RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Litauen

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97) 2007 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(98) 706 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 507 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 707 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1750 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1406 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1204 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 angav kommissionen att Litauen på medellång sikt troligen skulle kunna uppfylla de flesta av bestämmelserna i EG:s regelverk på transportområdet. Anslutningen behövde alltså inte utgöra några större problem i fråga om den här sektorn. En förutsättning var dock att man under tiden före anslutningen ägnade tillräcklig uppmärksamhet åt ökad säkerhet (särskilt sjösäkerhet), harmonisering av miljönormer inom transportsektorn (luftföroreningar, buller) samt tillämpning av regelverket för godstransport på väg och för järnvägen. Kommissionen konstaterade dessutom att de litauiska förvaltningsstrukturerna, inklusive tillsynsmyndigheten som ansvarar för säkerhetsfrågor, omgående måste förstärkas.

I sin rapport från november 1998 konstaterade kommissionen att Litauen hade gjort framsteg på transportområdet, särskilt när det gällde antagandet och genomförandet av EG:s regelverk. Man underströk dock att säkerheten till sjöss och i luften fortfarande måste förbättras.

I sin rapport från 1999 angav kommissionen att Litauen måste fortsätta reformera sjöfarts-, järnvägs- och luftfartsförvaltningen. Denna reform var nödvändig för den fortsatta anpassningen till EG:s regelverk.

I sin rapport från november 2000 konstaterade kommissionen att Litauen hade gjort betydande framsteg framför allt i fråga om säkerheten vid väg- och lufttransporter samt säkerheten till sjöss. På lagstiftningsnivå behövde dock ett stort antal tekniska detaljer fortfarande genomföras på grundval av den strategiska planen och målen för transport- och kommunikationssektorn fram till 2010 som tagits fram på ministerienivå.

I sin rapport från november 2001 underströk kommissionen att Litauen hade fortsatt anpassningen av sin lagstiftning, särskilt rörande säkerheten vid vägtransporter samt omstruktureringen av järnvägssektorn och den civila luftfarten, bland annat genom att stärka den administrativa kapaciteten på dessa områden.

I sin rapport från oktober 2002 konstaterade kommissionen att lagstiftningen anpassats ytterligare till EG:s regelverk och att nya framsteg hade gjorts på i synnerhet området för väg- och sjötransporter samt i fråga om förstärkningen av den administrativa kapaciteten för dessa sektorer.

I rapporten för 2003 betonas att Litauen har fullgjort merparten av åtagandena inom transportsektorn, men att man måste slutföra införlivandet av regelverket på järnvägsområdet, i synnerhet när det gäller driftskompatibilitet. När det gäller vägtransporter och sjöfart måste Litauen anta genomförandelagstiftning och förstärka sin administrativa kapacitet. Inom luftfarten måste Litauen förstärka sin administrativa kapacitet och bli medlem i de gemensamma luftfartsmyndigheterna.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EU:s transportpolitik omfattar tre huvudområden.

Europaavtalet innehåller bestämmelser om tillnärmning av den litauiska lagstiftningen till EG:s regelverk, samarbete för att omstrukturera och modernisera transportsektorn, bättre förutsättningar för tillträde till transportmarknaden, underlättande av transitering och upprättande av driftsstandarder som motsvarar dem som gäller inom EU. Vitboken fokuserar på de åtgärder som krävs för att genomföra villkoren för den inre marknaden på transportområdet, särskilt i fråga om konkurrens, harmoniserad lagstiftning och standarder.

UTVÄRDERING

När det gäller de övergripande frågorna har man lagt särskild energi på att modernisera de viktigaste infrastrukturerna för transportkorridorer genom investeringar på ungefär 50 miljoner euro på ett år. Landet har godkänt slutrapporten om bedömning av behoven av infrastruktur för transport (TINA) från oktober 1999. Den kommer att ligga till grund för utbyggnaden av de transeuropeiska transportnäten till Litauen.
När det gäller transport av farligt gods har Litauen gjort ett viktigt framsteg i och med antagandet av en lag om transport av farligt gods på väg, järnväg och vattenvägar samt motsvarande tillämpningsbestämmelser.

Inom sektorn för transporter på väg har viktiga framsteg gjorts när det gäller transport av farligt gods på väg, tillträde till marknaden, sociallagstiftning och säkerhet. Tillämpningsbestämmelser har antagits på ministernivå om krav på utbildning av chaufförer, förfaranden för utbildning av chaufförer som transporterar farligt gods, tekniska krav på vägtransportfordon och användning av färdskrivare. Regeringen har dessutom godkänt tillämpningsföreskrifter om vägtransporter av farligt gods samt om beskrivningen av formulär för och exempel på förarbevis för motorfordon och körkort.
I september 2001 ratificerade Litauen den europeiska Interbus-överenskommelsen om tillfällig internationell persontransport med buss.
Under 2001 gjorde Litauen framsteg inom vägtransportsektorn när det gäller sociallagstiftning, teknik och säkerhet. Den administrativa kapaciteten måste dock förstärkas, särskilt genom specialutbildning av personal, sociallagstiftningen (framför allt om körtider och viloperioder) och fordonsbeskattning.
Under 2002 gjorde landet stora framsteg i fråga om anpassningen av lagstiftningen till EG:s regelverk. Ytterligare ansträngningar krävs dock när det gäller införlivandet och genomförandet av sociallagstiftningen.
Under 2003 införlivades ramlagstiftningen. När det gäller tillämpningen av sociallagstiftningen, måste antalet kontroller öka för att man ska uppfylla kraven i gemenskapens regelverk. Samtidigt måste samarbetet med yrkesinspektionen och polisen ske på ett effektivt sätt. Den administrativa kapaciteten inom transportministeriet måste förstärkas.

Inom järnvägssektorn fortskrider omstruktureringarna och privatiseringen av järnvägarna och i april 2000 antog regeringen en förordning om den omstrukturering av de litauiska järnvägarna som bör vara avslutad 2002.
Under 2001 godkände regeringen vissa rättsligt bindande riktlinjer för att reformera järnvägssektorn. Syftet är att underlätta den rättsliga och ekonomiska omstruktureringen av landets järnvägar och att garantera den framtida anpassningen till EG:s regelverk, inklusive de nya EU-reglerna från 2001 som har som syfte att påskynda liberaliseringen av järnvägarna. Omstruktureringen och moderniseringen av järnvägssektorn måste fortsätta om Litauen vill göra järnvägstransporterna mer konkurrenskraftiga och lönsamma. Den administrativa kapaciteten hos den nationella tillsynsmyndigheten för järnvägarna och hos övriga förvaltningar med behörighet på detta område bör förstärkas. Införlivandet av gemenskapens ändrade regelverk rörande järnvägar måste avslutas, särskilt bestämmelserna om till exempel den strukturella åtskillnaden mellan de företag som är ansvariga för infrastrukturen och för trafiken.

Inom sektorn för inre vattenvägar antog det litauiska parlamentet i augusti 2000 en ändring och en komplettering av lagen om inrikes sjöfart som innebär att utländska fartyg får tillträde till Litauens inre vattenvägar. Sekundärlagstiftning har antagits om tekniska minimikrav och teknisk drift av fartyg för inre vattenvägar.

På området för luftfart antog det litauiska parlamentet i juli 2000 en ny lag om civil luftfart som ligger till grund för en omfattande omstrukturering och förstärkning av de civila luftfartsmyndigheterna. Enligt denna lag ska en civil luftfartsmyndighet och en tillsynsmyndighet för den civila luftfarten inrättas. Den nya gemensamma luftfartsmyndigheten (AAC) inrättades i juli 2001 och har ansvaret för kommersiella luftfartstjänster och regleringsfrågor samt den civila luftfartsinspektionen, som övervakar flygsäkerheten.
Under 2002 godkände Litauen nya bestämmelser om utredningar av olyckor och incidenter inom flyget, som vid behov ska tillämpas av en oberoende utredningskommitté för olyckor inom den civila luftfarten.
På det tekniska planet har förordningar på ministeriell nivå antagits om reglerna för certifiering av experter på civilflyg registrering och märkning av civila flygplan. I slutet av 1999 avslutades förhandlingarna mellan EU och Litauen om det multilaterala avtalet om upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (ECAA-avtalet) och ett bilateralt protokoll har undertecknats. Litauen måste nu fokusera på den nödvändiga administrativa omstruktureringen inom den rättsliga ram för civil luftfart som nyligen ändrats.
Regeringen har dessutom godkänt en privatisering av det nationella flygbolaget Lithuanian Airlines. Det återstår för Litauen att delta fullt ut i de gemensamma luftfartsmyndigheterna.

När det gäller sjötransporter antog Litauens parlament i augusti 2000 en lag om sjösäkerhet som innehåller bestämmelser om inrättande av en litauisk styrelse för sjöfartssäkerhet och nödvändiga ändringar i lagen om kommersiell sjöfart och av tullkodexen. Lagen om hamnen i Klaipeda kom till för att garantera fri konkurrens och lika kommersiella villkor för alla ekonomiska enheter på den nationella hamnens territorium.
På ministeriell nivå har bestämmelser antagits om den nationella nödplanen för oljeutsläpp, underhåll av tekniska anläggningar och verktyg på fartyg, passagerar- och bagagetransport till sjöss samt regler för utfärdande av diplom och behörighetsbevis inom sjöfarten. Litauen har ratificerat de internationella konventionerna om förenkling av formaliteterna i internationell sjöfart, om skadeståndsansvar samt om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja.
En myndighet för sjöfartssäkerhet inrättades 2001. Litauen måste dock förstärka sin sjöfartsförvaltning för att bättre uppfylla kraven i EG:s regelverk och reducera antalet stillastående fartyg i den egna flottan. Landet måste dessutom se till att man utbildar tillräckligt många inspektörer med ansvar för tillämpningen av EG:s regelverk.
2002 godkände Litauens regering en strategi för att utveckla sjöfarten. Syftet med denna är att införa en bred och övergripande strategi när det gäller sjötransporter. Under 2003 antog Litauen en kompletterande åtgärdsplan för att ytterligare minska antalet kvarhållna fartyg som seglar under litauisk flagg.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

 
Senast ändrat den 09.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början