RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Körtid i vägtransportsektorn

Förordningen drar upp nya och enklare bestämmelser vad gäller körtider, raster och viloperioder för lastbils- och busschaufförer. Den definierar transportföretagens och chaufförernas skyldigheter samt eventuella förväntningar. Den innefattar bestämmelser för tillsyn och utvärdering av förordningen samt påföljder i händelse av överträdelser.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransport samt ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 och upphävning av rådets förordning (EEG) nr 3820/85.

SAMMANFATTNING

Denna förordning ska omfatta vägtransport av gods i fordon med en totalvikt på över 3,5 ton samt vägtransport av passagerare i fordon som är konstruerade för transport av fler än nio personer.

Vissa fordon som faller inom dessa kategorier undantas dock från förordningen, t.ex.

  • fordon som används för passagerartransport i linjetrafik om linjens längd inte överskrider 50 kilometer (dessa fordon behöver inte vara utrustade med någon färdskrivare * utan förordningen drar upp bestämmelser för kontroller utifrån tidtabeller och tjänstgöringslistor),
  • fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilometer i timmen,
  • fordon som tillhör försvaret, räddningstjänsten, brandkåren samt styrkor som ansvarar för upprätthållande av allmän ordning,
  • fordon som används i biståndssituationer, nödsituationer eller vid räddningsarbete,
  • bärgningsfordon med basen inom en radie på 100 km,
  • fordon som testas på väg i samband med teknisk utveckling,
  • fordon med en totalvikt på max 7,5 ton som används för icke-kommersiell godstransport,
  • fordon som betraktas som veteranfordon och som används i icke-kommersiella syften.

Europeiska unionens (EU) medlemsstater kan även besluta att bevilja ytterligare undantag vid särskilda förhållanden inom det egna landets gränser. Detta kan gälla fordon som

  • tillhör de statliga myndigheterna förutsatt att de inte konkurrerar med privata transportföretag,
  • används i jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriverksamhet med basen inom en radie på 100 km,
  • har en maxvikt på 7,5 ton och som används inom en radie på 50 kilometer från basen för tillhandahållande av allmänna tjänster eller för frakt av material för förarens privata bruk inom ramen för fordonets avsedda användning,
  • har en maxvikt på 7,5, drivs med gas eller el och används inom en radie på 50 km från basen,
  • framförs på mindre öar som inte är förenade med landet i övrigt,
  • används vid övningskörning och uppkörning,
  • används i anslutning till tjänster i allmänhetens intresse, radio- och tv-sändningar, vägunderhåll och vissa kontroller,
  • används för icke-kommersiell transport av 10 till 17 passagerare,
  • används för specialiserad transport av cirkus- och nöjesfältsutrustning,
  • används som lokal vid mobila utbildningsprojekt,
  • används för mjölkupphämtning samt för återlämning av mjölkprodukter som är avsedda för djurfoder,
  • specialutformats för transport av pengar och/eller värdesaker,
  • fraktar djuravfall som inte är avsett som människoföda,
  • används uteslutande på terminaler eller järnvägsstationer,
  • används för frakt av levande djur mellan lantgårdar, marknadsplatser och slakterier inom en radie på 50 km från basen.

Förare och förarbiträden måste vara minst 18 år, förutom under vissa omständigheter då förarbiträdenas lägsta ålder kan få vara 16 år.

Tillämpningsområde

Förordningen ska gälla alla gränsöverskridande och internationella transporter som utförts helt och hållet inom EU:s gränser eller mellan EU, Schweiz och de länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

EU är undertecknare av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR), färdigställd år 1970 inom ramverket för den internationella arbetarorganisationen. Detta avtal har större omfattning än den nuvarande förordningen. Den gäller även fordon registrerade i tredje länder som inte ingår i AETR-avtalet när de framförs i området som omfattas av avtalet.

Körtid

Körtiden är underställd en mängd regler, t.ex

  • den dagliga körtiden * får inte överstiga nio timmar. Två gånger i veckan får detta utsträckas till tio timmar,
  • körtiden under en vecka * får inte överstiga 56 timmar,
  • den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 90 timmar,
  • föraren ska registrera all arbetstid mellan körpassen i färdskrivaren liksom den tid som använts till att framföra ett fordon som inte omfattas av denna förordning samt restiden med färja eller tåg då föraren inte haft tillgång till en hytt eller liggvagnsplats,
  • efter fyra och en halv timmes körning ska föraren ta en sammanhängande rast * på minst 45 minuter eller 15 minuter följt av 30 minuter senare under samma period,
  • en obligatorisk veckovila på minst 45 timmar (normal veckovila) eller 24 timmar (reducerad veckovila),
  • om föraren bara kan ta en reducerad veckovila under två på varandra följande veckor ska minskningen kompenseras av en motsvarande viloperiod som ska tas ut innan utgången av den tredje direkt efterföljande veckan,
  • föraren får ta ut högst tre reducerade dygnsvilor * mellan två veckovilor *,
  • om föraren så önskar får dygnsvilor och reducerade veckovilor tillbringas i fordonet Detta under förutsättning att fordonet står stilla och är utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter,
  • då en förare tar en viloperiod medan fordonet transporteras via färja eller tåg får perioden avbrytas högst två gånger om sammanlagt högst en timme. Föraren ska även ha tillgång till en sovbrits eller liggplats.

Ansvarsskyldighet

Transportföretag eller andra enheter som erbjuder samma tjänst måste se till att deras förare kan leva upp till förordningen (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare:

  • de får inte dela ut bonus för tillryggalagda sträckor eller mängden transporterat gods om sådan betalning utgör en fara för vägsäkerheten,
  • de måste se till att transporttidsscheman går i linje med den här förordningen och att uppgifterna från de digitala färdskrivarna överförs vid rätt tidpunkt och bevaras i minst tolv månader.

Transportföretagen ska hållas ansvariga för överträdelser som begåtts av företagens förare. Detta förutom i de fall då företaget inte rimligtvis kan hållas ansvarigt, såsom när en chaufför som jobbar för fler än ett transportföretag inte har tillhandahållit tillräcklig information för att de ska kunna följa den här förordningen.

Undantag

En medlemsstat får

  • efter godkännande av kommissionen bevilja undantag för vissa transporter i, från eller till områden inom det egna territoriet med en befolkningstäthet på mindre än fem invånare per kvadratkilometer,
  • bevilja undantag för en period på högst 30 dagar i brådskande fall samt för transporter som uteslutande utförs inom det egna territoriet,
  • efter godkännande av kommissionen bevilja undantag vid särskilda omständigheter för transporter som uteslutande utförs inom det egna territoriet.

Föraren får avvika från förordningen i syfte att nå fram till en lämplig plats att stanna på. Då måste dock skälen till den förlängda resan registreras för hand på ett diagramblad eller på en utskrift från den digitala färdskrivaren. Under vissa förhållanden får en förare som företar en tillfällig, internationell passagerartransport dessutom skjuta fram sin veckovila i 12 dagar räknat från den senaste normala viloperioden.

Kontrollförfaranden och påföljder

Medlemsstaterna ska fastställa påföljder för att säkerställa efterföljande av förordningen inom det egna territoriet. De kan

  • belägga transportföretag som begått överträdelser med straffavgifter,
  • belägga ett fordon med körförbud om överträdelsen är av sådant slag att den riskerar att äventyra vägsäkerheten,
  • tvinga föraren att ta en dygnsvila,
  • återkalla eller begränsa ett företags trafiktillstånd eller en förares körkort.

För att säkerställa att en förare inte straffas två gånger för samma överträdelse måste medlemsstaterna utfärda ett skriftligt bevis på påföljden, som föraren är skyldig att spara och visa upp på anmodan. Dessutom ska medlemsstaterna sträva efter att hålla sig informerade om överträdelser som begåtts av förare hemmahörande i andra länder samt vilka straff som tilldelats inhemska förare för överträdelser som begåtts i andra medlemsstater.

Bakgrund

Förordningen har som mål att förbättra trafiksäkerheten och arbetsförhållandena i vägtransportsektorn, en sektor som är utsatt för konkurrensmässigt tryck. I detta syfte drar förordningen upp enklare och effektivare bestämmelser som ersätter de i den tidigare förordningen (EEG) nr 3820/85.

Centrala begrepp som används i rättsakten
  • Färdskrivare: utrustningen som registrerar körtiden.
  • Daglig körtid: den totalt ackumulerade körtiden mellan två dygnsvilor eller mellan en dygns- och en veckovila.
  • Körtid per vecka: den totalt ackumulerade körtiden mellan 00.00 på måndag morgon och 24.00 på söndag natt.
  • Rast: en period under vilken föraren kan ta igen sig. Under den här perioden får han varken köra eller utföra något annat arbete.
  • Vila: en ihållande period under vilken föraren får använda tiden till vad som helst.
  • Dygnsvila: obligatorisk viloperiod under en 24-timmarsperiod (30 timmar vid multibemanning), som måste sträcka sig över minst 11 timmar (normal dygnsvila) eller 9 timmar (reducerad dygnsvila).
  • Veckovila: obligatorisk viloperiod som måste inledas senast i direkt anslutning till den sjätte raka 24-timmarsperioden räknat från slutet av den senaste veckovilan och sträcka sig över minst 45 timmar (normal veckovila) eller 24 timmar (reducerad veckovila).

HÄNVISNINGAR

Rättsakt Ikraftträdande Sista dag för genomförande i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 561/2006

11.4.2007, med undantag för artikel 10(5), artikel 26(3) och (4), och artikel 27, som träder i kraft den 1.5.2006

-

EUT L 102, 11.4.2006

Ändrande akt(er) Ikraftträdande Sista dag för genomförande i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1073/2009

4.12.2009, med undantag för en partiell tillämpning, se artikel 31

-

EUT L 300, 14.11.2009

ANKNYTANDE AKTER

Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransport [Europeiska unionens officiella tidning L 370 av den 31.12.1985].

Senast ändrat den 27.10.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början