RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


En inre marknad för 2000-talets Europa

2000-talets inre marknad kan vara ännu mer integrerad, öppen och konkurrenskraftig. För att bemöta globaliseringen bör marknadens potential utnyttjas bättre, kunskap och innovation utvecklas ytterligare, liksom de sociala och miljömässiga aspekterna. Optimeringen ska även vara riktad mot resultat, vilket kräver ett nytt synsätt för att bedöma och nå resultat. Den inre marknaden kan på så sätt ge konsumenterna fler valmöjligheter och företagen bättre möjligheter.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 20 november 2007: En inre marknad för framtidens Europa [KOM(2007) 724 slutlig – ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Den inre marknaden är positiv för konsumenter och företag. Den har bidragit till att skapa arbetstillfällen och stimulerat tillväxten, liksom konkurrenskraft och innovation. Den inre marknaden har också visat sig viktig för att EU:s ekonomiska och monetära politik ska fungera. Men marknadens hela potential utnyttjas ändå inte.

UTNYTTJA POTENTIALEN

Kommissionen föreslår en inre marknad för 2000‑talet som är stark, innovativ och konkurrenskraftig. Marknaden ska bygga på samma grund som i dag, men bör inriktas på viktiga områden som kan ge ett mervärde inför nya utmaningar.

Konsumenter och företag

Den inre marknaden måste ge bättre resultat och förmåner för att kunna motsvara konsumenternas och företagens förväntningar och problem. Tack vare garanterat hög standard har marknaden kunnat säkra konsumentskyddet i form av urval och kvalitet på produkter, pris, rättigheter, bekämpning av illojal konkurrens och missbruk av dominerande ställning mm. Men den inre marknaden kan framöver ge mer inom viktiga områden i konsumenternas vardag, till exempel inom energi och telekommunikationer, och inom fragmenterade branscher eller branscher med bristande konkurrens.

Säkerheten och kvaliteten kring varor och tjänster liksom övervakningen av marknaderna måste också stärkas. Livsmedelssäkerheten, läkemedelsprodukter och finansiella tjänster till privatpersoner är områden som kräver att konsumenterna är välutbildade och ansvarstagande för att kunna utnyttja den inre marknadens alla fördelar. Konsumenternas rättigheter, bland annat avtalsvillkor och kollektiva ersättningsanspråk, bör därför utredas igen för att få en enkel övergripande och skyddande inramning.

Dessutom är inte de små och medelstora företagen (SMF) integrerade på den inre marknaden på samma sätt som de stora. Skattemässig fragmentisering, språkliga och kulturella hinder och olika konsumtionsmönster är de största hindren för deras insteg på marknaden. Förslaget till ”lagstiftning om små företag” [EN] som bygger på principen om att ”först tänka litet” och om att förbättra skatteförhållandena bör vara ett lämpligt svar på detta problem.

Möta globaliseringen

I ett sammanhang där de internationella omständigheterna ständigt utvecklas har den inre marknaden flera fördelar i fråga om innovation, konkurrenskraft och valmöjlighet samtidigt som vissa krav måste uppfyllas på arbete, hälsa, säkerhet och miljö. Marknaden har i sig lockat till sig investeringar och utländska företag.

EU bör också vidmakthålla den processen för att möta globaliseringen genom att samla krafterna kring de pelare som anges i meddelandet ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen (BG) (CS) (ET) (GA) (LV) (LT) (HU) (MT) (PL) (RO) (SK) (SL)”, det vill säga följande:

  • Handelspolitiska instrument och konkurrensinstrument som ger ett konkurrenskraftigt område där man också kan bekämpa utländska subventioner och annan illojal praxis.
  • Främjandet av samarbete kring multilaterala och bilaterala standarder. EU bör påverkas av internationella standarder och unionens egna standarder ska fungera som referens på världsnivå och ge unionen en ledande roll, särskilt om EU kan agera enat.
  • Garanterade fördelar av att öppna upp marknader för EU‑medborgarna, bland annat i form av urval och pris, men även garantier för att handelsavtal följs upp.

Göra kunskap och innovation till den ”femte friheten”

Den inre marknaden utgick ursprungligen från basprodukter och tillverkningsvaror, men måste framöver integrera tjänstesektorn som är en allt större andel av kunskapsekonomin. Marknaden måste också frigöra potentialen i ny teknik för att gynna en ”femte frihet”, det vill säga fri rörlighet för kunskap och innovation.

Tjänstedirektivet är grunden för denna process. Undanröjandet av hinder och stärkt konkurrens måste eftersträvas för att kunna ge konsumenterna fler valmöjligheter och lägre priser och för att gynna innovationer. Olika projekt har inletts i det hänseendet, bland annat inom nätverksbranscher (energi, postväsende, transport, telekommunikationer osv.). Informations- och telekommunikationsteknik, IKT, är också en tillgång för utvecklingen av interoperativa tjänster inom den inre e-marknaden (e-fakturor, offentlig upphandling online och e-tullar) utan att skapa nya ”e-hinder”.

Rörligheten bland arbetstagare, forskare och studenter måste garanteras för att stimulera kunskapsutbyte. Sjunde ramprogrammet för forskning (FP7) och förslaget om att skapa ett ”forskarpass” utgör basen för rörligheten och utvecklingen av forskningsnätverk inom ett europeiskt område för forskning (EER).

Sociala aspekter och miljöaspekter

Öppna marknader får ekonomiska och sociala konsekvenser. Kommissionen ska stärka sina konsekvensanalyser för att bättre kunna förutse förändringar på marknaden.

Framväxten av den inre marknaden går hand i hand med den europeiska sociala agendan. Den ekonomiska och sociala sammanhållningen, med strukturfonderna som grund, bidrar till att öka medborgarnas och företagens ansvar och sprida marknadens fördelar till EU:s samtliga regioner. I det hänseendet ger förslaget om ”Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) nya möjligheter till gränsöverskridande samarbete på områden som hälso- och sjukvård, miljö och infrastruktur.

Möjligheter till sysselsättning och rörlighet gynnas av stärkt stöd till åtgärder för rörligt arbete. Åtgärderna bör dock ta hänsyn till arbetstagarnas grundläggande rättigheter, bland annat lika möjligheter. I det hänseendet ska även europeiska företagsråd anpassas.

Framväxten av ”miljöbranscher” (inom läkemedel och bilindustri) bidrar till den inre marknadens miljöaspekter. Framöver krävs ytterligare investeringar, bland annat för att bidra till kampen mot klimatförändringar.

GE RESULTAT

Ett utvidgat och diversifierat EU blir mer beroende än någonsin av att den inre marknaden fungerar bra. EU måste koncentrera sig på marknadernas förhållanden och konsekvenser genom att prioritera områden där marknaderna inte fungerar lika bra och där chanserna till förbättring är optimala. Genom att undersöka konkurrenskraften i olika branscher, genom pilotmarknader och förslag till tillhörande teknik ska uppföljningen av marknader fördjupas för att avgöra varför de inte fungerar och vilken potential de har. Resultattavlan för konsumentmarknaderna som från och med 2009 ska integreras med resultattavlan för den inre marknaden kommer att ge kompletterande uppgifter om hur marknaderna fungerar ur konsumenternas synvinkel och i förhållande till ekonomiska och sociala krav.

Enkla och anpassade verktyg gör att man bättre kan inrikta sig på och verkställa den inre marknaden utan att det leder till ännu fler regleringar. Användningen av befintliga instrument och förfaranden inom olika politikområden måste effektiviseras för att ge optimalt resultat. Detta gäller även de verktyg som används för att utvärdera gemenskapens lagstiftning. Kommissionen kommer att på nytt ompröva de gemenskapsinsatser som är ineffektiva och föråldrade.

Samtliga beslutsnivåer, hos myndigheter och berörda parter, måste engageras på ett kraftigt decentraliserat vis som kan leda till anpassning och ömsesidigt förtroende inom nya arbetsrelationer och synsätt. De nätverk som skulle kunna vila på ”den inre marknadens centra” är i det avseendet väsentliga för att skapa respekt för gemenskapens lagstiftning och för samarbete, samtidigt som utbyte av erfarenheter och god praxis gynnas.

Kommunikation och tillgång till information utgör grunden för insyn och kunskap om gemenskapens bestämmelser. Medlemsstaterna har ansvar för detta. Uppfyllandet av målsättningar bygger bland annat på pilotprojektet med ”ambassadörer för den inre marknaden” (personer från företag och handel) och på en samlad kontaktpunkt för tjänster riktade mot privatpersoner och företag (Europe Direct, Ditt Europa, SOLVIT, rådgivningstjänst för medborgare, EURES, det nya integrerade nätverket för stöd till företag osv.), liksom på en särskild resultattavla för den inre marknaden så att resultaten kan bedömas bättre.

Senast ändrat den 26.05.2008

Se även

Mer information om översynen av den inre marknaden finns på webbsidan för Generaldirektoratet för den inre marknaden och tjänster [EN].

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början