person kommer att stärka EU:s förhandlingsposition, effektivisera EU:s insatser i världen och öka EU:s synlighet som partner för länder utanför EU och för internationella organisationer.
    • En utbyggd europeisk säkerhets- och försvarspolitik kommer att behålla sina särskilda regler för beslutsfattandet men också bana väg för ett fördjupat samarbete mellan mindre grupper av medlemsländer.
Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Om webbplatsen EUROPA | Sök | Kontakt | Till början