RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Satellitnavigation: Galileo

Galileo är det europeiska programmet för radionavigation och positionering per satellit. Det inleddes av Europeiska kommissionen och utvecklades i samarbete med Europeiska rymdorganisationen ESA. Galileo innebär att EU blir tekniskt oberoende av USA:s GPS-system och Rysslands GLONASS. Detta meddelande inleder Galileo-samarbetet och redogör för programmets syften och mål.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 10 februari 1999: Galileo - Europas deltagande i en ny generation av satellitbaserade navigationstjänster [KOM(1999) 54 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Utmaningarna

Utmaningarna på satellitnavigationens område är omfattande och mångfacetterade. För närvarande konkurrerar två system med varandra - det amerikanska GPS-systemet, som dominerar marknaden, och det ryska GLONASS-systemet.

Europas nuvarande beroende av i första hand GPS-systemet ger upphov till en del frågor av strategisk art, eftersom de system som används inte står under europeisk kontroll. Utmaningen består därför i att trygga Europas strategiska behov, exempelvis inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område, utan risk och utan överdrivna kostnader.

Satellitnavigation erbjuder uppenbara fördelar för trafikstyrningen. Den gör det möjligt att öka säkerheten, få trafiken att flyta smidigare, minska trafikstockningar och miljöstörningar och främja ökad användning av olika transportsätt. De nuvarande systemen, GPS och GLONASS, verkar inte kunna garantera den tillförlitlighet och tillgänglighet som krävs, framför allt för persontransporter. Införandet av det europeiska systemet Galileo skulle göra det möjligt att åtgärda dessa brister.

Utmaningarna har även en ekonomisk och en industriell sida. Med en potentiell världsmarknad som värderas till 40 miljarder euro fram till 2005, består utmaningen i att vinna en rimlig andel av marknaden för satellitnavigation och tillhörande arbetstillfällen. Enligt de nuvarande beräkningarna torde utbyggnaden av Galileos infrastruktur generera 20 000 arbeten, medan driften torde skapa 2 000 fasta arbeten. Till detta kommer de möjligheter som skapas när det gäller tillämpningar.

Slutligen finns det icke försumbara regelaspekter. Genom att använda sig av informationssystem som bygger på lokaliseringssignaler och synkronisering är det möjligt att övervaka vissa av EU:s regelverk, exempelvis på fiske- och miljöskyddsområdet.

På grund av att Förenta staterna redan ligger steget före är det nödvändigt att Europa griper sig an dessa utmaningar genom att snabbt ta ett beslut om sin medverkan i nästa generations satellitbaserade system för positionsbestämning, navigation och tidmätning.

Strategiska val

Utvecklingen av ett GNSS (globalt system för satellitnavigation) måste samordnas. När Europeiska rådet i mars 1998 uppmanade kommissionen att undersöka möjligheten att tillsammans med Förenta staterna utveckla ett gemensamt system, kunde de olika alternativen klarläggas. Amerikanarna var av militära skäl inte beredda att överväga delat ägande eller att Europa skulle få reellt inflytande över kontrollen av GPS-systemet. Enligt dem måste ett samarbete antingen bygga på

  • det befintliga GPS-systemet, som ska kontrolleras av Förenta staterna,
  • eller på utbyggnaden av ett GNSS-system som utgår från de båda satellitsystemen GPS och Galileo. Dessa ska komplettera varandra och vara driftskompatibla.

Kommissionen valde det senare alternativet och förkastade därmed nollalternativet som bestod i att man medvetet avstod från all form av medverkan i det huvudsakliga rymdsegmentet för det framtida GNSS.

Enligt kommissionen är det också önskvärt att Galileo öppnas för andra samarbetspartner. Kontakter med dessa har redan tagits. Det gäller exempelvis följande länder:

  • Ryska federationen. GLONASS-systemet skulle gradvis kunna integreras med Galileo.
  • Japan, som bland annat skulle kunna ge ekonomiskt stöd till utvecklingen av Galileo.
  • Andra länder och regioner (länderna i Öst- och Centraleuropa, Efta, Turkiet, m.fl.). EU måste marknadsföra sin GNSS-strategi gentemot dessa länder.

Slutligen bör Galileo utnyttja de möjligheter det innebär att kunna använda ett satellitnavigationssystem för civila ändamål. Ansträngningarna bör inriktas på att åtgärda GPS-systemets brister och öka GNSS-systemets tillförlitlighet. GPS-systemet bör redan från början erbjuda global täckning.

Tekniska krav och specifikationer

Systemet bör utformas på ett sätt som garanterar global täckning och möjliggör tillämpningar för en bred allmänhet, med hög säkerhetsnivå för europeisk transportverksamhet och så lite rymdinfrastruktur som möjligt. Vidare ska Galileo som ett minimikrav erbjuda en horisontell precision på mindre än 10 meter.

På säkerhetsområdet ska systemet garantera fysiskt skydd av vital infrastruktur och exakt signalering vid kriser och krig. Det måste vara ställt utom allt tvivel att all form av felaktig användning av en signal är omöjlig, på samma sätt som det ska vara omöjligt att fienden får tillgång till systemet i krigstid. För att uppfylla dessa säkerhetskrav rekommenderar experterna att ett kontrollerat tillträde inrättas.

Finansiella aspekter

Den totala kostnaden för Galileo beräknas uppgå till mellan 2,2 och 2,95 miljarder euro för perioden 1999-2008, beroende på hur omfattande samarbetet med Förenta staterna blir och i vilken mån man kommer att kunna utnyttja landbaserade system.

Den nuvarande amerikanska politiken innebär att man gratis tillhandahåller GPS-bassignalen. Om samma typ av tillvägagångssätt tillämpas på Galileo, medför det ett betydande behov av offentlig finansiering, eftersom den privata sektorn inte ensam kan bära kostnaderna för att erbjuda användarna avgiftsfria tjänster.

Galileo ses som en central del av de transeuropeiska näten och av den gemensamma transportpolitiken. En EU-finansiering är därför motiverad. En sådan är framför allt möjlig via Europeiska unionens budget för transeuropeiska nät, Europeiska rymdorganisationen och det femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Särskilda intäktsflöden kan vidare komma att skapas genom olika bestämmelser, exempelvis rörande inrättandet av vissa tjänster med kontrollerat tillträde som är förbehållna för abonnenter eller beskattning av signalmottagare. Till sist bör utvecklandet av partnerskap mellan privata och offentliga aktörer främjas.

Organisatorisk ram

För att utforma, utveckla och använda Galileo föreslår kommissionen ett organisationsdiagram som bland annat omfattar högnivågruppen för GNSS, kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och samtliga investerare. En mindre administration av ad hoc-typ kan eventuellt inrättas.

Först och främst krävs dock ett politiskt åtagande, för att ge den impuls som krävs för den industriella investeringen, göra det möjligt att förhandla om systemets egenskaper med internationella partner och förstärka Europas inflytande inom detta strategiska område. Förslagsvis kan Europeiska rådet ange riktlinjer för detta.

Bakgrund

Efter ett första meddelande i januari 1998 uppmanade Europeiska rådet i mars 1998 kommissionen att lägga fram rekommendationer om EU:s strategi i fråga om global satellitnavigering. Detta meddelande utgör svaret på Europeiska rådets uppmaning. Det följdes under 2002 av inrättandet av det gemensamma företaget Galileo samt förordningen om programmets genomförande och utnyttjande.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag till rådets och Europaparlamentets förordning av den 14 juli 2004 om inledande av uppbyggnads- och driftsfaserna för det europeiska projektet för satellitnavigation [KOM(2004) 477 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Galileoprogrammet har mognat och är nu mycket mer än ett vanligt forskningsprojekt. Denna förordning syftar till att förse programmet med specifika rättsliga ramar som passar till dess industriella och kommersiella behov och bättre motsvarar kraven på god ekonomisk förvaltning.

Rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 24 maj 2002 om bildande av det gemensamma företaget Galileo.

Genom denna förordning skapas det gemensamma företag som har hand om utvecklingsfasen för Galileoprogrammet (2002-2005). Utöver förvaltningen av utvecklingsfasen fram till 2005 ska företaget också förbereda genomförandet av programmets följande faser (uppbyggnads- och driftsfaserna).

Rådets resolution av den 3 augusti 1999 - [Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 221 av den 3 augusti 1999].

Den 19 juli 1999 antog rådet en resolution om Europas deltagande i en ny generation av satellitbaserade navigationstjänster - Galileo-utformningsfasen. I resolutionen uppmanas kommissionen att lägga fram förslag till förhandlingsmandat som gör det möjligt att undersöka alla möjligheter till samarbete med Förenta staterna och Ryska federationen. Rådet uppmanar även kommissionen att lägga fram en ingående analys över kostnader och fördelar och särskilt undersöka möjliga intäktskällor, det planerade partnerskapet mellan den offentliga och privata sektorn samt möjligheterna till finansiering från den privata sektorn.

Senast ändrat den 13.01.2006
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början