RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Estland

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97) 2006 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1747 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1403 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 675 slutlig - SEK(2003)1201 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg kommissionen att Estland gjort stora framsteg när det gäller antagandet av EG:s regelverk och att det inte är troligt att transportsektorn kommer att orsaka några större svårigheter när det gäller övertagandet av regelverket för den inre marknaden, under förutsättning att insatser görs på områdena godstransporter på väg (yrkesbehörighet, fordonens vikt och dimensioner), sjöfartssektorn (säkerhet), luftfartssektorn i mindre utsträckning samt att framsteg görs vad beträffar den ekonomiska öppenheten inom järnvägssektorn. Kommissionen ansåg dock att även andra insatser måste till för att skapa de förutsättningar som krävs för att genomföra det framtida transeuropeiska transportnätet, utvidgat till nya länder. Kommissionen uppmanade även Estland att förstärka förvaltningsstrukturerna, inklusive tillsynsorganen.

I rapporten från november 1998 konstaterades att betydande framsteg gjorts i fråga om genomförande av regelverket på detta område. Kommissionen ansåg dock att det var nödvändigt att anta en särskild transportinfrastruktur- och finansieringsstrategi som skulle finansieras inom ramen för den nationella budgeten. Insatser behövdes även för att öka säkerheten för fartyg.

I rapporten från oktober 1999 bekräftades den tidigare bedömningen. Trots att framsteg gjorts i fråga om genomförande av regelverket ansåg kommissionen att Estland måste anta effektivare bestämmelser, särskilt vad gäller harmonisering av skatter på vägtransporter och sjösäkerhet.

I rapporten från november 2000 betonades att Estland på det hela taget gjort tillfredsställande framsteg när det gäller antagande av lagstiftning som införlivar regelverket. Arbetet för att förbättra den administrativa kapaciteten på detta område måste dock fortsätta. Genomförandet av den plan för utveckling av transporter under perioden 1999-2006, som godkändes i mars 1999, fortsatte enligt de fastställda tidsramarna.

I rapporten från november 2001 konstaterades att anpassningen till regelverket fortsatt på detta område och att Estland gjort stora framsteg när det gäller vägtransporter, förstärkning av den administrativa kapaciteten och sjösäkerhet. Estland måste dock tillämpa det nya regelverket för järnvägar och sjösäkerhetsbestämmelserna.

I rapporten från oktober 2002 bekräftades att Estlands lagstiftning anpassats till regelverket. Estland har fortsatt att göra framsteg, särskilt när det gäller luft- och sjötransporter, och landet har förstärkt sin administrativa kapacitet inom järnvägs- och luftfartssektorn.

I rapporten från 2003 underströks att Estland på det stora hela fullgjort sina åtaganden och skyldigheter när det gäller transeuropeiska transportnät, vägtransporter, inre sjöfart och järnvägstransporter enligt anslutningsförhandlingarna, och bör kunna börja tillämpa gemenskapens regelverk vid anslutningen.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EU:s transportpolitik består av handlingsprogram och initiativ på tre grundläggande områden:

Europaavtalet innehåller bestämmelser om tillnärmning av Estlands lagstiftning till EG:s lagar och samarbete för att omstrukturera och modernisera transporterna, för att underlätta tillträdet till transportmarknaden, för att underlätta transitering och för att upprätta driftsstandarder som är jämförbara med EU:s standarder. Vitboken är inriktad på åtgärder som krävs för att transportsektorn ska uppfylla villkoren på den inre marknaden, inklusive aspekter som konkurrens, harmoniserad lagstiftning och standarder.

UTVÄRDERING

När det gäller övergripande frågor har Estland godkänt den slutliga rapporten från oktober 1999 om bedömning av transportinfrastrukturbehoven, som bör ligga till grund för utbyggnaden av de transeuropeiska näten i Estland.

Inom området vägtransporter har bestämmelser antagits om den offentliga transportsektorns skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, statligt stöd till offentliga transporter och villkor för företagens tillgång till marknaden för transporttjänster. Dessutom har bestämmelser som reglerar statligt stöd och ett redovisningssystem för infrastrukturer för järnvägs- och vägtransporter samt transporter på inre vattenvägar utfärdats.
Den nya lag om vägtransporter som antogs i juni 2000 reglerar nationella och internationella godstransporter och icke-kommersiella persontransporter. Den ligger även till grund för flera skattebestämmelser och systemet för utfärdande av internationella transporttillstånd. I och med denna lag introducerades även begreppet kombinerade transporter i Estland.
Detaljerade bestämmelser och tillämpningsföreskrifter för gods- och persontransportföretagens tillgång till marknaden och för provning av motorfordons trafiksäkerhet har också antagits.
När det gäller harmoniseringen av lagstiftningen om statligt stöd och skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster trädde en lag om offentliga transporter i kraft 2001. Även en lag om vägtrafik och en lag om beskattning av tunga fordon har antagits. När det gäller den administrativa kapaciteten har Estland gjort insatser på personalutbildningsområdet.
Estland har ännu inte genomfört den multilaterala Interbus-överenskommelsen om tillfällig busstrafik.
Under 2003 slutfördes arbetet med att anpassa lagstiftningen vad gäller beskattning och sociala frågor till gemenskapens regelverk, med undantag för kontroll av kör- och vilotider. På det tekniska området har tillnärmningen av lagstiftningen till stora delar slutförts, med undantag för vissa tillämpningsbestämmelser. Anpassningen måste fortgå när det gäller trafiksäkerhetskontroller av nyttofordon, transportabla tryckbärande anordningar och hastighetsbegränsande anordningar.

När det gäller de transeuropeiska transportnäten har Estland utarbetat en plan för utveckling av transportkorridorer under perioden 2001-2005 som ska ligga till grund för samfinansiering av vägprojekt. Ett inledande projekt för att restaurera Via Baltica påbörjades under 2002.

När det gäller sektorn för järnvägstransporter har utarbetandet av sekundärlagstiftning fortsatt för att garantera trafiksäkerheten (flera förordningar om systemet med förarlicens har antagits) och lika tillgång för järnvägsoperatörer till järnvägsinfrastrukturer. Ett nationellt järnvägsregister har upprättats. Nya bestämmelser har bland annat antagits om regler för tillgång till järnvägsinfrastrukturer och bestämmelser för järnvägsföretagens intäkter och kostnader. Under 2001 slutfördes privatiseringen av de estniska järnvägarna. Öppnandet av järnvägsmarknaden har fortsatt och flera nya licenser har beviljats olika gods- och persontransportoperatörer. Med tanke på den förestående omorganiseringen av järnvägsförvaltningen bör förfaranden och uppgiftsfördelning ses över och utbildningen av personalen fortsätta. Oberoendet i tilldelningen av infrastrukturkapacitet och bestämning av avgifter måste säkerställas, fr.a. i fråga om de privatiserade järnvägarna.

Inom luftfartssektorn har en nationell plan för utveckling av luftfarten antagits för perioden 2000-2006. Där behandlas bland annat anpassningen till regelverket och EU-anslutningens effekter på denna sektor. På grundval av luftfartslagstiftningen har förordningar offentliggjorts där bestämmelser fastställs för utfärdande och återkallande av licenser och tillstånd för lufttrafikföretag och flygtrafiktjänster, samt villkor för utfärdande av tillstånd för konstruktion, tillverkning och drift av flygplan, flygvärdighetskrav, miljökrav för jetflygplan samt bestämmelser för utnyttjande av estniskt luftrum och flygledning.
Förhandlingarna mellan EU och Estland om det multilaterala avtalet om ett gemensamt europeiskt luftrum avslutades i slutet av 1999 och ett bilateralt protokoll undertecknades. En ny struktur och nya stadgar för den nationella myndigheten för civil luftfart har antagits. Förhandlingar om anslutning till Eurocontrol pågår. Riktlinjer har antagits för ett permanent organ som ska undersöka olyckor och tillbud, men något sådant organ har ännu inte inrättats.
Det sista målet är att avsluta lagstiftningsförfarandet för att kunna inrätta ett oberoende kontrollorgan.
Estland måste också se till att bli fullvärdig medlem av gemensamma luftfartsmyndigheterna (JAA) innan anslutningen.

Inom sjöfartssektorn har lagen om sjösäkerhet ändrats. Den nya lagen fungerar som ram för fastställande av bestämmelser och villkor för utfärdande, upphävande eller återkallande av driftslicenser för företag som tillhandahåller tjänster inom konstruktion, tillverkning, reparation, provning och kontroll av fartyg. Genom de ändringar av lagen om handelssjöfart som antogs i april 2000 blir det dessutom tillåtet för EU-medlemsstatsflaggade fartyg att erbjuda sjöfartstjänster mellan estniska hamnar på ömsesidig basis. På grundval av hamnlagstiftningen har slutligen en förordning om fartygsavfall antagits, som är ytterligare ett steg i anpassningen till regelverket på detta område. Estland måste dock fortsätta att förbättra sin förvaltning och tillämpa säkerhetskraven för att landets flotta ska kunna anpassas efter EU:s normer. Framför allt måste det finnas tillräckligt många inspektörer som är utbildade för att tillämpa regelverket.
2001 godkände regeringen Estlands sjöfartspolitik för perioden 2000-2004, som främjar utvecklingen för hela sjöfartssektorn. Estland har även upptagits på Internationella sjöfartsorganisationens vita lista, vilket innebär ett erkännande av de estniska sjömännens utbildning.
Estland anslöt sig i december 2001 till konventionen om förenkling av formaliteterna i internationell sjöfart. Estland måste dock förbättra sjösäkerheten och fortsätta sina insatser för att minska antalet fartyg som hålls kvar efter inspektion. Under 2003 har allvarliga incidenter givit intryck av att situationen håller på att försämras eftersom antalet kvarhållna fartyg under estnisk flagg ökat väsentligt.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

 
Senast ändrat den 14.02.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början