Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Om webbplatsen EUROPA | Sök | Kontakt
LissabonfördragetHoppa över språkvalsknapparna (kortkommando=2)
EUROPA > Lissabonfördraget > Frågor och svar
Till förstasidanTill förstasidan

Frågor och svar

Två par händer med en målad blå Europakarta påVarför behöver EU Lissabonfördraget?

EU måste moderniseras och reformeras för att kunna förverkliga sin potential. EU med 27 medlemsländer arbetar enligt regler som skapades för ett EU med bara 15 länder. Under de senaste tio åren har EU försökt hitta den rätta vägen för att optimera sina verktyg och stärka sin handlingsförmåga.

Samtidigt ökar stödet för att EU ska samarbeta i frågor som påverkar oss alla, exempelvis när det gäller klimatförändringen, energiförsörjningen och den internationella terrorismen. Med tanke på att EU har växt och fått ändrade ansvarsområden är det rimligt att man ser över arbetsmetoderna. Fördraget innehåller välkomna förbättringar. Bland annat får EU de hjälpmedel som behövs för att vi ska kunna lösa de problem som dagens verklighet ställer oss inför.

Fördraget tillgodoser tre grundläggande behov: effektivare beslutsprocess, mer demokrati genom att både Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll stärks samt ökad sammanhållning utåt. Genom dessa förbättringar kommer EU att vara bättre rustat för att kunna värna om medborgarnas intressen.

Upp
Ett par i en folkmassaVilka förändringar medför Lissabonfördraget för vanliga människor?

Lissabonfördraget stärker EU:s handlingsförmåga genom att stärka sammanhållningen utåt, utöka antalet verksamhetsområden, bli mer resultatinriktat, förbättra resultatredovisningen för medborgarna och modernisera institutionerna så att de fungerar i ett EU med 27 medlemsländer.

Lissabonfördraget ger EU en starkare och mer enhetlig röst utåt genom att en och samma person blir unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik och EU-kommissionens vice ordförande. Det kommer också att inrättas en ny avdelning för yttre åtgärder som ska bistå den nya representanten med sina båda portföljer. Dessutom blir det lättare för människor som reser till ett land utanför EU att få diplomatiskt och konsulärt bistånd vid praktiska problem.

Lissabonfördraget svarar på de behov som har formulerats av EU:s invånare. Fördraget återspeglar exempelvis fullt ut EU:s vilja att anta den dubbla utmaning som klimatförändringen och energipolitiken utgör. För första gången innehåller fördragstexten ett avsnitt om energi. Där står att EU ska ha som mål att garantera att energimarknaden fungerar, framför allt energiförsörjningen, och att främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor.

EU får nya möjligheter att exempelvis kunna hantera folkhälsans, räddningstjänstens och idrottens gränsöverskridande aspekter. De centrala begreppen i Lissabonfördraget är frihet, rättvisa och säkerhet. Det är nu lättare för EU att bekämpa kriminella nätverk som ägnar sig åt människosmuggling, att främja och stödja brottsförebyggande åtgärder och att bekämpa terrorism genom frysning av tillgångar. I Lissabonfördraget bekräftar EU också sitt åtagande att ta fram en gemensam invandringspolitik. Lissabonfördraget innehåller också en solidaritetsklausul som innebär att EU och dess medlemsländer ska agera gemensamt i en anda av solidaritet om ett medlemsland utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor.

Dessa nyheter innebär att EU kan förbättra sitt arbete för att sörja för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, öka sysselsättningen och förbättra förhållandena på arbetsmarknaden, stärka individens och kollektivets säkerhet, skydda miljön och folkhälsan, öka sammanhållningen och solidariteten mellan EU-länderna, påskynda den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och, sist men inte minst, förbättra sin handlingsförmåga i internationella sammanhang.

I Lissabonfördraget införs också en stabil institutionell ram som innebär att beslut fattas snabbare, mer öppet, under ökad demokratisk kontroll och på rätt nivå. Det kommer att bli lättare för EU:s invånare att förstå varför EU ingriper och vem som ansvarar för vad.

Genom att samla en miljon människor från olika länder kan medborgarna dessutom för första gången direkt uppmana EU-kommissionen att ta initiativ i frågor på omården där EU har behörighet.

Upp
Plenarsammanträde i EuropaparlamentetFår de nationella parlamenten mer att säga till om i EU-frågor?

Ja. De nationella parlamenten erkänns för första gången fullt ut som en del av EU:s demokratiska struktur. Särskilda arrangemang ska hjälpa de nationella parlamenten att öka sin medverkan i EU.

Parlamenten ska bland annat se till att subsidiaritetsprincipen följs. Subsidiaritetsprincipen innebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt och att man alltid ska kontrollera om det är motiverat att vidta åtgärder på EU-nivå, eller om det finns andra möjligheter på nationell, regional eller lokal nivå. Parlamenten får yttra sig om förslag i ett mycket tidigt skede, innan de detaljgranskas av Europaparlamentet och ministerrådet.

Upp
Två personer talar med varandra med hjälp av två burkar och ett snöreKan vanligt folk lägga fram egna initiativ inför EU-institutionerna?

Ja. Genom Lissabonfördraget införs det så kallade medborgarinitiativet. Enligt en ny bestämmelse om deltagandedemokrati kan en miljon medborgare, som kommer från ett betydande antal medlemsländer, tillsammans uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag i frågor där de anser att det krävs en EU-rättsakt för att tillämpa Lissabonfördraget. Närmare bestämmelser om detta kommer att finnas i särskild lag.

Upp
Unga kvinnor med megafonerBlir beslutsfattandet mer demokratiskt med Lissabonfördraget?

Ja. Det är fler politikområden där det direktvalda Europaparlamentet och ministerrådet tillsammans måste godkänna all EU-lagstiftning (”medbeslutandeförfarandet”).

Genom Lissabonfördraget stärks EU:s demokratiska kontroll eftersom både Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll stärks.

Lissabonfördraget klargör maktfördelningen mellan EU och EU-länderna bättre. På så sätt blir det enklare för människor att förstå vem som gör vad.

Upp
Ett runt bord i ett mötesrum med EU-flaggan och EU-ländernas flaggor i mittenHur fungerar ministerrådets nya omröstningssystem?

EU:s ministerråd kommer i regel att använda omröstning med kvalificerad majoritet. Systemet bygger på principen om dubbel majoritet. Ministerrådets beslut måste få stöd av 55 % av EU:s medlemsländer (för närvarande 15 av 27 EU-länder) motsvarande minst 65 % av EU:s befolkning. För att inte några få av de mest folkrika medlemsländerna ensamma ska kunna ställa sig i vägen för ett beslut, måste den blockerande minoriteten dessutom omfatta minst fyra länder. Annars anses kvalificerad majoritet föreligga, även om befolkningskriteriet inte är uppfyllt.

Europeiska rådet har enats om att det nya systemet ska börja gälla 2014. Under de tre första åren fram till 2017 får ett medlemsland kräva att beslut fattas med kvalificerad majoritet enligt definitionen i det nuvarande fördraget (Nicefördraget).

Upp
VoteringstavlaKommer fler beslut att fattas genom omröstning med kvalificerad majoritet?

Ja. Omröstning med kvalificerad majoritet ska nu användas på fler politikområden. Det är i EU:s eget intresse att förenkla beslutsfattandet när det gäller till exempel klimat- och energifrågor eller akut humanitärt bistånd till krisområden runtom i världen. Andra nyheter i Lissabonfördraget gäller medborgarinitiativ, diplomatiskt och konsulärt skydd och förfarandefrågor. Enhällighet krävs fortfarande i fråga om bland annat skatter, utrikespolitik, försvar och socialförsäkringssystemen.

Upp
EU-symbolen i form av ett pusselVilka är de viktigaste institutionella förändringarna?

Med Lissabonfördraget blir det möjligt att behålla en kommissionär från varje medlemsland i kommissionen.

Europaparlamentet ska inte ha fler än 751 ledamöter. Varje EU-land ska företrädas av högst 96 och minst sex ledamöter.

En ny aktör, Europeiska rådets ordförande, införs. Han eller hon utnämns av Europeiska rådet för en period av två och ett halvt år. Tanken är att ge Europeiska rådets verksamhet mer kontinuitet och stabilitet.

Dessutom införs posten som unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik. Han eller hon ska också vara vice ordförande för EU-kommissionen och leda rådet i konstellationen yttre förbindelser. Genom att ge EU ett ansikte utåt kan man göra det internationella arbetet mer samstämmigt och profilera sig bättre i världen.

Upp
Ett brinnande ljus med EU-symbolen i bakgrundenHur förbättrar stadgan om de grundläggande rättigheterna människors rättigheter?

I Lissabonfördraget hänvisas till stadgan som en förteckning över de rättigheter som EU anser att alla EU-medborgare faktiskt ska åtnjuta i sitt förhållande till EU-institutionerna och när det gäller EU:s lagstadgade garantier. Stadgan omfattar sex kapitel om den enskildas rättigheter när det gäller värdighet, friheter, jämlikhet, solidaritet, medborgerliga rättigheter och rättvisa. Rättigheterna bygger i huvudsak på andra internationella instrument, som Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och ger dem en rättslig förankring i EU.

EU:s institutioner måste respektera de rättigheter som är inskrivna i stadgan. Samma sak gäller för medlemsländerna när de genomför EU:s lagstiftning. EU-domstolen ska se till att stadgan tillämpas på rätt sätt. Att stadgan nämns i Lissabonfördraget påverkar inte EU:s befogenheter, men det stärker medborgarnas fri- och rättigheter.

Upp
Jordklot med en symbolisk termostatVärnar Lissabonfördraget om de framsteg som EU har gjort inom miljön? Görs något mot klimatförändringen?

Ja, absolut. Enligt Lissabonfördraget ska EU bland annat verka för en hållbar utveckling i Europa med tonvikt på miljöskydd och förbättring av miljön. Tanken om hållbar utveckling nämns visserligen också i de befintliga fördragen, men Lissabonfördraget går ett steg längre och innehåller en tydligare definition. Lissabonfördraget bekräftar också att hållbar utveckling är ett av EU:s viktigaste mål i förbindelserna med omvärlden.

Miljön tillhör de behörighetsområden där EU delar ansvaret med medlemsländerna. När EU ingriper i miljöfrågor måste det bidra till att man uppnår tydliga mål: bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa, utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt samt främja internationella insatser för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

Klimatförändringen är en av mänsklighetens största miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Med Lissabonfördraget blir den globala kampen mot klimatförändringen och stödet till den ett särskilt mål för EU:s miljölagstiftning. Därmed erkänns tydligt i fördraget att EU har en ledande internationell roll på det här området.

Upp
Någon tar fingeravtryckVilka förbättringar innebär Lissabonfördraget för rättsliga och inrikes frågor?

Det blir lättare att vidta åtgärder på EU-nivå i frågor som gäller rättvisa, frihet och säkerhet, eftersom det är ett område där man nästan alltid tillämpar "gemenskapsmetoden”, dvs. att beslut fattas med kvalificerad majoritet på förslag från EU-kommissionen, med ökat inflytande från Europaparlamentet, ökad demokratisk kontroll från de nationella parlamenten och en granskningsfunktion för EU-domstolen. För Danmark, Irland och Storbritannien gäller särskilda arrangemang.

Upp
Ett jordklot med Europa i fokusFår EU en starkare roll i världen?

Ja, det är en av de viktigaste förändringarna. Lissabonfördraget innehåller gemensamma principer och mål för EU:s yttre verksamhet: demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet.

De flesta av de befintliga fördragens bestämmelser om de yttre förbindelserna sammanfattas under en enda rubrik i Lissabonfördraget. På så sätt blir reglerna lättare att förstå och EU:s verksamhet mer samstämmig.

De funktioner som för närvarande utförs av den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kombineras med de uppgifter som EU-kommissionens vice ordförande har. På så sätt införs en ny institutionell aktör med två portföljer (EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik/EU-kommissionens vice ordförande). Genom att ge EU ett ansikte utåt kan man göra den yttre verksamheten mer samstämmig, profilera sig bättre i världen och stegvis arbeta för det gemensamma europeiska intresset.

Den höga representanten/vice ordföranden biträds av en gemensam europeisk avdelning för yttre åtgärder, som består av tjänstemän från rådet, EU-kommissionen och medlemsländernas diplomattjänster.

Genom Lissabonfördraget införs också en särskild rättslig grund för humanitärt bistånd. Enligt Lissabonfördraget ska humanitärt bistånd ges i enlighet med principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och icke-diskriminering. Dessutom ska det inrättas en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd.

Upp
Ett barn med en jordglobHar Lissabonfördraget någon betydelse för Afrika eller de länder som behöver utvecklingsbistånd eller humanitärt bistånd?

Genom Lissabonfördraget införs för första gången en särskild rättslig grund för humanitärt bistånd. Områdets särdrag lyfts fram och det fastställs att biståndsåtgärder ska ges i enlighet med principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet och icke-diskriminering.

Det sägs klart och tydligt att minskning och utrotning av fattigdom ska vara det främsta målet för EU:s utvecklingssamarbete. EU måste beakta det målet i all verksamhet som kan påverka utvecklingsländerna. Det betyder också att utvecklingsarbetet är ett eget politikområde, inte ett bihang till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

I brådskande fall kommer rådet att fatta beslut om ekonomiskt bistånd med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. I framtiden ska det alltså gå fortare att ta fram ekonomiskt stöd.

Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd betraktas i Lissabonfördraget som områden med delad befogenhet. Det betyder att EU arbetar självständigt utan att det hindrar medlemsländerna från att utöva sina befogenheter. EU:s insatser är alltså inte bara ett ”komplement” till medlemsländernas verksamhet.

Upp
EU-flaggan och EU-ländernas flaggorFörsvagas medlemsländernas oberoende inom utrikespolitiken?

Nej. EU ska ingripa när man i internationella sammanhang måste tala med en enda röst. Många utrikespolitiska frågor kan lösas bäst om EU-länderna samverkar.

Posten som hög representant medför inga nya befogenheter. I stället effektiviseras EU:s yttre verksamhet genom att man undviker dubbelarbete och otydligheter. Den höga representanten ska sköta utrikespolitiska frågor på grundval av enhälliga beslut från EU:s 27 medlemsländer. Han eller hon ska komplettera, inte ersätta, medlemsländernas utrikespolitik och diplomatiska ansträngningar.

Upp
Militärer från EU-länderna på fältetFår vi en europeisk arméstyrka nu?

Nej. De militära resurserna förblir medlemsländernas sak. Enligt Lissabonfördraget kan medlemsländerna ställa civila och militära resurser till EU:s förfogande i syfte att genomföra den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Ett medlemsland kan dock alltid ställa sig utanför. Alla bidrag är frivilliga.

Om en grupp medlemsländer så önskar och har nödvändiga resurser, kan de göra insatser för avrustning, humanitära insatser och räddningsinsatser, militära rådgivningsinsatser och fredsbevarande insatser. Inget medlemsland kan tvingas att delta.

Upp
Människor på jobbet.Försvagar Lissabonfördraget EU:s framsteg på arbetsmarknaden

Inte alls. Lissabonfördraget ger EU möjlighet att värna om och vidareutveckla framstegen på arbetsmarknaden utan att det inkräktar på de nationella intressena.

En social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft, full sysselsättning och sociala framsteg tillhör EU:s målsättningar. Att samordna medlemsländernas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik ingår i EU:s behörighetsområden. Det innebär att EU också kan samordna medlemsländernas arbetsmarknadspolitik.

Lissabonfördraget innehåller en socialklausul som innebär att EU vid utformningen och genomförandet av all sin verksamhet måste ta hänsyn till sociala frågor (hög sysselsättning, fullgott socialt skydd, kamp mot social utestängning osv.).

Genom en rättsligt bindande hänvisning till stadgan om de grundläggande rättigheterna erkänns även dessa rättigheter i Lissabonfördraget. Lissabonfördraget innehåller ett avsnitt om solidaritet med en rad rättigheter och principer av direkt relevans för arbetsmarknaden, exempelvis arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget, rätt att förhandla om kollektivavtal, rätt att tillgripa kollektiva åtgärder, rätt till kostnadsfri arbetsförmedling, skydd mot uppsägning utan saklig grund, rätt till social trygghet och socialt stöd, osv.

Upp
Brevlådor från olika EU-länderUtgör Lissabonfördraget ett hot mot den offentliga sektorn?

Nej. I Lissabonfördraget erkänns den offentliga sektorn som ett omistligt instrument för den sociala och regionala sammanhållningen. Fördraget innehåller ett särskilt protokoll med de viktigaste principerna för hur man sörjer för effektiva tjänster av allmänt intresse. Med dessa principer läggs en god grund för EU:s framtida verksamhet.

För att främja social och territoriell sammanhållning ska EU erkänna och respektera människors rätt att få tillgång till de tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationell lagstiftning och praxis.

Enligt Lissabonfördraget är tjänster av allmänt ekonomiskt intresse sådana tjänster som ”värdesätts av alla” i EU och som spelar en roll när det gäller att främja EU:s sociala och territoriella sammanhållning.

På grund av tjänsternas stora värde ska EU och dess medlemsländer enligt Lissabonfördraget se till att de utförs på grundval av sådana principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter.

Upp
Små glaslådor med EU-flaggan och EU-ländernas flaggor inutiGör Lissabonfördraget att fler beslut fattas i ”Bryssel”?

Nej. EU:s verksamhet blir mer decentraliserat och öppnare tack vare Lissabonfördraget. Beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, och de lokala och regionala dimensionerna förankras i EU:s regelverk. Enligt Lissabonfördraget måste EU respektera medlemsländernas nationella identitet som den kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inte minst i det regionala och lokala självstyret. Lissabonfördraget ska bara effektivisera maktfördelningen mellan EU och medlemsländerna genom att säga vem som ska göra vad. Det finns nu färre gråzoner som orsakar förvirring och osäkerhet.

Upp
En kvinna som ritar en Europakarta på markenGör Lissabonfördraget EU till en ”superstat”?

Nej. Lissabonfördraget är ett internationellt fördrag, ratificerat av suveräna länder som har enats om att lägga en del av sin suveränitet i överstatligt samarbete. I Lissabonfördraget bekräftas att EU ska ses som ett uttryck för medlemsländernas och medborgarnas vilja och att EU har fått sina befogenheter av medlemsländerna.

Lissabonfördraget ändrar inte EU:s grundläggande karaktär utan inför en rad viktiga institutionella innovationer som gör EU mer handlingskraftigt och effektivt. Detta är inte till nackdel för medlemsländerna, tvärtom! EU ska komplettera medlemsländernas insatser när de inte själva kan uppnå sina mål.

Upp
Ett barn som läser i en bokVarför är Lissabonfördraget svårt att överblicka?

EU-fördragen har alltid ändrats genom att man har skrivit om tidigare fördrag. Så gjorde man redan med Europeiska enhetsakten och Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen. I Lissabonfördraget används samma metod. EU:s båda huvudfördrag byter namn till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De båda fördragen är jämställda.

Det finns också en konsoliderad version av de två viktigaste fördragen, med de ändringar som infördes genom Lissabonfördraget.

Upp
En kvinna som blåser på en EU-symbol som är som en fjäderNär och hur trädde Lissabonfördraget i kraft?

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Innan fördraget kunde träda i kraft måste det ratificeras av alla 27 medlemsländer. Om detta skulle göras genom en folkomröstning eller en parlamentsomröstning bestämde medlemsländerna själva i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser.

Upp
Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Om webbplatsen EUROPA | Sök | Kontakt | Till början