RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Lettland

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2005 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1998) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 506 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 706 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1749 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1405 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1203 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg kommissionen att Lettland hade gjort påtagliga framsteg när det gällde att anta gemenskapens regelverk på transportområdet, bland annat på luftfartsområdet. Förutsatt att ansträngningar gjordes inom godstransporter på väg (yrkesbehörighet, fordons vikt, dimensioner och vägtrafikskatter), sjöfartssektorn (säkerhet) och järnvägssektorn (allmän trafikplikt och standardisering av redovisningssystemen) var det inte troligt att transportsektorn skulle utgöra något större problem när det gällde antagandet av gemenskapens regelverk för den inre marknaden. Lettland borde emellertid så snabbt som möjligt förbättra sina förvaltningsstrukturer, inbegripet kontrollorganen (för t.ex. säkerheten).

I rapporten från november 1998 noterades att Lettland på hade fortsatt sitt ambitiösa program för att faktiskt införliva och genomföra gemenskapens regelverk på transportområdet och att man även hade fastställt tydliga mål för de påföljande åren. I rapporten betonades dessutom att förvaltningen höll på att utveckla en tillfredsställande genomförandekapacitet.

Kommissionen konstaterade i sin rapport från oktober 1999 att Lettland hade fortsatt sitt ambitiösa program för att faktiskt införliva och genomföra gemenskapens regelverk på alla transportrelaterade områden, bland annat inom järnvägssektorn. Förvaltningen hade förstärkts ytterligare genom inrättandet av de nya institutioner som behövdes för att framgångsrikt kunna genomföra gemenskapens regelverk. Mer uppmärksamhet borde riktas mot sjösäkerheten där det enligt statistiken framgick att både flaggstatsförvaltningen och hamnstatskontrollmekanismerna behövde förbättras och att en oberoende utredningsmyndighet för civila flygolyckor borde inrättas.

I rapporten från november 2000 framhävdes framstegen när det gällde anpassningen av lagstiftningen till gemenskapens regelverk på områdena väg- och sjötransporter. En oberoende myndighet för att utreda civila flygolyckor hade inrättats för att tillmötesgå kraven i gemenskapens regelverk när det gällde förvaltningsstrukturer. En första rad åtgärder hade vidtagits för att förbättra förvaltningens effektivitet på sjösäkerhetsområdet.

I rapporten från november 2001 konstaterades att Lettland hade anpassat en betydande del av sin lagstiftning till gemenskapens regelverk. Flera områden behöver emellertid fortfarande ägnas särskild uppmärksamhet, exempelvis driftskompatibiliteten med de transeuropeiska nätens för höghastighetståg.

I rapporten från oktober 2002 erkändes de ansträngningar som Lettland gjort för att anpassa sin lagstiftning till gemenskapens regelverk, bland annat på vägtransportområdet. När det gäller sjösäkerhet fortsätter antalet kvarhållna lettiskflaggade fartyg att minska. Lettland måste emellertid rikta in sina ansträngningar på att slutföra införlivandet och genomförandet av de skattemässiga, sociala och tekniska delarna av gemenskapens regelverk inom vägtransportsektorn, anpassa sin järnvägs- och sjöfartslagstiftning samt öka sin administrativa förmåga inom området sjösäkerhet.

I rapporten från 2003 konstaterades att Lettland på det stora hela fullgjort sina åtaganden och skyldigheter angående europeiska transportnät, vägtransporter, järnvägstransporter, inre vattenvägar och sjöfart.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EU:s transportpolitik består av handlingsprogram och initiativ på tre grundläggande områden:

I Europaavtalet föreskrivs en harmonisering av den lettiska lagstiftningen med EG:s bestämmelser, samarbete för omstrukturering och modernisering av transporter, förbättring av tillträdet till transportmarknaderna, underlättande av transittrafiken och uppnående av driftstandarder som är jämförbara med Europeiska gemenskapens standarder. I vitboken framhålls de åtgärder som bör vidtas, särskilt när det gäller konkurrens och harmonisering av lagstiftningar och standarder, för att förverkliga den inre marknaden inom transportsektorn.

UTVÄRDERING

När det gäller de transeuropeiska näten har Lettland fortsatt att ta hänsyn till målen och prioriteringarna i gemenskapens riktlinjer vid investeringar i prioriterad väg- och järnvägsinfrastruktur i nord-sydlig (Via Baltica) och öst-västlig riktning. Genomförandet av första delen av projektet har slutförts.
Under 2001 inrättade Lettland en institutionell struktur för att övervaka investeringar i infrastruktur. Efter anslutningen kommer detta att omvandlas till ett organ med ansvar för uppföljningen av genomförandet av projekt inom ramen för de transeuropeiska näten. Den offentliga förvaltningen måste emellertid stärkas för att förbereda de betydande investeringar som bör göras i transportinfrastrukturen.

När det gäller vägtransporter har Lettland fortsatt att harmonisera sin lagstiftning om transport av farligt gods. Lagstiftningen om trafiksäkerhetskontroller offentliggjordes i februari 2000. Lettland bör emellertid fortsätta att förbättra marknadstillgång, prissättning, skatteharmonisering, säkerhet, miljö och sociallagstiftning. Den offentliga förvaltningens förmåga behöver förbättras ytterligare, särskilt när det gäller transportministeriets lagstiftningsarbete.
Vägtransportlagen ändrades 2001. Denna lag utgör hädanefter grunden för framtida sekundärlagstiftning om anpassning av lagstiftningen till kraven i gemenskapens regelverk om sociallagstiftning och färdskrivare.
Under 2002 anpassade Lettland även sina körtider och viloperioder och planerar att införa färdskrivare. Lettland har ratificerat Interbus-avtalet om tillfällig internationell persontransport med buss. När det gäller flygande inspektioner och genomförandeåtgärder på detta område måste Lettland börja tillämpa sitt policydokument om kontroll av vägtrafiken. Man bör tydliggöra personalstrukturen och den roll som transportministeriet har och inrätta tillräckligt många specialiserade enheter för flygande inspektioner.

När det gäller järnvägssektorn har omstruktureringen av Lettlands järnvägar fortsatt och en viss konkurrens har uppstått på området genom att två privata bolag tilldelats licenser för frakttransporter. I oktober 2000 antogs lagen om en tillsynsmyndighet för allmännyttiga tjänster i vilken en tillsynsmyndighet för järnvägstransport anges. Som ett resultat av detta har järnvägssektorn redan i stor utsträckning anpassats till gemenskapens regelverk. Det återstår endast ett fåtal frågor såsom järnvägstransport av farligt gods.
Under 2001 antogs en lag som bland annat reglerar förhållandet mellan operatör och kund, villkoren för transport av olika varor och rutiner för att fylla i fraktsedlar.
Som ett led i omstruktureringen av aktiebolaget Latvijas Dzelzcels (Lettlands järnvägar) bildades i januari 2002 en separat operatör för inrikes passagerarbefordran, dotterbolaget Pasazieru Vilciens (Passagerartåg). Gemenskapens regelverk om driftskompabilitet måste införlivas och den nuvarande lagstiftningen ändras med avseende på avgifter, korssubventioner och tillståndsgivning.

När det gäller lagstiftningen om inre vattenvägar beslutade behöriga lettiska myndigheter att inte införliva denna lagstiftning eftersom Lettland anser att dess vattenvägar i princip är ofarbara. Lettland kommer emellertid efter anslutningen att bli tvunget att införliva alla direktiv om de inre vattenvägarna, möjligtvis med vissa undantag. Under 2002 antogs lagstiftning för att garantera erkännande av skepparexamen. Under 2003 slutfördes anpassningen av lagstiftningen och den offentliga förvaltningsstrukturen är tillfredsställande.

När det gäller kombinerade transporter har ingen lagstiftning antagits. Situationen när det gäller statligt stöd till transportsektorn är oförändrad. När det gäller skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster antogs lagstiftning om beviljande av tillstånd för allmänna kommunikationsmedel i november 1999.

När det gäller lufttransport håller Lettland på med en faktisk harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden i enlighet med kraven från de gemensamma luftfartsmyndigheterna (JAA). Lettland har fortsatt sina förberedelser inför ett medlemskap i Eurocontrol. Förhandlingarna mellan EU och Lettland om den multilaterala överenskommelsen om upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum slutade med att ett bilateralt protokoll undertecknades. Under 2002 antog Lettland lagändringar som rör det datoriserade bokningssystemet. Lettland måste också se till att bli fullvärdig medlem av gemensamma luftfartsmyndigheterna (JAA) genom att börja tillämpa sin handlingsplan. Man måste fördubbla ansträngningarna för att bli fullvärdig medlem av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA).

sjötransportområdet har arbetet med att omstrukturera sjöfartsförvaltningen påbörjats. I enlighet med den lagstiftning som antogs i maj 2000 har flera av de funktioner som tidigare innehades av sjöfartsförvaltningen nu överförts till hamnmyndigheterna. Ansträngningarna måste emellertid fortsätta, framför allt när det gäller sjösäkerhet, med flaggstatskontroll och hamnstatskontroll. Lettland måste vända trenden när det gäller den fortfarande stora andelen kvarhållna lettiskflaggade fartyg och man bör se till att det finns ett tillräckligt antal utbildade inspektörer.
Alla de konventioner från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) som är relevanta för tillämpningen av gemenskapens regelverk har ratificerats.
På sjösäkerhetsområdet har Lettland redan nu helt eller delvis anpassat sin lagstiftning till bestämmelserna när det gäller fartyg som transporterar farligt gods, passagerarsäkerhet och hamnstatskontroll. Arbetet med att anta genomförandebestämmelserna måste dock slutföras, framför allt på områden som rör flaggstat och hamnstatskontroll, informations- och trafikledningssystem för sjöfart (VTMIS), systemet med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg, marin utrustning och fiskefartyg.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

 
Senast ändrat den 13.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början