RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Estland

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2006 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [SEK(2001)1747 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1403 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1201 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 såg Europeiska kommissionen inte några större problem för Estland på området forskning och teknisk utveckling. Kommissionen konstaterade att Estland snabbt avreglerat telekomsektorn, och att utsikterna därför var goda för att lagstiftningen på medellång sikt skulle vara anpassad till EG:s regelverk förutsatt att insatserna fortsatte. På informationssamhällets område borde den positiva synen på avregleringen av telekomsektorn och insatserna på nationell nivå inom utbildningssektorn gynna utvecklingen av det estniska informationssamhället.
I rapporten från november 1998 underströks att Estland prioriterat såväl informationssamhället som forskning och teknisk utveckling och att framsteg hade gjorts på dessa områden. Även om lagstiftningen om telekommunikationer i viss mån harmoniserats med EU:s bestämmelser, måste Estland vidta ytterligare åtgärder.
I rapporten från oktober 1999 konstaterades att Estland ännu inte hade antagit den viktigaste lagstiftningen för telekomsektorn, trots att privatiseringsprocessen redan var i gång. Framsteg hade gjorts inom informationssamhället och inom forskning och teknisk utveckling tack vare Estlands fullständiga anslutning till Femte ramprogrammet.
I rapporten från oktober 2000 påpekade man att avsevärda framsteg gjorts under det gångna året.
Under 2001 fortsatte Estland arbetet med att införliva EG:s regelverk, när det gäller både avregleringen av telekommarknaden och genomförandet av bestämmelser på området.
I rapporten från oktober 2002 betonas att Estland framför allt har gjort framsteg på området posttjänster, medan utvecklingen redan tidigare gått framåt inom sektorerna telekommunikationer och informationssamhället. Nya framsteg har för övrigt gjorts på området forskning och teknisk utveckling.
I rapporten från 2003 konstateras att Estland på det stora hela uppfyller de åtaganden som gjorts inom ramen för anslutningsförhandlingarna. När det gäller posttjänster har skyldigheterna uppfyllts till viss del.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

De åtgärder som vidtagits på EU-nivå för forskning och teknisk utveckling (FoTU), enligt artikel 164 i fördraget (f.d. artikel 130g) och i ramprogrammet (artikel 166, f.d. artikel 130i), syftar till att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och människors livskvalitet, att främja en hållbar utveckling och att bidra till utformningen av EU:s politik på andra områden.

Enligt Europaavtalet mellan Europeiska unionen och Estland ska länderna samarbeta på dessa områden, bland annat genom att det associerade landet deltar i ramprogrammet. I vitboken om länderna i Central- och Östeuropa och den inre marknaden (1995) anges dock inga särskilda åtgärder på dessa områden.

EU:s telekompolitik syftar till att undanröja de hinder som finns för en väl fungerande inre marknad för teleutrustning, teletjänster och telenät, att öppna utländska marknader för EU-företag och att erbjuda allmänheten och företag i EU moderna tjänster. Dessa mål ska uppnås genom att man harmoniserar standarder och villkor för att tillhandahålla tjänster, avreglerar marknaderna för terminalutrustning, tjänster och nät och genom att man antar nödvändig lagstiftning.

I Europaavtalet anges att uppdateringen av de standarder och metoder som tillämpas på områdena telekommunikationer och posttjänster liksom att standardiseringen, regleringen och moderniseringen av infrastrukturer till EU-nivå ska ske genom samarbete. I vitboken betonas harmonisering av lagstiftning, nät och tjänster liksom de åtgärder som krävs för att gradvis avreglera sektorn.

UTVÄRDERING

När det gäller forskning och teknisk utveckling anslöt sig Estland till femte ramprogrammet (1998-2002) i juni 1999. Därför har en stödstruktur inrättats inom utbildningsministeriet. Estland har även bestämt sig för att öppna sin forskningsverksamhet för forskare från medlemsstaterna. EG:s nuvarande regelverk behöver inte införlivas i den nationella rättsordningen, men Estland måste ändå se till att den allmänna rättsordningen är förenlig med EG:s regelverk. I sin rapport från 2001 uppmanar kommissionen Estland att förbättra forskningsinfrastrukturen. Den strategi för forskning och utveckling som Estland fastställt för perioden 2002-2006 antogs av parlamentet i december 2001. Strategin kommer att användas vid utarbetandet av årliga handlingsplaner för forskning, utveckling och innovation. Under 2001 ökade den andel som används till forskning och teknisk utveckling. För forskning, utveckling och innovation förväntas den uppgå till 1,5 % till 2006. Estland har för övrigt uttryckt önskemål om att ansluta sig till Sjätte ramprogrammet (2002-2006).

Estland har gjort stora framsteg när det gäller privatisering och modernisering av infrastruktur inom telekomsektorn. I januari 1999 gick teleoperatören ut med ett omfattande aktieerbjudande till allmänheten på den internationella marknaden. Den nya lagen om telekommunikationer antogs i februari 2000 och fastställer det regelverk som krävs för att genomföra EU:s bestämmelser. Sedan den 1 januari 2001 har telekommarknaden gradvis öppnats och några månader senare avreglerades marknaden för lokalsamtal.
Mobiltelefonsektorn har varit mycket framgångsrik. År 2002 uppgick andelen mobilanvändare till 54 % och Estland har tre GSM-operatörer. Produktiviteten för den fasta telefonin har också vuxit snabbt och priserna är nu mer i balans. Ytterligare insatser krävs dock för att stabilisera prissättningen. Dessutom bör åtgärder vidtas för att hålla priserna på samhällsomfattande tjänster på en överkomlig nivå genom att särskilda tariffer fastställs.
I rapporten från 2002 noterar man att Estland avreglerat telekommarknaden och genomfört regelverket. Det estniska regelverket överensstämmer på det stora hela med gemenskapens regelverk, med undantag för bestämmelserna om förval av operatör och alla typer av samhällsomfattande tjänster som föreskrivs i gemenskapens regelverk.

Lagen om kabeldistribution antogs i februari 1999. Lagen reglerar tillhandahållande av teletjänster via kabelnät och avskaffande av inskränkningar för kabeltjänster. Den fastställer även bestämmelser om korsvist ägande mellan telenät och kabelnät. Marknaden för kabeldistribution kan öppnas för konkurrens sedan en lag infördes i maj 2001.

Posttjänsterna har redan avreglerats. Postlagen, som antogs i juni 2001, trädde i kraft i januari 2002. I kraft av lagen kommer tillstånd för samhällsomfattande posttjänster endast att beviljas postoperatörer som tillämpar enhetliga tariffer i hela landet. Anpassningen till gemenskapens regelverk måste dock genomföras fullt ut, framför allt när det gäller frågan om oberoende tillsynsorgan, tillståndsregler, leverantörer av samhällsomfattande tjänster och reglerna för hur kvaliteten på posttjänster ska kontrolleras.

Beträffande informationssamhället fortsätter Estland att genomföra programmet för datorisering av skolorna (Tiger Leap). Syftet med programmet är att se till att alla skolor och deras administrativa organisation blir fullständigt datoriserade och får tillgång till Internet. Emellertid har problem med tillgången till bra telefonförbindelser i avsides belägna trakter liksom budgetrestriktioner lett till förseningar. Av samtliga länder i Central- och Östeuropa har Estland den största spridningen av Internet. Slutligen har Estland fortsatt genomförandet av handlingsplanen 2002-2003 för informationsteknik, som regeringen godkände i maj 2001.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

 
Senast ändrat den 15.01.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början