RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Transeuropeiska nät: mot en samordnad strategi

Infrastrukturen för transporter, energi och telekommunikation har planerats enligt nationella standarder och måste harmoniseras, sammanlänkas och samordnas inom EU med hjälp av transeuropeiska nät (TEN). Parallellt har det ökade miljömedvetandet lett till att man tänker annorlunda vid områdesplaneringen och utformningen av infrastrukturerna. Europeiska kommissionen (EU) gör därför en utvärdering av de transeuropeiska näten under 2006 och redogör för slutsatserna från pilotgruppen, som ansvarar för att undersöka om man kan utforma en samordnad strategi för de transeuropeiska näten.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 21 mars 2007 med titeln "De transeuropeiska näten: mot en samordnad strategi" [KOM(2007) 135 slutlig – ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Att skapa transeuropeiska nät (TEN) är ett ambitiöst mål som är viktigt för Europeiska unionens (EU) konkurrenskraft och följaktligen för tillväxten och sysselsättningen. I flera stora industriprogram som Galileo, ERTMS och Sesar följer man logiken med en EU-anpassning av transportinfrastrukturerna, som ofta planeras endast utifrån ett nationellt perspektiv.

En hållbart resursanvändning är för övrigt en viktig faktor i strategin för de transeuropeiska näten, och de transportmedel som är mest miljövänliga har en särställning bland de prioriterade projekten.

Utvärdering av de europeiska näten under 2006

Genomförandet de 30 prioriterade projekten för transporter har försenats jämfört med den ursprungliga planen. Det har inte funnits tillräckliga medel för de nödvändiga nya infrastrukturerna, som är mycket kostsamma. Nätet är fortfarande inte färdigt, och det skulle krävas investeringar på cirka 160 miljarder euro enbart för att finansiera de prioriterade projekten under budgetperioden 2007–2013. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och sammanhållningsfondenär EU:s huvudsakliga finansieringskällor, och Europeiska investeringsbanken (EIB ) fortsätter att finansiera infrastrukturer genom lån och ett särskilt garantiinstrument.

EU har nyligen antagit riktlinjer för en modernisering av de transeuropeiska energinäten (beslut nr 1364/2006/EG). 42 projekt, varav 10 avser gasnäten, har förklarats vara av europeiskt intresse. EU behöver investera minst 30 miljarder euro i infrastruktur fram till 2013. Mellan 2000 och 2006 har cirka 140 miljoner euro investerats i de transeuropeiska energinäten från budgeten för de transeuropeiska näten. 155 miljoner euro har avsatts för budgetperioden 2007–2013. Kommissionen betonar dock att de belopp som avsatts är små med tanke på behoven och vad som står på spel.

Inom telekommunikation koncentreras för närvarande investeringarna på modernisering av de befintliga näten. Kommissionen framhåller skillnaderna mellan tätortsområden och glesbygd (som redan uppmärksammats i meddelandet med titeln "Att överbrygga bredbandsklyftan") och uppmanar medlemsländerna att vidta konkreta åtgärder och fastställa mål för att minska dessa skillnader till 2010. Offentligt stöd uppmuntras där marknaden inte räcker till, men stödet måste följa lagstiftningen inom telekomområdet och reglerna för statliga stöd. Infrastrukturen skulle behöva kartläggas så att de behöriga myndigheterna lättare kan se var infrastrukturbehoven finns och utnyttja pågående byggnads- och anläggningsarbeten.

Mot en samordnad strategi: pilotgruppens slutsatser

Pilotgruppen, som på kommissionens begäran inrättades den 20 juli 2005, har undersökt möjliga synergier mellan de transeuropeiska näten, finansieringsmöjligheter och hur medlen kan fördelas. Gruppen har också fastställt att kombinationen av järnvägs- och vägtransport har visat sig fungera väl (mindre markåtgång, lägre kostnader och mindre inverkan på miljön) och att det finns konkreta fördelar med att kombinera olika transeuropeiska nät. Synergin mellan transport- och telekommunikationsnäten verkar mest lovande. Det kan även vara intressant att utforska möjligheten att sammankoppla elnäten.

Pilotgruppen betonar att en samordnad strategi för de transeuropeiska näten även kan ha en positiv inverkan på miljön. De 30 prioriterade projekten i det transeuropeiska transportnätet främjar nämligen till största delen de mest miljövänliga och energisnåla transportmedlen, som järnvägen och vattenvägarna. Genom en sammanlänkning av de nationella energinäten och en anslutning av förnybara energikällor kan varje medlemslands kapacitet utnyttjas bättre och miljökonsekvenserna kan därigenom minskas.

Pilotgruppen rekommenderar därför att man

  • fortsätter att söka synergier mellan de olika transeuropeiska näten, sprider en vägledning om bästa praxis och utvecklar synergier mellan sammanhållningspolitikens mål och de prioriteringar som fastställts för de transeuropeiska näten,
  • undersöker behovet av alternativa lösningar för betalningar för tillgänglighet över flera budgetperioder och vid behov lägger fram lämpliga lagstiftningsförslag,
  • följer utvecklingen av offentlig-privata partnerskap och främjar dessa finansieringsformer,
  • genomför de prioriterade projekten för de transeuropeiska näten inom de utsatta tidsfristerna och i överensstämmelse med miljölagstiftningen.

Ny teknik

Halvtidsöversynen av vitboken från 2001 om transportpolitiken visar att ny informations- och kommunikationsteknik har en viktig roll för att garantera säker och hållbar transport av passagerare och gods. Flera system, t.ex. systemen för intelligenta transporter, systemet för styrning av järnvägstrafiken i EU (ERTMS) och EU:s satellitnavigationssystem Galileo, ger effektiva hjälpmedel för att öka säkerheten och minska trafikstockningarna och trafikens miljöeffekter.

Gruppen rekommenderar därför att investeringar i intelligenta transportsystem från början integreras i planeringen av alla nya transeuropeiska transportprojekt (TEN-T).

Rättsligt klargörande om att kombinering av EU-medel inte är tillåten

Pilotgruppen ansåg att alla möjligheter att kombinera stöd från olika EU-fonder måste uteslutas. Gruppen bekräftade att det fanns ett behov av en samstämmig strategi för de olika rättsliga instrumenten. Kommissionen ska därför kontrollera om projektet redan får stöd från struktur- eller sammanhållningsfonderna innan stöd beviljas inom ramen för de transeuropeiska nätens budget.

Enligt pilotgruppen beror förseningarna i de prioriterade transportprojekten bl.a. på svårigheten att förena EU:s stödregler för de transeuropeiska nätens budget med projektens faktiska finansiella behov. Den nya förordningen om de transeuropeiska näten underlättar samfinansieringen av de stora gränsöverskridande projekten, som är både tekniskt och finansiellt komplicerade.

Pilotgruppen betonar även fördelarna med offentlig-privata partnerskap och behovet av att skapa ett europeiskt garantiinstrument (garanterat av EIB) för att främja finansieringen av de transeuropeiska näten via offentlig-privata partnerskap. Ett sådant system skulle bidra till att minska de risker som har att göra med bristande intäkter under de första verksamhetsåren för ett projekt och generera en betydande hävstångseffekt.

Offentlig-privata partnerskap som grundas på tillgänglighet kommer också att utgöra en del av de olika stödtyper som kan få EU-bidrag enligt den nya förordningen för de transeuropeiska transport- och energinäten.

Senast ändrat den 02.04.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början