RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Program för främjande av närsjöfart

Detta meddelande syftar till att inrätta ett program för främjande av närsjöfart i Europeiska unionen (EU) som består av lagstiftande, tekniska och operativa åtgärder.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen: Program för främjande av närsjöfart [KOM(2003) 155 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

I vitboken om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010 redogör kommissionen för den roll som närsjöfarten kan komma att spela när det gäller att få grepp om ökningen av den tunga trafiken, skapa jämvikt i fördelningen mellan olika transportsätt och undvika flaskhalsar i den markbundna trafiken. Genom att vidareutveckla närsjöfarten kan man också bidra till att minska vägtransporternas ökning, skapa jämvikt i fördelningen mellan olika transportsätt, undvika flaskhalsar och bidra till hållbar utveckling och säkerhet.

Kommissionens program omfattar totalt 14 åtgärder, uppdelade på olika insatser med olika aktörer och tidsplaner (2003-2010). I programmet beskrivs initiativ på gemenskapsnivå, nationell nivå, regional nivå och näringslivsnivå, som syftar till en vidareutveckling av närsjöfarten på ett rättsligt, tekniskt och operativt plan.

De rättsliga åtgärderna består av:

  • genomförande av direktivet om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater - direktivet förenklar de administrativa förfaranden som gäller för sjötransport genom att kräva att medlemsstaterna godtar Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) (EN) FAL-formulär som gör det möjligt att få alla nödvändiga uppgifter om ett fartygs ankomst eller avfärd i dokumentform. Detta direktiv om att rapportera formaliteter har nu ersatts av direktiv 2010/65/EU som etablerar en standard för dataöverföring;
  • genomförande av Marco Polo-programmet - programmen Marco Polo och Marco Polo-II, med en genomsnittlig årlig budget på 18,75 miljoner euro, syftar till att årligen flytta 12 miljoner tonkilometer från vägar till närsjöfart, järnvägar och insjöfart;
  • standardisering och harmonisering av intermodala lastenheter - den stora mängd av olika konstruktioner som nu existerar bland intermodala lastenheter (containrar och växelflak) leder till fördröjningar vid övergången mellan olika transportsätt;
  • höghastighetsvattenvägar ("motorvägar till sjöss") - med hjälp av höghastighetsvattenvägar torde man i Europa kunna undvika flaskhalsar till lands genom att göra dem till ett led i sammanhängande transportkedjor från dörr till dörr och genom att ta fram välfungerande, reguljära och täta förbindelser som kan konkurrera med vägarna, inte minst i fråga om transporttider och priser;
  • miljövänligare närsjöfart - sjöfarten är som regel mindre skadlig för miljön räknat per transporterad mängd (i ton eller antal passagerare). En ökning av närsjöfartens andel av transporterna skulle till exempel bidra till uppfyllandet av Kyotoprotokollets mål.

De tekniska åtgärderna består av:

  • vägledning för tullförfaranden vid närsjöfart - kommissionen har publicerat en vägledning för tullförfaranden vid närsjöfart. Den har två syften: Den ger en översikt över tullbestämmelserna för närsjöfarten, däribland möjligheter att tillämpa förenklade förfaranden (förutsättningen för det andra syftet), och den ringar in områden där det kan finnas konkreta behov av ändrade eller ännu enklare rutiner;
  • kartläggning och undanröjande av hinder så att närsjöfarten kan bli framgångsrikare än idag - sedan 1999 har kommissionen samlat in uppgifter om hinder som bromsar utvecklingen av närsjöfarten. De hinder som ringats in kan delas in i fem slag: närsjöfarten har (i) ännu inte gjort sig kvitt sin gamla image av en föråldrad bransch, (ii) har ännu inte integrerats fullt ut i den intermodala transportkedjan, (iii) har inslag av invecklade förfaranden för administration och dokumentation bland EU-länder, (iv) kräver effektivare hamnar och (v) innebär att man i olika länder tillämpar olika bestämmelser och förfaranden.
  • tillnärmning av nationell tillämpning och datorisering av gemenskapens tullförfaranden - e-tull-initiativet ("eCustoms") är att hjälpa närsjöfarten genom att snabba på och förenkla de förfaranden som krävs för att klarera lasten. Som ett av de första stegen i initiativet införs det nya datoriserade transiteringssystemet ("New Computerised Transit System", NCTS) som kommer att ersätta pappersarbetet för transporter enligt det administrativa enhetsdokumentet ("Single Administrative Document", SAD) i omkring 3 000 tullstationer i 22 länder;
  • forskning och teknisk utveckling - målet med forskningen är att förbättra kvaliteten och säkerheten inom sjöfarten och göra den ännu miljövänligare. Det handlar om att inom ramen för det tematiska nätverket för närsjöfart genomföra uppgifter som har omedelbar politisk betydelse för närsjöfarten, bland annat inom ramen för sjätte ramprogrammet.

De operativa åtgärderna består av:

  • samordnade servicepunkter för myndigheter - syftet med samordnade servicepunkter för myndigheter ("one-stop administrative shops") är att förenkla formaliteter som rör fartygens ankomst, avgång och tullbehandling. "One-stop shops" minskar antalet myndigheter som går ombord och kontrollerar varje fartyg och ger hamnkunderna ett gemensamt myndighetsställe eller en informationspunkt för administrativa formaliteter;
  • att trygga den centrala rollen för kontaktpersoner för närsjöfart (Short Sea Shipping Focal Points) – det är nödvändigt att trygga ett löpande samarbete mellan kontaktpersonerna och kommissionen genom att regelbundet anordna möten och hålla informationsflödet vid liv med hjälp av det Internetbaserade webbverktyget "CIRCA" ("Communication and Information Resource Centre Adminstrator"). Samtidigt måste man se till att kandidatländerna knyts till kontaktpersonernas arbete för att få dessa länder att inse närsjöfartens centrala betydelse;
  • att ge centrumen för främjande av närsjöfart (Short sea promotion centres, SPC) vägledning och se till att de fungerar väl - bakom centrumen står affärsintressen och de fungerar som ett praktiskt verktyg för att främja närsjöfarten på det nationella planet. För närvarande håller man på att knyta samman centrumen i ett europeiskt nätverk för närsjöfart, "European Short Sea Network" (ESN), som utgör ett gemensamt forum för att främja närsjöfarten i Europa. Syftet med nätverket är att utbyta information och goda arbetsmetoder samt att lämna praktiska råd i fråga om en närsjöfartssträckas olika etapper;
  • förändra närsjöfartens image så att den framstår som ett attraktivt transportalternativ - närsjöfarten bör skaffa sig en mer modern och dynamisk image som motsvarar dess faktiska potential i fråga om snabbhet, tillförlitlighet, flexibilitet, regelbundenhet, trafiktäthet och lastsäkerhet;
  • insamling av statistik - den europeiska statistiken om närsjöfart är inte tillräckligt utförlig. Syftet är att samla in uppgifter om närsjöfarten med hjälp av den europeiska hamnorganisationen (ESPO) ("European Sea Ports Organisation") till dess att man med hjälp av direktivet beträffande sjöfartsstatistik får fram tillräckliga uppgifter för att kunna göra jämförelser.
Senast ändrat den 05.09.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början